Sågutbyte eller flis — viktiga procent 2021?

Vad sa egentligen Landsbygdsministern om virkesutbytet i ”DN granskar skogsindustrin” utan att kanske mena vad hon vet, eller tvärtom? Att träden blir mest virke som byggs in i hus, eller inte? Därefter har det diskuterats siffror och grafer och vad som är viktigt eller inte. En före detta forskare och studentplågare i sågverksoptimering blir dock lycklig- äntligen är “sågutbytet” på agendan.

Jag snöar alltså gärna in på den del av träden som blir till sågtimmer och som betalar den större delen av nettot i de enskilda privata skogsbrukarnas affär. Men varför görs det inte mer sågat virke i Sverige ur timmerstockarna, speciellt när det är bra betalt som i år? Är det bara geometri och cirklars kvadratur, eller andra naturlagar som styr sågutbytet till cirka 47 % i Sverige sedan många år? Varför säger tyskarna, och österrikarna, att de har ett sågutbyte på cirka 60 %? För er som hänger med till slutet i på denna introduktionsföreläsning i kursen Sågverksteknik 1A på “Granprogrammet”, kommer ett diagnostiskt prov, så “fjöl av och häng me”!

Givet att frågan om sågutbytet anses vara en central framgångsfaktor för sågverk lägger exempelvis FN kraft på att jämföra hur det räknas fram runt i världen. De (egentligen tre olika delar av FN tillsammans) publicerade senast 2020 en utmärkt rapport som går igenom hur resultat och sätt att räkna kan skilja sig. (OBS- “utmärkt” gäller bara för de som förstår vad FN skrivit, och hur FN fått sina data).

Det framgår bland annat att Canada, Sverige och Finland tillhör länderna med lägst sågutbyte. FN förklarar dock inte om det är välstånd, livskvalitet, industristruktur eller något annat som är förklaringen. Bland länderna med högst sågutbyte finns å andra sidan Tyskland och Österrike, så välstånd verkar inte vara förklaringen? Siffrorna stämmer inte exakt med vad Svenskt trä för närvarande anger, men det jag själv bedömer är rimligt att Sverige rapporterat om jag räknar utifrån förbrukningsstatistiken för 2018.

Figur som illustrerar att sågutbytet varierar mellan länder. Källa: FAO, ITTO and United Nations. 2020.
Forest product conversion factors. Rome.

Vi vänder nu på frågeställningen och utgår ifrån enskilda sågverks perspektiv, som ju inte bryr sig om nationsgränser egentligen. Efter en snabb kontroll på nätet så visar det sig fortfarande finnas flera svenska speciella programvaror som används till att maximera värdet av sågat virke från sågtimmer. Mjukvarorna och företagen som säljer dem är nygamla bekanta. Jag fick därför snabbt tillgång till en demo från Kråkfors AB, för att fräscha upp minnet.

Grunderna för sågutbytet

I grunden går det ut på att såga ut tillräckligt stora fyrkantiga bitar ur runda stockar som alla är svagt koniska. Det fungerar i teorin ner till drygt tio centimeter eller “fyra tum” diameter i toppänden av stocken om den är rak (småstock kallas ofta sågkubb). Det är dock vanligt att man bara tar ut och apterar sågtimmer från trädstammarna ned till cirka 15 cm i toppdiameter på stocken. Exempelvis skriver Norra Skog i sina prislistor för Umeåtrakten 2021, att “12-14 cm timmer tas endast ut i mån av avsättning”.

Norra Skog i Norrland slutar också, förenklat uttryckt och enligt prislistan, att köpa eller betala timmerpris för stockar som är grövre än 30 cm i topp, medan Södra i Götaland köper lite grövre sågtimmer även på sina ”normalare” prislistor i Växjötrakten. De börjar dock betala mindre per kubikmeter för “fulstockarna” av tall (klass4) vid runt 30 cm i topp, och 36 cm för “finstockarna” (klass1).  

Hur som, principerna som styr hur mycket fyrkantiga virkes-stycken man får ur en rund stock beror på många faktorer, men det finns förstås några grundläggande kunskaper om cirklars kvadratur bakom som vi dock inte behöver lära oss de matematiska bevisen för.

Dock, arean av cirkeln är lika med “radien i kvadrat gånger pi” (3,14) och den maximala teoretiska kvadraten i en cirkel utgör cirka 63 % av arean, och det gäller oavsett hur stor cirkeln är. Procenten kan också överföras till volymen av ett kvadratiskt block ur en cylinder. Allt är dock inte perfekt med vare sig stocken eller sågningen, och börjar man klyva och ta hänsyn till sågblad och -tänder, måttvariation och -fel, ovalitet, krök, avsmalning med mera så sjunker snabbt det maximala kvadratiska blockets del av en normal stock till under 50 % av fastvolymen.

Utanför kvadraten, eller blocket som kallas centrumutbytet, och ofta blir ”reglar och plankor” så kan man plocka ut sidoutbyten till brädor. Brädorna höjer sågutbytet och i grövre timmer får det plats många sidobrädor mellan centrumutbytet och den rundade manteln på stocken. Det kan och bör höja sågutbytet cirka 15 % i grövre svenskt timmer. I riktigt klent timmer får inte ens en små korta sidobrädor plats, så där blir sågutbytet lika med centrumutbytena.

