Tid för biokol-milor i skogarna 2021

En klassisk kolmila som tillverkar kol i skogen. Numera kallas träkolet som tillverkats i urminnes tider för biokol

Träkol som också kallas biokol har varit på gång som jordförbättring och kolsänka under det senaste decenniet. Nu börjar biokol också etableras rejält på marknaden för trädgårdsodling. EU och Jordbruksverket med flera börjar dessutom projektera ner biokol i åkrarna. Runt om i de svenska skogarna finns det många gamla gömda kolbottnar med biokol, och de flesta bevaras vid avverkning. Börjar det bli dags att göra fler kolmilor, eller med modernare metoder åter producera träkol i den svenska skogen?

Biokol och kolinlagring anses bra för klimatet tack vare lång nedbrytningstid. Även jordarna, både inom jord- och skogsbruk, skulle enligt forskarna på många håll ha stor nytta av en ökad kolinblandning. Lantmännen skrev i en framtidsprognos 2019 att det kan bli stora volymer i svenska åkrar kommande decennier. Nu kostar biokol i storsäck hos en försäljare cirka 8 600 kr per kubikmeter kol, och även om det omräknat till kubikmeter virke är fina siffror är det nog inte de priserna som Lantmännen räknar på.

Lantmännen skrev också att det ur ett “produktionsperspektiv är mest fördelaktigt att de sämsta jordarna görs om till kolsänkor”. En av hemsidorna om kolinlagring och ett projekt som Jordbruksverket finansierat verkar dock utgå ifrån de skånska jordarna och drivs av företaget Miljömatematik i Malmö. Forskare påtalar också, och miljörörelsen larmar om, att skogsbrukets netto-inlagring av kol minskar på kort sikt när avverkningsrester och marklagret rörs om vid avverkning och markberedning.

Tillverkning av biokol i en mobil kolmila från Tigercat.
Flyttbar biokols-ugn med luftlock, Foto: Del av pressbild Tigercat

Stenkol, biokol eller biobränsle

Biobränsle som så kallat uttag av grenar och toppar från skogar som ligger en bit från städernas värmeverk eller bilväg är sällan lönsamt för skogsägarna i Sverige. Det samtidigt som många stenkolsverk runt om i Europa nu konverterar till att bränna biobränslen. Delar av miljörörelsen larmar allt intensivare om att även denna omställning är ohållbar och drivs av osunda subventioner till bioenergi.

Hur mycket av den ökade efterfrågan på bioenergi i Europa som kommer leta sig ut i den svenska skogen är svårbedömt, och låter som mycket jobb även för bolag inom avancerad miljöstödsmatematik. I december 2018 sa som ett exempel Hållbarhetschefen Ulf Wikström på Stockholm Exergy som driver Värtaverket om sina båtlaster med flis från Brasilien till Aftonbladet:


– Man kan förundras över hur det kan vara vettigt att transportera biobränsle så långt bort ifrån men stora fartyg är ruskigt energieffektiva och det blir minst lika bra som en lokal transport kan bli. Vi är en så stor aktör att vår biobränsleförsörjning behöver ha en större geografi, annars skulle vi dammsuga hela Sverige på biobränslen.

Ulf Wikström, Stockholm Exergi.

Artikeln i Aftonbladet gjorde att Stockholm Exergy sedan lade upp ett förtydligande på sin hemsida där de påpekar att de säkert vet att råvaran kommer från eukalyptusplantager och är FSC-certifierad, och att den inte kommer från regnskog.

Det stämmer säkert att flisen inte kommer direkt från regnskogen eller annan “naturskog” som ligger långt från hamnarna. Eucalyptus växer ju naturligt i Australien och är erkänt bra på att växa jättesnabbt och att konkurrera undan andra växter. Omloppstiden är ofta under 10 år. Som extra säkerhet för den som tvekar kring plantageråvara säger FSC-standarden att det får inte ha varit “natural forests” efter 1994 om man ska kunna FSC-certifiera det de kallar “plantations”. Jag väljer de engelska orden från standarden för ordval och tolkningsföreträde för betydelsen är nog viktig? Det anknyter nämligen till vad ordet skog nuförtiden börjar betyda i trakterna runt Värtaverket och Guldbron, och hur det översätts i den skogsfilm vi skrivit om.

Den globala bioenergimarknaden verkar vara lite osäker för svenskt biobränsle och de svenska tryckpapperspressarna stänger en efter en. Vi letar efter nya möjligheter och det görs nya varianter runt gamla patent, det ena efter det andra. Vi har bara senaste veckan skrivit om textilfiber och runda trätorn och nu verkar även kolmilor i ny tappning bli heta igen? Stora satsningar på biokol kommer säkert att bli föremål för svåra förhandlingar och diskussioner, eftersom det är ett så politiskt ämne på många sätt. Därmed svårt att räkna på idag, men för den som vill finns möjlighet och teknik att börja kola.

En klassisk kolmila som tillverkar kol i skogen. Numera kallas träkolet som tillverkats i urminnes tider för biokol
Kulturarvet att resa traditionella kolmilor är vi rätt många som sett och provat på runt om i glesbygden Foto: Skogsforum.se

Träkolsproduktionen runt om i Världen har varit stor utanför Sverige även i modern tid. Det finns med andra ord mycket produktionsprylar att köpa från inte minst Kina på nätet. Som forestry.com skrivit så marknadsför också den stora kanadensiska skogsmaskin-tillverkaren Tigercat sedan mer än ett år en bandburen mobil kolningsugn. Den kan ses i drift på en video här nedan. Inget större intresse i Sverige än så länge om man frågar Stefan Pålsson på svenska Tigercat i Hede, men snart kanske även denna cirkel sluts i våra skogar fyllda med gamla kolbottnar? Om nu skogsägarna bör fortsätta kalla dem skogar? Kanske är bättre med bioekonomiska plantager? Och luktar detta som sulfit eller sulfat, eller bara rök? Vill du diskutera biokol så kolla även dessa länkar på skogsforum.se och den hos branschföreningen för biokol.

Land Clearing - the Big Table Farm Way - Tigercat 6050 carbonator

Genom att starta videon ovan så laddas bl a cookies från YouTube. Vi informerar dig enligt GDPR.
Fakta om trä- och biokol
  • Den globala träkolsproduktionen är enligt FN och FAO runt 50 miljoner ton, varav det mesta produceras i Afrika.
  • Det finns många tekniska lösningar för kontrollerad kolning, och man kan också flisa eller pelletera för enklare och snabbare kolning.
  • Elden kan i större mobila ugnar för “utomhusbruk” stängas inne med ett luftlock för att begränsa syretillförsel och rökavgång.
  • Biokol finns i olika kvaliteter och beror mycket på råvara och tillverkningsprocess.
  • Träbiokol har mycket lång halveringstid, inte minst i skogsmarken vilket syns väl i gamla kolbottnar.
Föregående artikel
Vida levererar sågade trävaror till husbygge och gör-det-själv marknaden.

2020, bästa året i Vidas historia

Nästa artikel
nyröjd björkskog

Mer röjningsbidrag och klenvirke i Finland 2021

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack