I år får vissa bolag, föreningar och virkesköpare dela med sig av sina bästa råd till skogsägarna i Skogsstyrelsens Youtube-produktioner för att lära folk om barkborrefarorna. Andra väljer att producera sina egna Youtube-filmer för att marknadsföra sina tips och tjänster. Stora Enso har nyligen lanserat sin egen digitala Skogsskola som ska handla om “allt från skötsel och lönsamhet, till när det är rätt tid att avverka”.
En fungerande marknad kräver förstås marknadsföring och produktutveckling, men också att kritiskt granskas. När det gäller rundvirkesmarknaden i Sverige så verkar den granskas allt mindre trots ett år då “DN granskar skogsindustrin”, så frågan är hur väl den fungerar?
I år känns läget i skogen extra förvirrat för mig, och sannolikt många andra skogsägare. Vi har en mycket speciell virkesmarknad tack vare Covid och granbarkborre. Skogsstyrelsens personal har under senare decennier blivit allt färre och mindre konsulter (el. konsulenter) som ger gratis rådgivning. Myndighetens tidigare “dubbla roller” har ändrats i takt med att verksamheten och kompetensbasen styrts om, vilket i dessa tider tydliggör att skogsägarna med barkborrefrågor hänvisas till internet och virkesköparna. Samtidigt noterade jag precis nu att det enligt Skogsstyrelsens hemsida finns både vanliga “skogskonsulenter” och “personliga skogskonsulenter” under uppdragsverksamhet. Vi ber att få återkomma till detta, för nu skulle jag skriva om virkesköparna som fyllt ett tomrum på en “marknadsplats” för rådgivning.
I den tredje delen av Stora Enso marknadsföringskampanj Skogsskolan som släpptes den 11 maj 2021 framhåller en av Stora Ensos virkesköpare att han är kostnadsfri, och att det är ovanligt i samhället. Nja, för vem, tänker kanske många som vet att även företag måste tjäna pengar, framförallt i en marknadsekonomi? Det är förvisso så att man får fler goda råd om man förvaltar en stor portfölj med tillgångar av något slag, inklusive skog, men för oberoende förmedling eller rådgivning betalas det reda pengar. Det ska och kan löna sig bra på en fungerande marknad.
“Tänk på det, jag är kostnadsfri, hur många rådgivare är kostnadsfria?“
Börje Hellman, Virkesköpare, Stora Enso
…eller “Tack för kaffet” som man också brukar säga.
De flesta anser att marknadsekonomi och demokrati är grundbultar för en hållbar utveckling, men marknader och demokratier kan också misslyckas om information vinklas okunnigt eller felaktigt. När det gäller marknader är det viktigt att köpare och säljare har mycket information, och att den är korrekt.
Skogsskola med virkesköpare
Mitt i all skogsdebatt våren 2021 startar alltså ett av Sveriges största virkesköpande skogsbolag, Stora Enso, en egen digital Skogsskola på Youtube för skogsägare. Det är VD:n Martin Holmgren själv som framträder som lärare och upphovsman. Konceptet liknar andra kampanjer på Youtube nuförtiden, och som ett exempel Skogsstyrelsens Granbarkborrevecka där i förväg aviserade filmer släpptes efterhand.
Det kommer fler filmer från Stora Enso, och det finns förstås mycket som är korrekt och bra i det som redan släppts. Stora Enso Skog:s VD är dessutom nästan lika Youtube-TV-mässig som programledaren Magdalena Forsberg. Den 11 Maj släpptes den senaste delen i “Skogsskolan”.
En sak som just Stora Enso Skog:s virkeköpare och nu VD:n vill lyfta fram i sina erbjudanden, och som redan tidigare dragit till sig min uppmärksamhet är “betalningsplan med ränta”. Stora Enso lämnar nämligen en relativt hög ränta på de medel man lämnar hos bolaget till framtida utbetalningar efter en avverkning.
En betalningsplan kan generellt vara en lösning för att fördela intäkter över flera år och kan minska den totala skatteutgiften, och är inte något nytt. Programledare Forsberg låter och ser dock lyrisk ut över att skogsägaren kan få ränta på medel som Stora Enso lånar av Skogsägaren. Kanske också för att Holmgren berättar att ett netto om 300.000 som lämnas hos Stora Enso, kan, efter 8-10 år generera en ränta om 70.000 kronor. Det kan det förvisso bli, med en ränta på ränta om minst 2,2 %, men det kräver i princip att hela nettot lämnas på kontot i 10 år?
Hela nettot låst i 8-10 år låter dock inte som en vanlig betalningsplan? Betalningsplaner brukar handla om att fördela nettot över ett antal år för att minska marginalskatten givet att skogsägandet kan ge ett rejält netto för de som bedriver trakthyggesbruk. Det gäller även för små skogsägare, men förstås då bara ibland?
En jämn fördelning av utbetalningar över 8-10 år ger enligt mina beräkningar eller andra webbtjänster, mindre än hälften tillbaks jämfört med Holmgrens 70.000 kr på 300.000. Exakta siffror beror på Stora Enso: s amorteringstakt och deras räntetrappa, som per idag går upp för de som lånar ut sitt netto längre tid.
Det kan förvisso vara intressant med ränta på obeskattade medel som Holmgren framhåller, men vilka nackdelar finns, som man inte får lära sig i Stora Enso: s Skogsskola? Efter att ha tänkt själv och bland annat också ha konsulterat Anders Karlsson på Ludvig & Co vill jag skicka med följande brasklappar eller “bästa tips”:
- Tänk på att pengarna i en betalningsplan med fast ränta i praktiken kan bli låsta till de avtalade utbetalningsdatumen om inte något annat avtalas.
- Tänk på att räntefördelning inte blir aktuellt på medlen innan de betalas ut enligt betalplan (jfr 50% av Skogskonto).
- Tänk på att det inte finns någon insättningsgaranti på pengarna, och även om inte Stora Enso bör vara konkursmässiga, så är det en principiell skillnad och annan räntemarknad jämfört med att ha pengarna på konton med insättningsgaranti.
- Tänk på att det faktiskt finns skogs- och skatterådgivare som är mer oberoende än virkesköpare.
I Stora Enso:s Skogsskola medverkar även andra aktörer inom skogsnäringen, och vi hoppas förstås att alla får betalt för sina insatser så inte de också är “kostnadsfria”. Om inte, får de hämta hem intäkterna för produkter eller rådgivning inom sina specialgebit.
Det är spännande nästan jämt i skogen, speciellt på virkes- och mediemarknader 2021. Både ni och jag funderar nu kanske på vad Stora Enso ska göra för något fantastiskt med pengarna som de tjänar och lånar av andra skogsägare? Det återkommer vi till i andra artiklar.
All uppmärksamhet är bra reklam brukar en del säga. och vi bjuder förstås på uppmärksamhet genom att skriva artiklar även när vi är skeptiska eller kritiska. Iskogen.se har startats av Skogsforum och verkar på mediemarknaden, som även den liksom virkesmarknaden har sina utmaningar som ska övervinnas, inte minst i skogen där det finns få oberoende aktörer generellt.
Nu i majvärmen har vi varit igång med Iskogen.se sedan iskylan i februari och nästan 100 artiklar efter den första artikeln om isvägar poppar musiken och budskapet från Hill street blues igen upp i skallen: ”Let’s roll, let’s be careful out there”. Den här gången med tanke, dock mer med tanke på virkesmarknad och barkborrar. Inte is som bokstavligt kan brista. Gå annars in och läs, eller lufta era tankar om betalningsplan med ränta som redan diskuterats en tid på Skogsforum.se
