Inför stundande EU-val bör vi hålla oss till fakta om skogen och klimatet

Fredrik Reuter
EU-valet 2024 och skogen och klimatet

Den 9 juni 2024 är det EU-val och i samband med detta försöker olika läger påverka oss väljare. Dagens Industri publicerade nyligen en ledartext som målar upp en alarmerande bild av EU:s nya skogspolitik. Påståendet att EU:s regleringar skulle hota den svenska skogsindustrins existens och tvinga vart fjärde sågverk att stänga, är både missvisande och farligt. Det är dags att bemöta dessa felaktigheter med fakta.

Ingen avverkningsförbud i LULUCF-förordningen

Först och främst, LULUCF-förordningen (Land Use, Land-Use Change, and Forestry) innehåller inget förbud mot skogsavverkning. Syftet med denna förordning är att främja hållbar skogsförvaltning och att öka skogens förmåga att binda koldioxid. Att tolka detta som ett direkt hot mot skogsindustrin är både felaktigt och oansvarigt. Skogsägare och industrin förväntas balansera avverkning med återbeskogning och förbättrade skogsvårdsmetoder – inte sluta avverka helt.

EU följer FN:s klimatmål

Det är viktigt att komma ihåg att LULUCF-förordningen är en del av ett globalt ramverk från FN, inte en isolerad EU-åtgärd. Genom att anpassa sin politik efter FN:s klimatmål, strävar EU efter att uppnå de globala klimatåtaganden som alla medlemsländer har förbundit sig till. Att kritisera EU för att implementera dessa åtgärder är att skjuta pianisten – EU utför endast det som är nödvändigt för att vi ska nå våra gemensamt skapade klimatmål.

FN:s program för LULUCF och deras sajt
Skärmdump från FN:s sajt för LULUCF (UNFCCC).

HWP: En bortglömd stimulans för avverkning

Ett ofta förbisett men viktigt inslag i LULUCF-förordningen är komponenten som behandlar Harvested Wood Products (HWP). Denna funktion stimulerar faktiskt avverkning, under förutsättning att den resulterar i långlivade träprodukter. HWP tillåter medlemsländerna att räkna in koldioxidlagringen i långvariga träprodukter som en del av deras klimatåtaganden. Detta innebär att om skogen används för att producera möbler, byggmaterial och andra långvariga produkter, så bidrar det positivt till nationens klimatmål.

Det talas tyst om HWP i Sverige, kanske för att endast cirka 20 % av den avverkade skogen blir långvariga träprodukter, medan resten blir pappersmassa och bioenergi. Om vi ska ta LULUCF-förordningen på allvar och utnyttja dess möjligheter fullt ut, borde vi fokusera på att öka andelen av vår avverkade skog som blir långvariga produkter. Det skulle inte bara hjälpa oss att uppfylla våra klimatåtaganden, utan också stärka skogsindustrin genom att skapa nya marknader och användningsområden för träprodukter.

Desinformation inför stundande EU-val?

Ledartexten från Dagens Industri framstår som ren propaganda, särskilt med tanke på det stundande EU-valet. Att sprida desinformation om EU:s skogspolitik är inte bara oansvarigt, utan också potentiellt farligt. Vi lever i en tid då pålitlig information är viktigare än någonsin, och att underblåsa felaktiga farhågor kan ha allvarliga konsekvenser.

EU-parlamentet inför stundande EU-val
EU-parlamentet. Foto: Unsplash

Den typ av retorik som används i Dagens Industris ledartext spelar direkt i händerna på EU-skeptiska och högerpopulistiska krafter. I stället för att föra en faktabaserad debatt om skogens framtid, väljer man att måla upp en bild av EU som en fiende till svensk skogsindustri. Detta är inte bara missvisande utan också skadligt för den offentliga debatten.

Skogen som nationell resurs

Skogen är en ovärderlig resurs för Sverige, både ekonomiskt och kulturellt. Det är därför vi måste vara noggranna med hur vi diskuterar och implementerar skogspolitik. Att sprida felaktiga påståenden om avverkningsförbud och skogspolitik tjänar endast till att skapa förvirring och osäkerhet. Speciellt inför ett stundande EU-val. Den svenska skogsindustrin har alla möjligheter att fortsätta vara en stark och hållbar kraft, högst troligt även under de nya EU-regleringarna.

