Iskogen.se följde med Hushållningssällskapet ut på Rotpoststämpling hos en skogsägare i Småland i slutet av april. Vi har tidigare skrivit om att det är läge att överväga rotpost som försäljningsalternativ om man planerar att sälja skog under 2021. Skälen till detta är att det är en bra och tydligt affärsform som dessutom fungerar riktigt bra när det är stor efterfrågan på timmer som det är nu 2021.
Hur gör man då om man vill sälja en rotpost och vad innebär det? Vi stämde träff med Magnus Ekström från Hushållningssällskapet i Smålandsskogen för att få en praktisk inblick i rotpoststämpling. Mellan färgbleckorna och i fikapausen berättar Magnus mer om Rotpoststämpling. Vi har tidigare intervjuat Magnus om rotpostmarknaden i stort och den finns som en separat artikel här.
Lyssna på hur han beskriver affärsformen rotpost i videon här nedan och se hur arbetet går till. I slutet av artikeln finns en genomgång av olika affärsformer vid virkesförsäljning samt en sammanfattning av de måttenheter som används. Dessutom ett räkneexempel som visar hur lätt man kan bli bortkollrad med virkespriser i olika enheter.
Rotpoststämpling – inte bara att mäta träd
Att få en rotpost stämplad kostar pengar och det är en kostnad som skogsägaren måste betala för. Det ingår inte i virkesköparens åtagande utan det är en helt separat affär som den som utför stämplingen fakturerar skogsägaren för. I gengäld så får man flera fördelar om man stämplar en rotpost varav en uppmätt och tydligt dokumenterad virkesvolym är en sådan. Därutöver så resulterar rotpoststämplarens arbete i något som i princip är ett traktdirektiv. D.v.s en dokumentation som är värdefull för köparen och som visar att det här objektet är avverkningsklart och tillgängligt. Rotpoststämplaren identifierar och markerar all eventuellt förekommande naturvårds- och kulturmiljöhänsyn samt ser ut avläggsmöjligheter och anger vägtillgänglighet.
Alla träd mäts
För att få fram rotpostens virkesvolym mäts alla träd i brösthöjd med en dataklave. Klaven registrerar trädslag och diameter. När trädet har diametermätts får det en färgprick så att man kan se vilka träd som är uppmätta och vilka som återstår att klava. Träden vid beståndets yttergräns märks med längsgående streck mot insidan av avverkningen så att skördarföraren tydligt ser vart hen ska sluta att hugga. Träd som ska vara kvar, typ frö- eller skärmträd samt naturvårdsträd, märks upp med ring runtom och de får även en stubbmarkering med färg. Detta för att man i efterhand ska kunna spåra och dokumentera om träd som skulle sparas har huggits ner.
Rätt trädhöjd är viktig
För att kunna beräkna virkesvolymen behövs inte bara träddiameter utan även trädens höjd. För detta ändamål mäts höjden på ett antal provträd. Magnus har ställt in dataklaven på sju procent provträd och det betyder att den slumpar ut stickprovsträd i olika diametrar. Magnus vill ha minst 40-50 provträd för ett objekt av den här storleken (drygt 2 hektar). Höjden mäts med ett avancerat men lättanvänt laserinstrument och utöver trädets höjd mäts även krongränsen. Alltså höjden där grönkronan börjar. Krongränsen behövs för att få fram trädens formtal vilket behövs för att räkna fram en korrekt volym. Träd har olika avsmalning uppåt i stammen och formtalet är en beskrivning av just avsmalningen.
Volymberäkning och stämplingsrapport
Efter avslutat fältarbete görs en s.k stämplingsrapport som lämnas över till markägaren. Den består av en volymberäkning där det anges hur stor volym posten har i m3sk (skogskubikmeter*) samt trädslags- och diameterfördelning. Samt alla andra uppgifter som hör till ”traktdirektivet” som t ex om markägaren är certifierad, väg- och avläggsinformation, natur- & kulturmiljöhänsyn mm.
Lätt att sälja rotpost
När rotposten väl är stämplad (uppmätt och dokumenterad) är det lätt att göra en virkesaffär. Till skillnad mot när man säljer skog i andra avverkningsformer som t ex Leveransrotköp eller Avverkningsuppdrag så behöver man inte vara expert på timmerprislistor, måttenheter och utfallsprognoser när man säljer en rotpost. Man kan direkt jämföra olika bud på posten. Man säljer helt enkelt ett samlat, enhetligt och dokumenterat objekt och inte en massa träd vars avverkning och aptering (längdbestämning vid kapning) påverkar slutresultatet utanför skogsägarens kontroll.
