Sågverk på börsen skulle säkert gått bra på Stockholmsbörsen i år. Givet de kraftigt ökade priserna på brädgårdar i USA och Sverige som vi skrivit om, och de stora vinstmarginaler som nu finns i branschen, borde fler vilja investera i sågat virke? Det finns dock 2021 inte längre några börsbolag som ger stor exponering mot sågat virke. Skogsindustrikoncernen SCA ger 2021 den största svenska sågverksexponeringen på Nasdaq Nordic/Stockholmsbörsen. SCA hade 2020 cirka 25 % av sin omsättning på träsidan. Råvaran till sågverken, sågtimmer är det som betalar den största delen av skogsägarens netto. Cirka 65 % skrev SCA i sin årsredovisning för 2020.
Att sågtimmer-priserna på grund av flera orsaker inte ökar på bred front nu i vår gör att vinsterna kan bli ännu större för sågverken under sommaren? Södra gick förvisso ut och höjde priserna 25 kronor förra veckan. Det råkade vara dagen efter att vi skrivit om rekordstora kvartalsvinster, och att Södras vinstmarginal utslaget per kubikmeter sågat låg på 750 kronor för första kvartalet 2021.
Södra har dock inga sågverk på börsen, och de delar dessutom ut eventuell vinst till medlemmarna, tillika leverantörerna, så de behöver inte räkna så noga på hur stor del 25 kr på råvaran är av 750 kronor på utleveranserna. Kopplingen mellan svenska skogsägare och skogsindustri, inklusive staten, är väldigt avancerat att förstå hur det hänger ihop, så den här artikeln försöker först bena ut kopplingen mellan svenskt sågtimmer och börsaktier.
Åter till sågverk på börsen i Sverige. Det finns nämligen sedan något år inte några svenska sågverksbolag på börsen med den övervägande affären i just sågverk. De som fanns tills relativt nyligen var Bergs och Rörvik. Rörvik delades upp i beståndsdelar för några år sedan, och Bergs blev något annat än svenska sågverk så sent som 2020. Efter det finns alltså inte några noterade aktiebolag med sågverk på börsen (köpsågverk) som till stor del sågar svenskt sågtimmer. Det svenska sågtimmer som för närvarande enligt prislistor relativt sett alltså är prisvärt.
SCA, Holmen, Stora Enso och Vida sågar förvisso tillsammans en stor del av det svenska sågtimret (drygt 1/3), och deras aktier kan handlas på börsen, men exponeringen mot det svenska sågtimret och årets “fina” vinstmarginaler är relativt liten i alla fyra fallen:
Canfor med huvudkontoret i Vancouver äger 70 % av Vida sedan 2018 (Vida köpte några av Bergs svenska sågverk 2020). De är till övervägande del en sågverksaktie, även om Canfor även har massa- och pappersindustri i Nordamerika. Den svenska sågverksverksamheten via Vida utgör idag väldigt grovt räknat cirka 20 % av den totala omsättningen i Canfor-koncernen.
Nu är förstås den kanadensiska och amerikanska sågverksproduktionen ännu närmare den överhettade marknaden i Nordamerika. Aktiekursen har därför också redan gått upp rejält, eller närmare 400 % sedan den rejäla första coronadippen och årslägsta våren 2020. Canfor kanske därav det inte är en given vinnare på börsen framöver? Uppgången är många gånger större än våra stora svenska skogsindustriföretags aktiekurser för samma period, där SCA ligger i topp med cirka 70 procents uppgång sedan coronadippen våren 2020.
Sågverk på börsen via nordiska noterade aktiebolag
SCA ligger etta i Sverige när det gäller sågverksexponering på börsen 2021. Det är förstås delvis en effekt av att man knoppat av hygiendelen till Essity, och nu också drar ner rejält på tryckpapper. Resultatet har blivit att SCA:s trädivision stod för cirka 25 % av koncernens omsättning 2020, vilket faktiskt är den högsta exponering som man kommer åt numera via Stockholmsbörsen. Andelen kommer sannolikt att fortsätta öka i kommande kvartalssiffror, oavsett om SCA aktivt investerar i mer träförädling.