Principerna för hur olika plank och brädor kan passas ihop och illustreras i ett postningsprogram. I detta fall illustreras postningar med eller utan sidobrädor. I programmet kan olika utbyten räknas fram och jämföras. Illustration från körning i SDM från Kråkfors AB

Om och men kring sågutbytet

Få har dimensionerat sina svenska sågverk för att hantera många brädor från grovt timmer. Sidobrädorna står ändå för en stor andel av stycketalen i sågverken, och de stoppar också lättare upp produktionsflödet. De betingar sällan heller så mycket högre pris per kubikmeter än centrumutbytena. De som köper grövre timmer kan å andra sidan inte köpa för mycket trä till sågtimmerpris och sedan sälja som flis till massaindustrin? Som iSkogen skrev häromdagen skickar som en del av lösningen många sågverk sina sidobrädor till Ölmstad eller andra legohyvlerier, som då löser och förädlar problemet för en avgift.

Sågutbyte för Tyskland illustrerat.
Illustration av hur sågutbytet fördelar sig i det genomsnittliga tyska sågverket. De största tyska sågverken har något lägre sågutbyte.

Åter till jämförelsen mellan Tyskland och Sverige, med kanske över 10 % skillnad? Är det bara det kortare avståndet till större marknader som spelar roll? Vi pratar ju mest gran i bägge länderna, och Sverige exporterar ju ändå majoriteten av det sågade virket? Ölmstad skickar som vi nämnt också kluvna sidobrädor vidare från medelmåttigt timmer till bland annat Tyskland och Holland. Enligt många av sågverkens kalkyler lönar det sig alltså att ta ut sidobrädor även i Sverige om man slipper hantera dem för mycket själva.

Prislistorna hos de stora virkesköparna, och oavsett hemvist, baseras alltså inte på någon naturlag utan är anpassade efter avverknings-, transport- och sågverkstekniken, samt vad de får för biprodukterna. Sågverken är i sin tur anpassade till majoriteten av råvaran som kommer ut ur skogarna runt sågverken och går att såga, samt vilka andra industrier som konkurrerar om råvaran.

En illustration över exempel på ett sågutbyte i en timmerstock.
Illustration av en stock som gett många brädor och därmed också sågspån. Foto: 123rf/Mipan

Norra Skog som inte verkar vilja köpa så grovt timmer enligt sina prislistor köper dock stolpar som då förstås gärna kan vara grövre träd. De kan säkert i specialfall också hitta avsättning för partier med grovtimmer. Det kanske finns de som vill köra grovt sågtimmer från en orörd naturskog i Norrland till Småland där det finns avsättning? Det de visade i filmen Om Skogen? Om det var som ett mardrömsscenario ur klimatsynpunkt, eller som del av ett annat vinklat budskap, uttalar vi oss inte. Det lönar sig “som tur var” inte annat än i väldigt speciella och kniviga fanérfall.

Vilka andra faktorer kan då vara skäl till högre sågutbyte och högre värdeutbyte söderut? Det verkar ju vara högre sågtimmerpriser för jämförbara stockar söderut i Sverige, och ännu högre i Tyskland?

  1. Grövre timmer i Tyskland? Ja, om de samtidigt tar ut mer sidobrädor.
  2. Kortare timmer? Ja, men bara för centrum-utbyten.
  3. Rakare och rundare timmer? Nja, men lite som följd av att det är grövre.
  4. Bättre timmerkvalitet? Nja, vi pratar ju inte gran till att göra fjöl eller fioler av. 
  5. Sågar mer noga, långsammare och därmed med tunnare sågblad och mindre övermål? Jo, sannolikt. 
  6. Annan teknik i sågverken, en annan industristruktur och transportkostnad för timret? Ja, men mycket är förstås valt utifrån råvaran som är grantimmer, och basmaskinerna är ofta byggda i Tyskland eller Sverige.   
  7. Andra sätt att mäta timmervolym eller volym sågad vara? Nja, men kanske värt en egen artikel. Titta annars i FN-rapporten efter det diagnostiska provet nedan. 

Jag har inte svaret, eller alla referenserna klara, för att våga svara på hur stora skillnaderna är idag i genomsnitt mellan Sverige och Tyskland. Allt tyder dock på att det fortfarande är en stor skillnad och framförallt handlar det då fortfarande om att de gör mer av de stockar de tar in i sågverken. De får det också att gå runt och löna sig att göra så för de fortsätter betala bra för sågtimret. Deras naturlagar skiljer sig dock inte från våra, om än mycket annat. 

Diagnostiskt prov

Fråga ett: Påvisa ett uppenbart fel i kalkylen nedan?

Figur som illustrerar att stockvolymen kan skilja beroende på hur den beräknas. Rapporten är bra men har sina brister redan i inledningen. Vår källa: FAO, ITTO and United Nations. 2020. Forest product conversion factors. Rome.

Fråga två: Varför kunde japanerna på 90-talet kunde köpa fint fanértimmer i USA:s mellanvästern för att frakta hem till Japan och göra fanér till sina möbler?

Fråga tre: Hur sura tror ni de lokala amerikanska virkesköparna blev när timret kördes iväg?

Svar ett: Det är fel med en faktor 10 i volymerna, men det är i detta fall sannolikt inte så allvarligt eftersom syftet är att illustrera formelns betydelse för vad som anses vara “sann volym”, och skillnaden är oavsett decimalerna knappt 1,6 %.

Svar två: För att det gjorde tunnare knivfanér och därför i praktiken 4 ggr mer fanér-area ur samma stock.

Svar tre: Jättesura.

Hoppas ni hade minst två av tre rätt, men diskutera oavsett gärna vidare på skogsforum.se .

Kolla annars också gärna här vad “granprogrammet” och “fjöl av” betyder, i väntan på kurs 1B i sågverksteknik iSkogen.

Föregående artikel
Skogforsk VD i styrelsen för SCA

VD för Skogforsk, fortfarande kvar i SCA 2021?

Nästa artikel
karta på nya hyggem i stubbhult

Stubbar hos Naturskyddsföreningen i Stubbhult

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack