I Finland får skogsägare röjningsbidrag för att sköta sina ungskogar. Tar man samtidigt ut klenvirke så får man ännu mer pengar. Nu utökar den finska staten finansieringen av dessa bidrag för att dels få fram mer energived och samtidigt bidra till en bättre skogsskötsel.
Röjningsbidrag ska attackera röjningsberget
Precis som i Sverige så finns det ett stort röjningsberg i Finland. Alltså stora områden med ungskog som skulle behöva röjas för att den enligt skogsbruket ska utvecklas på ett bra sätt. Enligt det finska Jord- och skogsbruksministeriet finns det idag 459 000 hektar ungskogar (unga gallringsskogar) med eftersatt skötsel. Därutöver finns ca en miljon hektar gallringsskog där förstagallringar ännu inte utförts. Trots att röjningsbidraget funnits under många år så har stöd endast beviljats för 33 000 hektar per år hittills. Därför kompletterar också den finska skogsmyndigheten de utökade stöden med öronmärkta bidrag för informationsinsatser.
Ett av syftet med röjningsbidraget är att få ut mer virke på marknaden. Finland håller på att avveckla den fossilklassade torven ur sitt energisystem till förmån för bl a bioenergi från skogen.
– Användningen av skogsflis för att alstra värme håller på att öka. Med tilläggsanslaget vill regeringen förbättra utbudet av inhemsk skogsflis och uppmuntra skogsägare till att aktivt vårda sina skogar.
Finlands Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Ett annat skäl, som indirekt nämns på myndighetens webbsida, är att p.g.a. den omfattande utbyggnaden av finsk massaindustri så kommer kampen om massaveden att hårdna. Nyligen beslutade Metsä om att bygga ett nytt stort massabruk i Kemi nära svenska gränsen. För något år sedan startade samma företag ett helt nytt massabruk i Äänekoski och det finns ytterligare massabruk i Finland under projektering. Ett röjningsbidrag kan här gjuta lite olja på vågorna och det kan inte uteslutas att skogsindustrin trycker på:
Genom att använda klenvirke som fås som biprodukt vid ungskogsvård kan man undvika att industriellt användbart gagnvirke hamnar i energianvändning.
Jord- & skogsbruksministeriet, Finland
4 300 kr i röjningsbidrag om man tar ut virke
Som skogsägare kan man få ut ett röjningsbidrag till stöd för ungskogsskötseln om 230 Euro/ha (drygt 2300 kr). Tar man samtidigt ut klenvirke så kan man få ytterligare 200 Euro/ha (ca 2000 kr) i bidrag. Villkoret är att man per hektar tar ut minst 35 m3f klenvirke i södra och mellersta Finland eller 25 m3f i norra. Det finns en tråd på Skogsforum om finska röjningsbidrag där ni kan läsa mer.
Sammanlagt så landar den utökade satsningen på årets finska röjnings- och klenvirkesbidrag på ca 40 miljoner svenska kronor. I detta finns medel öronmärkta för Skogscentralen. Skogscentralerna arbetar regionalt med hjälp av rådgivning och information och försöka få upp omfattningen på både röjning och på klenvirkesuttag. Målet är att få ut 500 000 kubikmeter klenvirke under 2021.
Oftast är det privatskogar där man ligger efter med skogsvårdsarbetet. Därför ska Skogscentralen driva regionala rådgivnings- och aktiveringskampanjer med sitt tilläggsanslag. Kampanjerna rör områden som rejält ligger efter med vårdarbetet och som därmed också har klenvirke som lämpar sig för energianvändning. Det satsas särskilt på områden där torvutvinningen minskar särskilt mycket.
Jord- & skogsbruksministeriet, Finland
Behöver vi röjningsbidrag i Sverige? Vi har tidigare lyft upp eftersatt röjning i en separat artikel här på iskogen.se så problemet finns definitivt här också. Ett svenskt röjningsbidrag finns det delade meningar om. Vi skrev en tråd på Skogsforum “Attackera röjningsberget” där vi nämnde ordet röjningsbidrag som en möjlighet att stimulera till handling. Det drog igång en debatt med insändare i ATL med rubriken “Nej tack till röjningsbidrag” där andemeningen var att bidrag ges för att de som missköter sin skog får betalt för att göra vad de som sköter sin skog gör ändå. Samt att vi inte behöver mer samhällsinblandning i skogsskötseln. Här kan du läsa Skogsforums svar på debattartikeln. Inom jordbruket är det självklart med ett omfattande bidragssystem där man får betalt för en rad olika saker som att t ex bevara kultur- eller skapa miljövärden.
Många bidrag för finska skogsägare
Sverige och Finland har haft olika inställning till bidrag för skogsskötsel, alltsedan EU-inträdet 1995, och i Finland finns flera bidrag att söka för en skogsägare. Stödsystemet kallas KEMERA-stöd och kan bara sökas av privata skogsägare (ej AB). Det finns stöd för plantröjning, ungskogsröjning, klenvirkesuttag, vägunderhåll, skötsel av torvmarkskog samt olika typer av miljöstöd.
Något som slår mig när jag tittar på de miljöstöd som finska skogsägare kan söka är att det verkar vara ett tydligt och öppet stödsystem baserat på frivillighet. Den som vill söka Miljöstöd för att bevara naturvärden, eller biologisk mångfald kan göra det och då få en ersättning som motsvarar dels ett grundvärde och dels ersättning för virkesvärdet. Det finns ett lägsta tröskelvärde som skogsägaren ska anses tåla (“tröskel för liten olägenhet”) och det är 4% eller 3 000 Euro (ca 30 000 kr) av fastighetens omedelbara avverkningsmöjligheter.
Läs mer om det finska röjnings- och klenvirkesbidraget här på Jord- och skogsbruksministeriets sajt eller på Skogscentralens webb.
Du kan också läsa mer om skogspolitik här på iskogen.
