Enligt Dagens Industri och andra medier är virkespriserna och/eller timmerpriserna nu på topp, sågverken tjänar multum och det påstås vara säljläge för skogsägarna? Skogsägarna är påhejade av Skogsstyrelsen, privata och statliga skogsbolag, riskkartor och klimatrapporter. Alla rekommenderar skogsägarna att “kontakta en virkesköpare”. Men vad är det som betalas så bra, virke, timmer, äpplen eller päron?
Bonnierkoncernen skriver under 2021 på flera av sina plattformar om skog, virke, timmer och priser. Främst Dagens Nyheter (DN) har varit aktiva i år, men förstås även Dagens Industri (DI). Mycket blir av olika skäl fel både i DN och DI, liksom i annan journalistik. Det jämförs ofta äpplen och päron. I praktiken kan det ofta bli en salig röra, kanske päpplen, liksom de förekommer i affärslivet i övrigt.
Det statliga skogsbolaget Sveaskog som också är inköpare av virke från privata enskilda skogsägare skriver att: “Den senaste statistiken för granträvaror visar på all-time-high nivåer, mycket påverkat av USA där priserna är på rekordnivåer, men även andra viktiga marknader går starkt.”
“…Vårt råd till dig som är skogsägare är därför att ta tillfället i akt, och nyttja de goda priserna genom att föryngringsavverka. Vår bedömning är att timmerpriserna kommer att hålla sig på goda nivåer åtminstone det närmaste halvåret. Längre än så är det svårt att överblicka.”
Varför säger de så, priserna för gransågtimmer var betydligt högre i Sveaskogs egna prislistor 2018/2019?
I år när vinstmarginalerna är så stora på sågat virke från sågverken, och givet att råvaran rundvirke står för så stor del av sågverkens kostnader, blir förvirringen extra stor om man inte har “tungan rätt i mun” eller har läsare och lyssnare som verkligen förstår skillnaderna. Det går dock inte att investera i rena svenska sågverksbolag på börsen 2021, så ingen större skada skedd på den sidan. Däremot kan skogsägare som vill sälja rundvirke bli onödigt förvirrade, och i nästa led privatpersoner som vill köpa skogsmark.
I den svenska skogsnäringen har vi en oberoende virkesmätnings-organisation som heter Biometria, och har en virkesmätningslag som säger att skogsindustrins råvara “ska mätas” för att undvika den värsta “hästhandeln”. Skogsnäringen har dock inte lyckats sortera bort att “virke” är ett ord för både “rundvirke” och “sågat virke”. Vi är dock inte ensamma för utmaningen finns även i brittisk och amerikansk engelska med “timber och lumber”, som helst också ska preciseras för att undvika missförstånd.
De som inte är insyltade i branschen är ursäktade om de blandar virket, för som ett exmepel redovisar SCB och Skogsstyrelsen statistik för virkespriser för leveransvirke. Det avser dock till rundvirke i formen av sågtimmer, vilket sällan förklaras så tydligt. Statistiken bekräftar för övrigt att det inte heller på nationell nivå verkar vara så höga rundvirkespriser 2021.
Råvaran till skogsindustrin kommer i formen av stockar, timmer, rundved eller rundvirke. Det rundvirke som går in i sågverken kallas oftast sågtimmer, och kommer alltså ut i andra änden som sågat virke. Det är dock väl känt att priserna för sågtimmer och sågat virke sällan är väl synkade, vilket förklarat att lönsamheten för sågverken varierat väldigt mycket över åren.
Virkespriser och timmerpriser i media vecka 20
Efter att ha läst och lyssnat på en intervju om virkespriser som DI gjort med Johan Freij i förra veckan, och läst vad Virkesbörsens grundare sagt om “rekordpriser” i LandSkogsbruk noterar jag att långt ifrån alla ser skillnad på “virkespriser” för sågtimmer och sågat virke. Ingen skugga på Johan Freij som när man tittar på intervjun uppenbarligen pratat om trävaror och sågat virke, medan DI ändå vänder till saker så att det låter som att prisexplosionen gäller “timmer” och “skog”.
