Nu väntar många på nya prognoser över sommarens volymer barkborretimmer, och var virkespriserna generellt är på väg. Under tiden känns det rimligt för södra Sveriges cirka 200.000 skogsägare att överväga alla alternativ för angripet virke, för det duger till mer än vad som ofta sägs. Hur ser egentligen avsättningen ut på kort och lång sikt för barkborretimmer som fått in blånads-svamp i den yttre splintveden? Marknaden i USA är fortsatt het även för blånat konstruktionsvirke, för de är vana med virke från barkborretimmer i Kanada.
Vi har sedan 1960-talet styrt om skogsbruk och sågverk mot åretruntverksamhet och kortare ledtider. Vi har dock haft flera stora stormar och barkborreutbrott sedan dess i Sverige. I några perioder därmed också stora volymer bevattnat virke i terminaler som ibland inneburit omfattande blånadsskador i sågtimmer. Ändå är vår hemmamarknad idag inte beredda att köpa blått konstruktionsvirke oavsett vad Svenskt trä säger att det duger till.
Sågat från barkborretimmer går till USA 2021
I USA och Kanada säljs, förutom vårt svenska sågade och trädslagssorterade virke, fortfarande trädslagsblandat sågat virke såsom SPF (Spruce-Pine-Fir eller Gran-Tall-Ädelgran på svenska). I Kanada avverkar man fortfarande också relativt sett större volymer skog under vintern, nyttjar isvägar, och lagrar timmer under snö och sågspån eller i vatten. Det resulterar i mycket färgförändringar, så i USA är man vana vid det och vet också att blånad inte påverkar hållfastheten på reglar som ju ändå byggs in i konstruktioner och inte syns.
Träreglarna hållfasthetstestas dessutom ofta efter hyvling för USA-marknaden, med eller utan blånad. Ska inte virket målas så spelar det ingen roll om de tar åt sig färgen ojämnt, vilket är en effekt av blånads-svampen som barkborrarna dragit in till kambiet, och sedan vidare in i splintveden.
Vårt moderna svenska system med “just in time” från skog till sågverk, och korta ledtider ända till bygghandeln gör som sagt att det inte kommer ut blånat virke i den vanliga bygghandeln, möjligen hos små lokala sågverk eller i hemslöjden. Dessutom ungstorkas i princip allt virke i Sverige så även det plockar bort en risk för blånad. Blånadssvampen som orsakar färgförändringen i barkborretimmer dör dessutom i torkarna.
Hur som, det är ungefär likadant i hela Europa nuförtiden, men givet att tyskarna och grannarna i Mellaneuropa haft ännu större och frekventa problem med stormar och barkborrar så är acceptansen större och logistiken mer utvecklad för att såga barkborretimmer, eller långtidslagrat stormtimmer.
Förutom att Tyska sågverk sågat sitt eget virke har de på senare år även importerat Svenskt barkborretimmer för att såga och skeppa vidare till USA. Givet att flera sågverk och bolag satsat på USA-marknaden i flera år så sågas allt mer barkborretimmer också i Sverige. Även Sveaskogs- och Mellanskogs-ägda Setra/Hasselfors är sedan i vinter stolta virkesleverantörer till USA så marknaden för barkborretimmer kanske sakta flyttas lite norrut.
Svenska sågverk med sortimentet “barkborretimmer”
Tills i år är det framförallt Vida och Holmen av de stora aktörerna som kallar ett sortiment “barkborretimmer” vilket då också särskiljs från skogen. I övrigt tillåts en mindre volym blånad per parti i ordinarie klass 2 grantimmer.
I dagens mätningsreglerna finns dock möjligheter att avtala om att tillåta även större mängd blånad, vilket också framgår i Holmens f.n. publicerade prislista för barkborretimmer som de har för sina avverkningsuppdrag. I deras fall så görs ett procentavdrag för större mängd blånad i stockarna, men däremot framgår det i listan att det inte får förekomma lagringsröta, eller att kärnan torkat.
De stora aktörerna verkar dock ogärna köpa barkborretimmer som leveransvirke givet problemet att då få in virket till sågarna i tillräckligt stora partier vid rätt tillfällen på året, och utan ytterligare lagrings- och torkskador. Sågverken som sågar barkborretimmer håller isär det från övriga produktionen.
Vida sågar barkborretimmer i Urshult, Vislanda och Hjältevad. Dessa verk ligger långt söderut och det görs generellt transportavdrag för timmer längre norrifrån. De aktuella sågverken har legat nära de mest utsatta områden i sydöst tidigare år. Holmen har sågat barkborretimmer i Braviken i flera år på höstarna också. Nu kommer rapporter om att det sågas barkborretimmer på fler håll, bland annat vid Bäckebrons sågverk söder om Sunne.
Med anledning av de senaste årens granbarkborreangrepp funderar kanske många på varför virket blir förstört så snabbt när det står i skogen och torkar? Att det torkar är väl i sak inget problem för det ska ju torkas ändå till slut? Det får dock inte börja spricka på rot eller som stock, och när det är angripet av barkborrar och blånads-svampar blir det också mer känsligt för fukt som kan göra att rötsvampar också angriper virket på väg till industrin.
För skogsägaren är det viktigt att snabbt få ut barkborretimmer ur skogen av flera skäl, samtidigt som det också kan finnas skäl att lämna det för naturvården, eller lämna det en extra tid på rot för att odla barkborrarnas naturliga fiender? En svår avvägning som kräver räkneövningar under tidspress, som det kan vara svårt för skogsägare att få oberoende kvalificerad hjälp med.
Ett problem som Vida förklarar på sin hemsida, är att efter ett träd blivit angripit av granbarkborre så släpper ganska snart barken och då torkar stammen. När timret torkar utifrån och fortfarande är blött i mitten spricker det, vilket är ett mycket större problem än blånaden.
Torrt timmer är också mer komplicerat för sågverken att hantera då det är annorlunda att såga för det är “hårdare”. När det är hårt att såga blir sågklingorna för varma. Det kan också vara komplicerat att producera sågade trävaror av torrare granbarkborretimmer på andra sätt, så det är rimligt att inte sågverken kan betala lika mycket till skogsägaren för barkborretimmer som för färskt grantimmer.
Vissa marknader accepterar ändå sågat och hyvlat virke med blånad, och USA är ett exempel som hittills i år betalat enormt bra även för detta virke. En förklaring till varför de accepterar blånad är att de är vana vid färgförändringar. Kunder i USA köper mycket från Kanada och där avverkar man skog under vintern och sedan lägger man det under snö och sågspån och sågar det under efterföljande året. Det resulterar i mycket färgförändringar och det är marknaden i USA vana vid. Många tror att blånad är mögel vilket inte stämmer. Blånadssvampen som orsakar färgförändringen dör i torkarna på sågverken.
Framförallt splinten och därmed sidobrädorna blir extra blånade och för dessa är det svårare att hitta avsättning till konstruktionsvirke eller är okänsligt för ojämnt färgupptag. Enligt Vidas hemsida går de ofta till emballage som ju i princip också kräver bra hållfasthet. I pallar och emballage har brädorna har ingen sämre funktion om de inte utsätts för fukt en längre tid, vilket de sällan gör, innan de fullgjort sin funktion.
I flera områden så hann en hel del granbarkborrar svärma under vecka 19, och där riskerar nu virket att få mycket blånad innan det mäts in. Vi kommer förstås att fortsätta följa utvecklingen både i skog och på brädgårdar.