Holmen har efter köpet av Martinssons 2020 närmat sig SCA:s träandelar av total omsättning. De var sista kvartalet 2020 uppe i över 20 % av netto-omsättningen från träprodukter. Det är då till del en effekt av bättre priser och att man köpt Martinssons med en långtgående träförädling i jämförelse med sin tidigare egna träproduktion.
Europas största sågverksföretag Stora Enso har bara en mindre del av sin sågverksproduktion i Sverige och givet en stora massa- och pappersindustri ger aktien mindre än fem procents exponering mot svenskt sågtimmer. Sågtimmer är enligt vad vi tidigare skriver oftast betydligt högre prissatt i länder såsom Tyskland och Finland, därav vårt fokus här på sågverk på börsen som nyttjar svensk råvara.
SCA, Holmen och Stora Enso har alltså svenska sågverk på börsen, men också massa, papper och energiproduktion. Dessutom också stora egna skogsinnehav som man uppvärderat kraftigt under senare år. Huruvida det får någon effekt på hur skogskapitalet ska förräntas kan också bli en faktor att beakta. Det är i vilket fall en ny situation att tillsammans med de stora strukturförändringarna som sker i branschen, inklusive den snabba nedskalningen av en kapitaltung tryckpapperskapacitet.
Dagens Industri (DI) skrev häromdagen att skogen och malmen åter var en svensk kassako. DI framhåller att: “skogsvaror levererar nämligen den i särklass största nettoexporten till Sverige, 106 miljarder kronor under 2020. Andra exportgrenar är större, men i det här sammanhanget är det nettot som är viktigt. Och där fortsätter skogsindustrin att leverera, trots att branschen genomgår en tuff omställning.”
Vad som är viktigast i olika perspektiv kan förstås diskuteras, men det är i vilket fall inte alldeles lätt att investera i nettoexporten från vare sig skog eller malm från Sverige. LKAB är statligt, och det var länge sedan det diskuterades att sätta LKAB på börsen.
SSAB är mer en malmförädlare, men finns på börsen, och de har dubblat kursen sedan sommaren 2020 vilket också är en betydligt större börsuppgång än SCA:s. SSAB satsar stort på en produktionsomställning för att slippa producera stål med kolkraft. Uppgången på börsen kanske signalerar att det enligt marknadens analyser kommer finnas tillräckligt med billig el (sol, vind, vatten och …?) som kan användas till att producera “grönt stål” framöver?
När det gäller sågat virke som också kan kallas “grönt stål”, givet styrkeegenskaperna per viktenhet, så finns det alltså vissa möjligheter att investera i SCA, Holmen eller Stora Enso. På köpet får man då vissa intäkter från vindkraftverk och markhyror för vindsnurror på bolagsmarkerna. Börjar vindtornen att tillverkas av trä istället för stål blir det dubbel vinst?
Nu tänker kanske någon att det är bättre att köpa mer skog och sälja timmer än att investera i sågverk på börsen? Även i det fallet så går ju uppåt 25 % till sågade träprodukter i slutändan? Ja, fast i södra Sverige får man i genomsnitt betala mer än sågtimmerpriset för skog, och då har den i regel långt ifrån uppnått några sågtimmer-dimensioner, ens med svenska mått mätt.
När det gäller sågtimmerpriserna ligger också i princip alla köparna lågt med prishöjningar i vår, och aktörer som Södra, Norra Skog, Mellanskog och Sveaskog som i grunden har syftet att trycka upp ved- och timmerpriserna, har även ägande i sågverksindustrier. Staten och Sveaskog verkar vara nöjda med att Setra som de äger till 50 % ska leverera tillbaks lite vinst till dem som ägare, liksom skogsägarföreningarna är med sina industri-intressen?
Riksdagen försökte 2020 genomlysa hur och när Sveaskog uppfyllt sitt uppdrag att sälja 10 % av sitt markinnehav till glesbygdsbor. När det gäller att hantera ägandet i Setra enligt riksdagens gamla beslut hörs ännu mindre, och trots att Sveaskog nu antagit en ny långsiktig strategi under buller och bång?
Kanske vi får se de ursprungliga riksdagsbesluten och propositionerna uppfyllas inom 30 år från det att Sveaskog bildades? Setra var ju för cirka 10 år sedan en bra bit på väg att bli sågverk på börsen. Vi återkommer till hur, när och varför det inte skett, och varför det av fler skäl kanske vore dags att ta upp tråden igen.
