Senaste veckorna har det varit stor uppståndelse kring elpris och elproduktion på den svenska marknaden. Elkostnaden för att producera tidningspapper är ett slagträ i eldebatten. Kyla i hela landet har drivit upp efterfrågan och därmed spotpriset på el. Holmen gick ut i media och meddelade att man tvingats stänga två pappersmaskiner på grund av allt för höga elpriser. Några av Sveriges pappersbruk hör till landets enskilt största elförbrukare och när priset per kWh (kilowattimme) skenar är det klart att det svider i plånboken. Hur ser det ut bland svenska pappersbruk kontra elpriserna? Iskogen.se har gjort ett djupdyk i TMP-massa, tidningspapper och Gigawattimmar.
TMP-massa blir tidningspapper
Vi börjar i själva massaprocessen för att göra tidningspapper och annat, så kallat trähaltigt tryckpapper i ett TMP-bruk. TMP är en förkortning för TermoMekanisk Pappersmassa. Metoden innebär att träflisen med ånga och friktion värms upp och mekaniskt slipas ner till ett ”ludd” av träfibrer, även kallat slipmassa eller TMP-massa. Denna pappersmassa används sedan i en pappersmaskin som tillverkar tidningspapper eller någon annan form av tryck- eller bokpapper. TMP-processen använder all ved till massan och är därför ”vedsnål” men mycket energikrävande. Gigantiska elmotorer driver stora slipskivor som mal flisen. Elkostnaden för ett TMP-bruk kan motsvara den samlade kostnaden för fabrikens personal och virkesråvara.
Tidningspappersbruken – det tidiga 2000-talets flaggskepp
När virkespriserna är höga och elpriset lågt, är det en god affär att göra TMP-massa. Framför allt med en stark efterfrågan på tryck- och tidningspapper. StoraEnsos båda pappersbruk Hylte och Kvarnsveden var, fullt utbyggda med 4-5 pappersmaskiner, skogsindustriella flaggskepp. Samma sak för Holmens bruk i Braviken och Hallstavik eller SCAs pappersbruk Ortviken i Sundsvall. Bruken malde på, pappersrullarna rullades upp och ut i snabb takt och Gigawattimmarna flödade. Allra mest flödade elen i Ortviken och Kvarnsveden. Var och en av de fabrikerna förbrukade lika mycket el som hela Malmö. Braviken sas ensamt förbruka lika mycket ström som hela resten av Östergötlands hushåll och industrier. Det behövdes totalt fyra kärnreaktorer av större modell, i princip hela Forsmarks kärnkraftverk, för att försörja tidningspappersbruken. Men sedan hände något…
Tidningsdöden kommer smygande
Fram till 2007 rullade TMP-bruken på i oförminskad takt. Några hade tagit in returfiber som en del av råvaruflödet men i övrigt var allt sig likt. Den sista av de stora tidningspappersmaskinerna togs i drift så sent som 2006 i Kvarnsveden. Men plötsligt började efterfrågan på tryck- och tidningspapper att darra. Internet tog över allt mer av nyhetsförmedling och när en smartphone så småningom blev vars och ens egendom tilltog resan utför för tidningspapper. Minskningen var stadigt 4-5 % per år.
Skogsbolagen började stänga ner pappersmaskiner. Första vågen av nedstängningar kom 2012-2013 då Stora Enso stängde en pappersmaskin i Kvarnsveden och två i Hylte. Holmen stängde en pappersmaskin i Braviken och en i Hallstavik, och 2015 stängde SCA ner en maskin i Ortviken. Samma utveckling har skett parallellt i Finland där flera tryckpappersmaskiner stängts ner fram till idag.