När man säljer en rotpost så avser det pris man får per kubikmeter (m3sk) ett nettopris där köparen tar alla kostnader för avverkning och all risk för eventuell rotröta eller andra kvalitetsproblem. Pengarna som skrivs in i avtalet är den nettosumma som skogsägaren får på bankkontot och priset påverkas inte av hur bra eller dåligt köparen klarar att optimera utfallet i olika sortiment och kvalitéer. Säljer man en rotpost så riskerar man heller inte att förlora pengar på virke som vrakas. Vid en avverkning där man får betalt för inmätt virke kan upp mot 2-3 procent av timmervolymen bli vrak om det vill sig illa.
Från rotpoststämpling till försäljning
Magnus berättar att Hushållningssällskapet inte bara stämplar skogen utan att de ofta hjälper skogsägarna med själva försäljningsprocessen också. Hushållningssällskapet är en av få fristående aktörer på den svenska virkesmarknaden i den meningen att man inte har någon koppling till virkesköpande företag utan jobbar helt på skogsägarens uppdrag. Det innebär att skogsägaren får betala för tjänsten men i gengäld kan hen lita på att man får hjälp av en oberoende part.
Första steget i försäljningsprocessen är att kontakta presumtiva köpare. Här har Hushållningssällskapet egna databaser där de kan leta upp företag (ofta sågverk) vars produktion och inköpsintresse motsvarar den aktuella posten. Dessa företag kontaktas direkt med information om den aktuella rotposten. Dessutom, om skogsägaren vill, så publicerar Hushållningssällskapet de uppmätta posterna på sin webbsida.
Avtalet
Om skogsägaren vill så hjälper Hushållningssällskapet till att ta in anbud på posten och sammanställer dem för att skogsägaren ska kunna jämföra och fatta beslut om vem hen ska sälja virket till. Ofta är Magnus och hans kollegor även med och assisterar när det gäller avtalets utformning för att säkra upp skogsägarens intresse i affären men det är alltid skogsägaren som skriver under och står för affären. En del markägare uppskattar att ha en oberoende part som sköter kontakten med eventuella köpare. Vissa uppfattar det som känslomässigt obekvämt att själva bemöta (och kanske avspisa) en välkänd virkesköpare som man tidigare gjort affärer med.
En fördel vid rotpostförsäljning är att det kan vara lättare att upprätta tydliga avtal. Säljaren har mer kontroll och det är enkelt att inkludera villkor för t ex avverkningstidpunkt eller återställningsskyldighet vid mark- eller vägskador etc när anbudsunderlaget sammanställs. En annan viktig del som bör vara tydlig i avtalet är vem som står eventuell risk fram till avverknings-tidpunkten. Vad händer om skogen blir barkborreangripen eller om rågrannen gör ett angränsande hygge så att en del blåser ner?
En viktig aspekt att ha med sig vid all försäljning av avverkningsuppdrag eller rotposter är hur man vill att den ekonomiska delen ska se ut i avtalet. När ska pengar betalas ut? Förskott, vid avverkningen eller med en betalningsplan? Hur ska ev risk om köparen går i konkurs hanteras? Behövs någon form av bankgaranti eller är det bättre med förskottsbetalning? Hela den här delen är givetvis generell för alla typer av upplåtna avverkningsrätter oavsett om det är en rotpost, ett leveransrotköp eller en annan avverkningsrätt.
Få oberoende aktörer i Sverige
Den svenska virkesmarknaden är ganska speciell i den meningen att virkesköparen ofta är samma person som skogsägaren använder som rådgivare i skogsskötsel och virkesaffärer. Många virkesköpare har naturligtvis ambitionen om att ha en bra, långsiktig och seriös affärsrelation med skogsägarna men det är viktigt att komma ihåg att de har ett tydligt och överordnat intresse som betalar deras lön: nämligen att köpa virke.
Den svenska skogsindustrins köporganisation för virke är också en effektiv apparat när det gäller att få fram stora volymer virke till internationellt konkurrenskraftiga (låga) priser. Skogsägare som använder rotpoststämpling för att sälja sitt virke bidrar till att minska köparnas makt över marknaden samt till att rätt virke hamnar hos rätt företag. D v s det företag som kan betala bäst men ändå förädla till lönsamma produkter.