Bonniers är fristående och oberoende från skogsindustrin, men säljer förstås artiklar utifrån läsarmarknadens förståelse och krav på vad som ska vara rätt. Givet att ingen rättelse är gjord på deras sajt vad som är timmer och virke ännu, så är kraven från DI:s läsare uppenbart modesta år 2021.
När det gäller Virkesbörsen som är i branschen sedan flera år så skickade de förra veckan ut meddelanden till skogsägare om att det är “virkesbrist” och “rekordpriser på slutavverkningar i din kommun”. Virkesbörsen har sin affär, och en del skogsägare har kanske inte heller full koll på vad som timmermarknad och vad som är virkesmarknad.
LandSkogsbruk publicerade i veckan dessutom en “marknadsanalys” av Virkesbörsens grundare Per Hedberg, och även om brödtexten i artikeln påtalar att situationen snabbt kan ändra sig så är rubriken “Rekordresultat för sågverken ger rekordbetalt för sågtimret”. Man kan om man läser artikeln ana sig till “rekorden” härleds till “virkes-prisindikatorn” som inte heller direkt verkar ha att göra med timmerpriser?
Från en artikel om virkespris-indikatorn i tidningen Skogen stod att läsa: Indikatorn beräknas genom att summera samtliga underliggande index procentuella förändring jämfört med föregående månad och addera värdet av virkesprisindikatorn den föregående månaden. Uppgifter som tas med är: oljepriset, exportprisindex för papper och massa respektive trävaror i Sverige, nybyggnation av villor i USA, inköpschefsindex i USA och Sverige, barometerindikator för bygg, sågverk samt massa- och pappersindustri från Konjunkturinstitutet samt sentimentindex från EU.
Oavsett vad Virkesbörsen säger, och varför, så vet många skogsägare mycket väl att det inte är rekordpriser på slutavverkningar i Sverige, eller att det inte finns någon statistik värd namnet över vad som verkligen betalas för slutavverkningar. Inte nationellt, inte regionalt och än mindre per kommun.
I Finland finns det en mer korrekt och snabb statistik över rundvirkesmarknaden, men inte heller där syns det till några rekordpriser 2021 ännu. De ligger som vanligt på en rejält mycket högre nivå än i Sverige, och priserna är på väg mot 2018 års höga nivåer men är inte där ännu heller i Finland?
Rundvirkespriserna i Finland hålls inte tillbaks lika mycket av omfattande barkborreskador, även om de också har lite barkborreproblem. Sågverken i Finland har å andra sidan haft en betydligt lägre exportandel av sågat virke till USA.
Visst, vi som varit i branschen sedan länge vet att rundvirkesmarknaden och marknaden för sågat virke kräver kunskaper för att navigera i. Eller som LandSkogsbruk:s chefredaktör skriver i anslutning till veckans marknadsanalys från Virkesbörsen:
En ekonomisk omvärldsanalys är en viktig del av skogsbruket. Nu stärker vi ekonomijournalistik genom att lyfta olika perspektiv i Land Skogsbruk.
Anna Nilsson, LRF media
Låter bra med olika perspektiv, men gärna också korrekta, fristående och oberoende från virkesmarknaden. Annars gärna information där det tydligt går att härleda resonemanget och dataunderlag. Vi ska försöka föregå med gott exempel och vara ännu tydligare med vad som är virkespriser för rundvirke respektive sågat virke så att det blir svårare att handla med “fulvirke”, “päpplen”, “hästar” eller annat i vår bransch. Vill du diskutera virkespriser eller läsa mer om vad skogsägare har att säga om nuvarande marknadssituation så rekommenderar vi en speciell tråd på Skogsforum.