Att påstå att EU:s klimatpolitik skulle vara ett direkt hot mot skogsindustrin är att ignorera både fakta och den större globala kontexten. Vi måste arbeta tillsammans för att nå våra klimatmål, utan att falla för desinformation och panikretorik. Det är dags att vi håller oss till fakta och undviker att sprida felaktigheter som endast skapar rädsla och splittring.

Lösningen?

Det kan vara så att genom att svensk skogsindustri är så fokuserad på massa och papper så måste råvara tas från det vi kallar gallring. Det finns illavarslande data om att vi tar ut för mycket virke i dessa gallringar. Resultatet blir att det blir mindre träd kvar till slutavverkningen. Därför blir det mindre sågtimmer. Ett exempel visar att om vi följde de så kallade gallringsmallarna så hade vi haft 40 % mer volym vid slutavverkning i Götaland. Detta skulle kunna göra att vi kunde ha drygt 55 miljoner m3fub sågtimmer istället för 40 miljoner som idag. Per år.

Vi kan också öka andelen av en sågtimmerstock som blir till långvariga produkter. Idag är andelen ca. 46 %. Lek med tanken att den råvara som inte kan bli plankor kan bli träskivor i ex. en OSB-fabrik. Det finns också möjlighet att höja sågutbytet genom optimering. Sverige ligger idag på 46 %, Tjeckien har historiskt legat på runt 60 %.

lättbalkar i takkonstruktion
Långlivade träprodukter, här både sågat och i form av OSB-skivor (EWP).

Det vi idag kallar massaved är ett av Sveriges huvudsortiment då de tas både från skogsgallring och slutavverkning. Detta är råvara som också skulle kunna användas till skivmaterial av olika slag. Dessa skivmaterial behöver inte enbart vara OSB utan kan vara beståndsdelar i det som kallas EWP. Det handlar om att skapa träbalkar med både sågade trävaror och skivmaterial.

Och eftersom hela Europa ska energieffektivisera så kommer det att krävas isolering. Här är det vanligt med material som släpper ut mycket fossila utsläpp, men även här finns alternativ i träullsisolering. Problemet med ovanstående är att massabruken blir utan råvara. Men det kan företag som Essity redan hittat en lösning för. De har identifierat att det kan vara bra för varumärket att sälja ex. toalettpapper från ettårsgrödor till medvetna slutkonsumenter som istället vill använda skogen som kolinlagring och energieffektivisering i sina hus.

En anpassning till framtidens behov skulle alltså vara att fokusera på långvariga trävaruprodukter från skogen och samtidigt använda spill från jordbrukets ettårsgrödor (halm) till massabruken. Kanske kommer det krav från kunderna i framtiden? Förädlingen av långvariga trävaruprodukter skulle kunna utvecklas och på sikt skulle industrin kunna utökas.

Räkneexemplen ovan skulle teoretiskt göra att vi mer eller mindre automatiskt skulle uppfylla kraven enligt LULUCF-förordningen (som är en del av FN:s ramkonvention om klimatförändringar och införlivats av EU) och samtidigt skapa mer råvara till svenska sågverk.

Din röst i EU-valet den 9 juni är viktig för demokratin

Den 9 juni har vi alla möjlighet att påverka vår framtid genom att rösta i EU-valet. Din röst är en viktig del av demokratin och ger dig möjlighet att påverka besluten som tas i Europa. Det är viktigt att vara källkritisk och ifrågasättande när du tar till dig information inför valet. Granska källorna noggrant och bilda din egen uppfattning baserat på pålitliga och faktabaserade källor.

Du behöver inte rösta på ett parti som är emot EU:s nuvarande politik för att göra din röst hörd. EU:s politik påverkar oss alla, och din röst kan bidra till att forma ett starkare och mer enat Europa. Demokrati fungerar bara om vi deltar, så ta chansen att göra din röst hörd i EU-valet den 9 juni – för demokratins skull och för ett starkt, enat Europa. Gå och rösta. Det är din demokratiska rätt och ditt ansvar.

Det är för övrigt tionde gången som EU-val genomförs. Det man röstar om i EU-valet är vilka partier och parlamentariker som ska finnas i EU-parlamentet.

Rösta i EU-valet 2024
Rösta i EU-valet 2024. Foto: Unsplash

EU-valet, även känt som Europaparlamentsvalet, hålls vart femte år och ger medborgarna i EU:s medlemsländer möjlighet att påverka sammansättningen av Europaparlamentet. Europaparlamentet spelar en viktig roll i EU:s lagstiftningsprocess och har inflytande över många områden som påverkar vår vardag, såsom miljöpolitik, handel, konsumentskydd och mänskliga rättigheter.

