Barkborresvärmningen vecka 19 kommer synas i Skogsstyrelsens system för svärmningsövervakning när antalet borrar i fällorna rapporteras in på måndag vecka 20. Givet hur det såg ut i fällorna runt Uppsala helgen innan blir det sannolikt många röda punkter på Skogsstyrelsens karta. Om kylan eller myrbaggar kan begränsa barkborreangreppen vet jag inte, men en tidig rejäl svärmning gör att risken för att de borrar som nu angripit nya granar, också hinner med en andra svärmning i sommar.
Vintern och våren 2021 var lång och kall. Nyheterna om hur stor barkborrefaran anses vara i år, eller hur man ska bekämpa dem, har varit förvirrande. Fällor har tveksam effekt, sök och plock på vintern har också tveksam effekt. Skogsstyrelsen har dock kartor som visar att alla granskogar över medelåldern riskerar att angripas (hälften av granskogen, som är hälften av all skog…).
Skogsstyrelsen rekommenderar också att kontakta en virkesköpare och avverka riskbestånd…? Å andra sidan kom det ett pressmeddelande i vintras med hopp om att angreppen skulle gå ned i år. Läste man det finstilta framgick att det förutsatte en “normalkall” sommar, och kanske normala mängder lättangripna stående granar och vindfällen?
Ingen uppdaterad prognos har därefter nått mig, men från och med nu finns det svärmande borrar i fällor, möjlighet att räkna icke åtgärdade bestånd från förra året och vindfällen i hyggeskanter. Dessutom räknas det nog barkborrefiender som far runt och jagar borrar. Det kommer kanske en ny officiell prognos för sommaren snart, men vi har själva ändå gjort en egen djupdykning i några fällor och vindfällen efter veckans barkborresvärmning för att förstå bättre vad som väntar.
Mätpunkter barkborresvärmning
Skogsstyrelsen har slutat sätta ut barkborrefällor i närheten av skyddade naturvårdsområden i år för det ger tveksam effekt för att rädda grannarnas granar. Myndigheten fortsätter dock att samla in data från över 50 fällor i Götaland och Svealand för att mäta svärmnings-aktiviteten per vecka. De flesta fällor sköts av skogsbolag och skogsägarföreningar, som tömmer fällorna på måndagar, och skickar in resultaten till Skogsstyrelsen.
Fällorna är utspridda och ofta placerade där det funnits gravt angripna bestånd som nu hunnit avverkats. På de två platser jag har besökt i Uppland finns det nu bara några enstaka ännu levande granar kvar inom 100 meter från fällorna. Rejält med barkborrar fanns det hur som helst i fällorna kunde man kan se i de genomskinliga uppsamlingskärlen på fällorna, eller genom att sticka in mobilen och fota inne i fällorna.
Det fanns också borrar i de enstaka granar och vindfällen som fanns inom 50 meter från fällorna. Att det finns borrar för svärmning är inte konstigt för de övervintrar ju delvis i marken, men de kan i dessa fall också funnits kvar i bark som fallit av vid avverkningen och blivit kvar på hygget.
Skogsstyrelsen skriver att: “Svärmningsövervakningen visar när det finns risk för angrepp av granbarkborre. Övervakningen sker med hjälp av barkborrefällor. Om det är en stor mängd granbarkborrar i fällorna tyder det på att svärmningen är igång och att det finns stor risk för angrepp.”
Skogsstyrelsens formulering ger säkert en indikation på att man inte bör titta på nivån eller värden från enstaka stationer givet att det finns stor variation på hur det ser ut lokalt. Tidigare års mätningar visar också att det kan skilja sig mycket regionalt mellan stationer även för när det varit tillräckligt varmt för svärmning.
Trots att det inte fanns så många lämnade torra träd, eller högstubbar, på de hyggen som jag besökte så fanns det också några 10-tal myrbaggar som sprang runt på ett vindfälle som var fullt med borrmjölshögar efter barkborrar. Temperaturen var under 15 grader, så det fanns inte barkborrar ute för myrbaggarna att komma åt att äta, men de förökade sig så de blir också fler. Dessutom äter deras larver också borrar.
Det verkar alltså också bli svårt att använda fällorna för att bedöma hur mycket mer eller mindre barkborresvärmning det är per station, givet att läget vad gäller barkborreföda förändras så mycket per mätställe på ett år. Totalt sett bör det dock ge en indikation. Tillsammans med förändringsanalyser borde det dock gå att få fram bättre prognoser. Räknas det också myrbaggar så kanske vi får reda på i siffror hur stor effekt det kan ge att gynna myrbaggarna, för effekten verkar inte ha bevisats så tydligt tidigare.
Att försöka följa granbarkborresvärmningar skiljer sig i vilket fall markant mot att följa “svärmen” av älgar som vandrar mot fjällen på långsam TV. Olika i storlek, men klassiska skadegörare på gran respektive tall, och orsakar megaskador på skogen räknat i virkesvärden, mångfald och kolsänkor. Älgarna har nu enligt rapporterna i alla fall börjat beta mer blåbärris, och lämnar tallarna skapligt i fred ett halvår.
Fokuserar vi på barkborrarna så borde skogsstyrelsens övervakning av barkborresvärmning och satellitbildsförändringar, kunna vara en grund för att faktiskt räkna på den ekonomiska risken som vi skogsägare ska diskutera med virkesköpare? Funkar det inte så kanske SVT kan att sätta upp några åtelkameror för att filma granar som sakta dödas av granbarkborrar, som käkas av myrbaggar, som käkas av hackspettar (tillsammans med barkborrar). Samtidigt kan Sverige sitta hemma i TV-sofforna och räkna. Då skulle vi ha ännu bättre underlag för att räkna på den ekonomiska risken för att inte avverka alla våra äldre granar?
På Skogsforum finns nu också en nystartad tråd där alla kan lägga in rapporter över både fångster i fällor och angrepp i skogen. Där kan du själv vara med och bidra och hjälpa till i kampen mot granbarkborren.