Vid ett besök i nordöstra USA för några år sedan träffade vi en del amerikanska skogsägare och de trodde att vi skämtade när vi beskrev den svenska virkesmarknaden. Där var det helt otänkbart att anlita virkesköparen som rådgivare utan det fanns istället en bred kader av mindre konsulter som mot arvoden hjälpte skogsägaren med allt från planering till försäljning av virke. Vill du läsa mer hittar du en artikel på Skogsforum.
Stigande priser
Tillbaka till Smålandsskogen. Magnus berättar att de nu har ett stort tryck med många skogsägare som vill ha hjälp med rotpoststämpling. Under 2020 var intresset för att stämpla rotposter svalt men under 2019 stämplade Hushållningssällskapet i Jönköping rotposter omfattande ca 130.000 m3sk. I år lär det bli minst lika mycket och kanske t.o.m lite mer.
Utöver HS i Jönköpings län så stämplar systerorganisationerna i Kalmar och Kronoberg tillsammans en lika stor volym. Rotpoststämpling är ganska vanligt i Götaland men det minskar snabbt ju längre norr om Östgötagränsen man kommer enligt Magnus. En förklaring kan vara att det finns relativt sett många sågverk som köper timmer i Götaland medan konkurrensen minskar mer norröver. En annan kan ju ha med tradition att göra. I och med att Skogsstyrelsen la ner sin omfattande stämplingsverksamhet efter mitten av 00-talet blev det till viss del ett tomrum som nu så sakteliga fylls av nya aktörer.
I och med att Hushållningssällskapet ofta assisterat vid själva försäljningen så får de en god inblick i rådande prisnivåer. För granposter i Småland är priserna idag på all-time-high-nivåer och bra poster ligger nu runt på 550 kr/m3sk eller däröver. Omräknat till måttslaget m3fub (kubikmeter fast mått under bark*) motsvarar det ca 680 kr/m3fub.
Tallen åker med
Enligt Magnus så är det granen som driver rotpostmarknaden just nu. Det finns en tydlig prisskillnad mellan poster där gran dominerar jämfört med om det är tallposter, till granens fördel. Däremot fungerar rotposterna prisutjämnande om det finns en mindre mängd tall i en granpost. Tallen åker liksom med till samma pris som granen i rotposten trots att tallen hade värderats lägre om det t ex hade varit ett avverkningsuppdrag där skogsägaren betalas utifrån prislista.
Vad kostar rotpoststämplingen?
Det är som sagt skogsägaren som betalar kostnaden för att stämpla en rotpost. Ett bra riktmärke för kostnadsnivån är ca 10-15 kr/m3sk (ca 10 kr/träd) beroende på postens storlek och trädantal/hektar mm. Det motsvarar i Småland just nu runt 1-2 procent av virkesvärdet vid försäljning. Precis som i andra virkesaffärer så är det här givetvis förhandlingsbart beroende på förutsättningarna. Stämplingskostnaden kan ställas mot risken för förlorade virkesintäkter på grund av felapteringar och vrakat timmer som uppstår vid försäljning enligt andra affärsformer. Enligt Skogsstyrelsen (se sid 21) ligger vrakandelen för timmer i Sverige i snitt runt 2-3 procent av virkesvolymen.
Genom att starta videon ovan så laddas bl a cookies från YouTube. Vi informerar dig enligt GDPR.
Fakta om olika affärsformer
Avverkningsuppdrag
Skogsägaren säljer sin skog på rot. Köparen avverkar skogen och betalar för inmätt virke efter mätningens utfall och överenskomna prislistor. Innan utbetalning dras kostnaden för avverkningsarbetet av och det kvarvarande nettot betalas ut. I avverkningskostnaden ingår kostnaden för skördare, skotare, maskinflytt, eventuellt iordningställande av avlägg och ofta en s.k administrativ kostnad. Vid inmätningen dras schablonbelopp för diverse forsknings-, inventerings- och marknadsföringsaktiviteter som tas ut kollektivt.
Beroende på hur bra förhandlare skogsägaren är så kan såväl nivån på virkespriser (inklusive premier) och avverkningskostnader vara avtalade innan avverkningen.
Ev fel som görs av virkesköpare eller entreprenör och som resulterar i vrakat virke eller av andra skäl nedsatt virkesvärde drabbar helt skogsägaren. Det samma gäller eventuella virkesförluster som görs i kedjan fram tills virket mäts vid industrin. Andelen vrak för timmer ligger i snitt runt 2,5 procent och för detta får skogsägaren i bästa fall ett lägre pris och i värsta fall ingenting. Däremot ska avverkningskostnaden betalas även för vrakvirket om man inte har avtalat om annat.
Leveransrotköp
En affärsform som liknar rotposten men där säljaren står för en del av eventuella brister i virkeskvalité eller utförande samt helt för eventuella virkesförluster som görs i kedjan fram tills virket mäts vid industrin, inkl vrakning. Vid leveransrotköp avtalas oftast ett nettopris per kubikmeter (m3fub) vilket motsvarar virkets bruttovärde minus kostnaden för avverkning. Nettopriset är beroende av hur bra förhandlare skogsägaren är.
Rotpost
Som vi har beskrivit här ovan i texten så innebär affärsformen rotpost att skogsägaren säljer ett fördefinierat objekt med uppmätt kubikmeter-innehåll till högstbjudande. Priset som avtalas är ett nettopris av det virkesvärde minus avverkningskostnad som köparen är villig att betala. Förutsättningen är att en rotpoststämpling gjorts av en oberoende aktör. Köparen står hela affärsrisken för eventuell avvikande kvalité (inklusive vrak) eller misstag och fel i avverkningsarbetet som görs av entreprenör, eller virkesförluster som görs någon annanstans i kedjan fram till industrin. Säljaren står hela kostnaden för rotpoststämplingen.
Viktigt!
I samtliga fall ovan, där man upplåter en avverkningsrätt i någon form, är det viktigt att se över hur avtalen är skrivna och vad man vill ha med. Viktiga frågor i kontraktet (utöver pris/ersättning) är t.ex kontraktets giltighetstid och eventuell förlängning, avverkningstidpunkt, återställande av körskador, vem som står risken för storm eller insektsskador, ersättning för vrakat virke, betalningstidpunkter, tillgång till datafiler från skördaren etc.
Leveransvirke
En allt ovanligare affärsform. Leveransvirke innebär att skogsägaren har ombesörjt avverkningsarbetet i egen regi och att virket levereras på avlägg vid bilväg. Virkesköparen betalar skogsägaren för inmätt virke enligt rådande prislistor, inklusive eventuella premier som förhandlats. Tyvärr händer det allt för ofta att skogsägaren som själv bekostat eller utfört avverkningen inte får mer betalt per kubikmeter än det netto som betalas för motsvarande skog via rotpost, avverkningsuppdrag eller leveransrotköp. Virkesköparna sätter uppenbarligen ett stort värde i att själva kunna styra avverkningstidpunkt och tillredning.
Skördarmätning med stampris
Det finns en del andra affärsformer också och värt att nämna här är skördarmätning med stampris. Det liknar mest ett leveransrotköp men istället för att skogsägaren får betalt för virket som det mäts in vid industrin så får skogsägaren betalt för stammen som skördaren mäter in direkt vid avverkningen. Skördarens mätning är affärsgrundande och skördaren mäter upp stammen ungefär som när rotpoststämplaren klavar träden: brösthöjdsdiameter x höjd x formtal. En fördel med stamprismätning är att man snabbt får ett resultat direkt när avverkningen är klar och att man inte behöver stå risken för ev felkap, vrak eller försvunnet virke fram till industrin. Nackdelen är att köparna kompenserar sig för den ökade risken de tar samt att det kan vara svårt att jämföra virkesvärden mellan stampris och andra affärsformer
Fakta om olika *måttenheter som används
När det gäller måttenheter i virkeshandel så förekommer det en rik flora av äpplen, päron och bananer som kan vara minst sagt förvirrande även för en mycket kunnig skogsägare. Skog mäts enligt några olika måttenheter och de skiljer sig åt i volymutfall. Här kommer en sammanfattning av de mest frekvent använda måttenheterna när det gäller försäljning av virke och avverkningsrätter:
Skogskubikmeter (m3sk)
Skogskubikmeter avser hela stamvolymen ovan stubbskäret inkl trädets topp och även barken. M3sk används i regel i skogsbruksplaner och när man mäter eller värderar stående skog. Som t.ex när man stämplar en rotpost.
Kubikmeter fast under bark (m3fub)
M3fub används ofta när man beskriver volym för kapade stamdelar. D.v.s timmerstockar eller massaved. Om det är en virkestrave med t ex massaved eller sågkubb som mäts i trave så betyder ”fast” att all luft mellan stockarna är borträknad. Förr i tiden användes oftast måttenheten “kubikmeter fast på bark” (m3fpb) vilket innebar att virket mättes på barken som då ingick i volymen. Numera används dock uteslutande m3fub vilket innebär att virket mäts under bark och att man inte får betalt för barken (trots att den används som bränsle i industrin). Oftast mäts stocken eller virket ändå på bark av den enkla anledningen att barken sitter kvar och då används olika barktjockleks-funktioner för att räkna bort barken. Prislistor för massaved, sågkubb och ibland timmer anger oftast priser i m3fub.
1 m3fub ≈ 1,23 m3sk
1 m3sk ≈ 0,81 m3fub
Kubikmeter toppmätt under bark (m3to)
Det här måttet, m3to, används ibland för sågtimmer. M3to avser volymen av en cylinder med stockens toppmått, mätt under bark. D.v.s att man bara räknar volymen av en stock som har samma grovlek som toppänden hela vägen till rotänden. Inget utanför den cylindern räknas in i volymen m3to
1 m3to ≈ 1,47 m3sk
1 m3to ≈ 1,19 m3fub
1 m3sk ≈ 0,68 m3to
1 m3fub ≈ 0,84 m3to
Källa: Omräkningstal enligt skogskunskap.se
Av de här ovanstående enheterna blandas det friskt mellan främst m3sk och m3fub.
Ett räknexempel
En rotpost är stämplad och uppmätt till 1.400 m3sk. Säljaren i Småland får 550 kr/m3sk för virket = 770.000 kr. Från det priset ska dras kostnaden för stämplingen om ca 20.000 kr vilket innebär ett netto på 750.000 kr inbetalt på banken.
Om samma avverkning istället skulle säljas som ett leveransrotköp:
Volymen räknas då i m3fub vilket motsvarar 1.134 m3fub (1400 m3sk x 0,81) minus vrak om ca 2% = 1.109 m3fub
För att säljaren ska få samma pris som för rotposten här ovan behöver köparen betala netto 676 kr m3fub (1.109 x 676 ≈ 750.000 kr).
En mindre seriös virkesköpare kan ju t ex erbjuda en skogsägare 600 kr/m3fub och få det att framstå som ett bättre bud än de 550 kr/m3sk som erbjuds för rotposten. I själva verket är det nästan 85.000 kr (mostvarande 11%) sämre än för rotposten med 550 kr/m3sk.
Pratar vi sedan om en avverkningsrätt som betalas efter prislista, och vi har timmer som betalas enligt m3to, ja då blir det ännu svårare att jämföra. Vi gör ytterligare ett exempel och utgår från att 70% av virket blir sågtimmer (minus 2% vrak) och 30% blir massaved:
Det ger 653 m3to sågtimmer och 340 m3fub barrmassaved.
Virkesköparen drar till med ett kubikpris för grantimmer på 950 kr/m3to men lägger även till en extra premie på 50 kr och hamnar på 1.000 kr/m3to jämt. Tusen kronor kubiken!!!
För massaveden betalar virkesköparen 320 kr/m3fub men lägger på en 50-lapp även här och hamnar på 370 kr/m3fub. Både timmer och massavedpriserna verkar ju väldigt bra, eller?
Exemplet ger en intäkt från timret om 653.000 kr (653 m3to x 1.000 kr) och från massaveden 125.800 kr (340 m3fub x 370 kr). Totalt 778.800 kr.
Sedan måste du betala avverkningskostnaden vilken hamnar på 130 kr/m3fub. Totalt 147.420 kr inkl maskinflytt mm. (130 kr x 1.134 m3fub)
Netto från avverkningen landar då, trots det synbart höga timmerpriset, på 631.380 kr eller nästan 120.000 mindre än i rotpostexemplet. Omräknat till jämförbar enhet blir det ca 450 kr/m3sk. Alltså betydligt lägre än vad Rotposten skulle ge trots att det såg ut att vara riktigt bra betalt.
Ta hjälp!
Ovanstående exempel visar att det är väldigt svårt att jämföra olika priser och erbjudanden mellan olika affärsmodeller och det kan definitivt vara lönt att ta hjälp av en oberoende konsult. Vilket man ju får om man t ex köper en rotpoststämpling av Hushållningssällskapet eller någon annan oberoende aktör.