Coronakrisen eldar på tidningsdöden
Sedan kom 2020. Coronaåret som på något sätt lyckades ”snabbspola” utvecklingen och satte marknaden för tidningspapper i fritt fall. SCA beslutade sig för att stänga de kvarvarande pappersmaskinerna i Ortviken och Stora Enso ytterligare en i Hylte. Flera pappersmaskiner har stängts ner i Finland. Kvar i Sverige finns idag två tidningspappersmaskiner i Kvarnsveden, två i Hallsta, två i Braviken och en i Hylte. Frågan är vem som kommer att stängas härnäst?
Elpriset då?
Men, hur var det nu med elpriset? Visst har det blivit mycket dyrare och det måste ju påverka lönsamheten för pappersbruken? Ja, så är det säkert. Men låt oss titta lite mer på elpriset och sätta det i lite perspektiv. Svenska industrier har bland EU:s lägsta elpriser. Våra grannländer ligger ganska lika oss och det beror antagligen på att vi har en gemensam elmarknad: Nord Pol. Svenska hushåll och konsumenter betalar utöver marknadspriset på el 44,5 öre per kWh i elskatt (inkl moms) 2021. Svenska skogsindustriföretag, annan elintensiv industri och serverhallar betalar en elskatt om 0,6 öre per kWh (exkl moms som de drar av). Industrin betalar alltså bara 1% av den elskatt som hushållen betalar.
Länder i Sydostasien lockar företag med billig arbetskraft. Sverige har lockat med billig elström. I Tyskland ligger elpriserna som industrin får betala ca tre gånger högre än i Sverige. När det gäller elkraft har vi inte varit en del av globaliseringen utan stått ut som ett lågprisland vilket givetvis varit gynnsamt för elintensiv industri. På senare år har vi sett hur elslukande serverhallar och batterifabriker etablerats tack vare dessa gynnsamma villkor.
Bedriver ditt företag industriell verksamhet, jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, samt elanvändning i datorhallar, elanvändning för framställning av värme och kyla till datorhallar eller som landström*, har du rätt till återbetalning på viss del av energiskatten på företagets elanvändning från Skatteverket. Återbetalning sker så att skatten efter återbetalning uppgår till 0,6 öre/kWh.
Vattenfall, Energiskatten 2021
Men visst har el blivit dyrare?
Spotpriset på den nordiska elbörsen Nord Pol går upp och ner beroende på utbud och efterfrågan. Under 2018 och början av 2019 var priset uppe mot 50-60 öre per kWh (utan skatter). Snittpriset för 2019 hamnade på 43 öre per kWh men under 2020 fick vi rekordlåga elpriser! Nord Pols snittpriser för fjolåret hamnade på 11 öre per kWh! Det är 73% lägre än året innan. Utbyggd vindkraft och fyllda vattenmagasin gav ett stort utbud.
Nu handlar troligtvis inte de stora elförbrukarna all sin elström på spotmarknaden utan ganska stor del av förbrukningen handlas på längre kontrakt, med jämnare priser och mer förutsägbarhet. Det finns, precis som vid valutahandel, möjlighet att terminssäkra (prissäkra) framtida elpriser för den som vill.
Just nu i början av 2021, med vinterkyla från Treriksröset i norr ner till Ystad i söder, så har spotpriset på el dragit upp till rejäla höjder. Under januari var månadspriset på Nord Pol 49,1 öre/kWh. I januari i fjol var motsvarande pris bara 25 öre men i januari 2019 var det 55,8 öre så det har varit värre. Enligt Elpriser24.se så ligger februaripriset hittills på ca 55 öre kWh och terminspriserna indikerar att de kan bli något högre för mars men sedan förväntas priset sjunka igen.
Effektreserv och förbrukningsreduktion
Två ord som kan verka som rena grekiskan men som är viktiga saker både för Sveriges elförsörjning och för den elintensiva industrin. Effektreserven är något som infördes när Barsebäcks kärnkraftverk lades ned. Det är en ”buffert” som ska garantera att vi snabbt kan öka på med mer el när det behövs, framför allt i södra Sverige. Effektreserven ansågs som tillfällig men har under senare år blivit allt viktigare. Den innebär bl a att elintensiva kunder, som t ex ett tidningspappersbruk, avtalar om att mot ersättning dra ner delar av sin produktion för att snabbt frigöra el på marknaden. S k förbrukningsreduktion. Jag vet inte hur det ser ut inför 2021 men under perioden 2019/2020 deltog såväl Holmen som Stora Enso och Rottneros i effektreserven. Det innebar att de vid en nedstängning kompenserades med ett elpris som var högre för den reducerade volymen än vad de hade betalat om de kört. Med perspektivet att elkostnaden för ett TMP-bruk kan vara lika stor som löne- och virkeskostnaden så kan det antas vara gynnsamt för deltagande företag. Speciellt om det som produceras ska säljas till allt lägre priser på en överskottsmarknad. Under 2021 ingår det omtalade och oljeeldade Karlshamnsverket i effektreserven efter att Ringhals har stängts ner.
Förbrukningsreduktionen innebär med all sannolikhet att skogsbolaget Holmen fick betalt för sin omtalade nedstängning av två pappersmaskiner förra veckan. Under perioden maj – juli 2020 stängde Holmen ner bruket i Hallstavik två veckor per månad. På grund av låg efterfrågan på papper och utan att få betalt för förbrukningsreduktion.
Holmen tror på elmarknaden
Holmen anser att elmarknaden funkat bra tills nu, I alla fall om man utgår vad de själva skriver i sin års- och hållbarhetsrapport för 2019.
Marknaden för el i Norden är väl fungerande med en harmoniserad prissättning som normalt följer marginalkostnaden för kolkraft då marknaden är sammanlänkad med övriga Europa. Trots ökad elanvändning väntas Norden bygga upp ett överskott till följd av utbyggnad av vindkraft. Elöverskottet bedöms kunna exporteras till övriga Europa via överföringskapacitet som är under utbyggnad, vilket innebär att elpriset i Norden även fortsättningsvis bör korrelera väl med det på kontinenten.
Holmens års- & hållbarhetsredovisning 2019
Till skillnad från de andra skogsbolagen så har Holmen dock inte sålt av sin egen vattenkraft. Tillsammans med nybyggd vindkraft så har Holmen idag en egen energiproduktion om ca 1,2 TWh per år och tillsammans med den el som produceras i sulfatfabrikernas turbiner så genereras ca 1,8 TWh per år.
Holmen producerar under ett normalår 1,2 TWh förnybar vatten- och vindkraftsel. Holmen är en stor elkonsument och vindkraftsutbyggnaden bidrar till att minska vår exponering mot energitillgång och elpriser. Tillsammans med den förnybara elenergin som produceras vid koncernens bruk motsvarar vår produktion av vatten- och vindkraft idag knappt 50 procent av Holmens samlade elförbrukning
Holmens års- & hållbarhetsredovisning 2019
Hade Holmen tillåtits vara “gamblers” kunde de köpa sin egen förbrukning på långa kontrakt och sålt sin egen produktion på spotmarknaden?
Gratis el gör inte tidningspapper till marknadsvinnare
Nedkokat till nedersta raden så verkar det osannolikt att lägre elpriser i Sverige kommer att rädda tidningspappret oavsett vad Holmens vd säger. De svenska bruken har varit mycket konkurrenskraftiga tack vare de låga elpriserna men om inte efterfrågan och betalningsviljan finns för produkten så hjälper det inte. Notera att SCAs beslut om att lägga ner alla pappersmaskiner i Ortviken fattades 2020 med rekordlåga elpriser.
Vi kommer med stor säkerhet att få se fler stängningar av tidningspappersmaskiner på grund av vikande efterfrågan. De senaste 15 åren har pappersproduktion motsvarande 2 miljoner ton försvunnit i Sverige. Denna produktionsförlust har delvis ersatts med ökad export av oförädlad avsalumassa med ca 1 miljon ton men det är ju att ta ett kliv tillbaka i förädlingskedjan. Enligt forskaren och professorn Sten B Nilsson har förändringen inneburit ett minskat förädlingsvärde om 9-10 miljarder kronor räknat på motsvarande vedråvara som tidigare använts till papper. Under senare år har en produktionsökning skett för kartong och förpackningspapper men inte i motsvarande nivå som minskningen av tryckpapper.
Vad kommer istället?
Tidningspapper kan återvinnas några gånger och slutligen eldas upp för att bli energi. I ett klimatpressat samhälle kanske veden behövs i andra produkter. Att använda upp mot 4 000 kwh för att göra ett ton reklam- och tidningspapper kan bli en utmaning när elström ska bli en frälsare i klimatomställningen?
Fakta skogsindustrin & energin
- Sveriges skogsindustri använder idag 21 TWh per år vilket motsvarar 15% av Sveriges elförbrukning.
- Skogsindustrin producerar själv 6 TWh el per år, främst mottryckskraft i massabruk.
- Den största andelen av skogsindustrins elförbrukning sker vid några få pappersbruk med TMP eller CTMP-inriktning.
- Massa och pappersindustrin förbrukar ca 50 TWh bränsle per år varav ca 2 TWh är fossil energi och resten ved, bark och lutar.
- I sulfat- och sulfitbruken används en stor del av vedråvaran vilket gör många bruk till nettoleverantörer av värme och el.
- De svenska skogsnäringen levererar biobränslen från biprodukter som bark, spån och GROT motsvarande 28 TWh per år. (Källa: Skogsindustrierna m fl)
Fakta pappersmassa & tidningspapper
TMP – Process där träfibrerna frigörs mekaniskt genom slipning och där hela vedinnehållet används för att göra papper. Processen är vedsnål men mycket elintensivt. TMP-massa används för att göra tidningspapper eller annan typ av trähaltigt tryck- och bokpapper som inte kräver hög hållfasthet. Trähaltigt papper gulnar med tiden och brinner bra i spisen.
CTMP – En halvkemisk process där träflisen först behandlas kemiskt (med natriumsulfit eller väteperoxid) och sedan mals. CTMP-massan används bl a för styva lager i kartong och den ger starkare produkter än vad TMP-massa ger. Tillverkning av CTMP-massa är också elintensiv men har ett något lägre vedutbyte än TMP. CTMP-massa är ljusare än TMP.
Sulfat eller NBSK – NBSK står för Nordic Bleached Softwood Kraft. I den helkemiska sulfatprocessen kokas veden (träflis) under tryck i en alkalisk kokkemikalie som lösgör cellulosafibern från andra ämnen i veden, främst lignin. Sulfatprocessen ger starka fibrer vilket gör det möjligt att producera papper eller kartong med hög hållfasthet. Sulfatprocessen har ett lågt vedutbyte, runt 40-50% men den har fördelen att den i stort är självförsörjande på energi. Den del av veden som inte tas ut som cellulosafiber eldas i en s k sodapanna där kemikalierna återvinns och energi i form av värme och el genereras. Moderna sulfatbruk är t o m nettoleverantörer av elström. Sulfatbruk är de vanligast förekommande kemiska massabruken i Sverige idag. Sulfatmassan kan användas till kartong, förpackningspapper, hygienprodukter och träfritt tryckapapper.
Sulfit – De första kemiska massabruken i Sverige var sulfitbruk. I sulfitprocessen används sura eller neutrala kokkemikalier och precis som i sulfatprocessen så frigörs cellulosafibrerna från ligninet. Sulfitmassan ger fina, starka och ljusare fibrer än sulfatmassa och den används ofta i olika typer av specialpapper. Processen för återvinning av kokkemikalier utvecklades inte lika tidigt som för sulfatprocessen vilket har lett till att det endast finns några få sulfitbruk kvar i Sverige. Sulfitbruken luktar inte illa som sulfatbruken gör.
”Sulfit luktar skit men sulfat luktar mat…fast tvärs om.”