Genom att rösta i EU-valet kan du vara med och bestämma vilka personer och partier som ska representera dig och dina intressen i EU. Varje medlemsland har ett visst antal platser i parlamentet, baserat på dess befolkning, och de valda parlamentarikerna arbetar tillsammans för att forma och besluta om lagar och politik som påverkar hela unionen.

Deltagandet i EU-valet är en viktig del av demokratin och ger dig möjlighet att göra din röst hörd på europeisk nivå. Det är därför avgörande att du tar tillfället i akt att rösta och bidra till den demokratiska processen i EU. Din röst är en del av ett större beslut som påverkar Europas framtid och din vardag.

Internationella miljöavtal och överenskommelser

Nedan är ett försök till en tidslinje med de miljöavtal och överenskommelser som Sverige och EU har förbundit sig till.

1987 – Montrealprotokollet
Initiativtagare: FN:s miljöprogram (UNEP).
Status: Fortfarande gällande.
Sveriges hållning: Starkt stöd och aktiv deltagare.
EU:s hållning: EU har varit ledande i att genomföra åtgärder för att fasa ut ozonnedbrytande ämnen och har ofta gått längre än protokollets grundkrav.

1992 – FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)
Initiativtagare: FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro.
Status: Fortfarande gällande.
Sveriges hållning: Aktivt och stödjande.
EU:s hållning: EU är en av de ledande och mest engagerade regionerna i arbetet under UNFCCC och har bidragit med ambitiösa utsläppsminskningar.

1993 – Konventionen om biologisk mångfald (CBD)
Initiativtagare: FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro.
Status: Fortfarande gällande.
Sveriges hållning: Stödjer och genomför aktivt målen.
EU:s hållning: EU har integrerat biodiversitetsmål i sin miljölagstiftning och stödjer globala insatser för att skydda biologisk mångfald.

1997 – Kyoto-protokollet
Initiativtagare: FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).
Status: Ersatt av Parisavtalet 2020.
Sveriges hållning: Aktiv deltagare och tidig implementerare.
EU:s hållning: EU spelade en central roll i utformningen och genomförandet av Kyoto-protokollet och uppnådde sina utsläppsminskningsmål.

2000 – Millennieutvecklingsmålen (MDGs)
Initiativtagare: FN.
Status: Avslutades 2015, ersattes av Agenda 2030.
Sveriges hållning: Aktivt engagemang och stöd.
EU:s hållning: EU stödde MDGs och bidrog finansiellt och genom policyåtgärder för att nå målen globalt.

2001 – Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants (POP)
Initiativtagare: FN:s miljöprogram (UNEP).
Status: Fortfarande gällande.
Sveriges hållning: Aktivt arbete för att begränsa och eliminera POP.
EU:s hållning: EU har fullt införlivat konventionens krav i sin lagstiftning och arbetar aktivt för att minska föroreningar från POP.

2012 – Rio+20 (Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling)
Initiativtagare: FN.
Status: Avslutades med grund för Agenda 2030.
Sveriges hållning: Aktiv deltagare och bidrog till utvecklingen.
EU:s hållning: EU spelade en aktiv roll och bidrog till att forma Agenda 2030 genom att föra fram europeiska prioriteringar och mål.

2015 – Parisavtalet
Initiativtagare: UNFCCC:s partskonferens (COP 21) i Paris.
Status: Fortfarande gällande.
Sveriges hållning: Bland de första att ratificera och har ambitiösa mål.
EU:s hållning: EU har integrerat målen i Parisavtalet i sin klimatlagstiftning, inklusive Europeiska gröna given.

2015 – Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling
Initiativtagare: FN.
Status: Fortfarande gällande.
Sveriges hållning: Ledande nation i genomförandet.
EU:s hållning: EU har fullt stöd för Agenda 2030 och arbetar aktivt för att uppfylla de Globala målen genom interna och externa politiska åtgärder.

2019 – Europeiska gröna given
Initiativtagare: Europeiska kommissionen.
Status: Fortfarande gällande.
Sveriges hållning: Starkt stöd.
EU:s hållning: Europeiska gröna given är EU:s flaggskeppsinitiativ för att uppnå klimatneutralitet och en hållbar ekonomi till 2050.

I princip så har vi levt med LULUCF i 32 år. EU har införlivat LULUCF i den gröna given för att nå de internationella klimatmålen till 2050.

Föregående artikel
Svensk skogsvärdering, krönika av Per indvall

Skogsvärdering – SCA leker med siffrorna

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack