Samhällskontraktet i skogen – industrins gräddfil utmanas efter 100 år?

Samhällskontraktet i skogen, industrins gräddfil i 100 år.

Är det på grund av ett bitvis osynligt så kallat samhällskontrakt som gör att skogsbruket i Sverige idag ser ut som det gör? Och knackar nya kontrakt nu på dörren? Är då detta en bidragande orsak att skogsdebatten idag är så het?

Vi försöker i denna artikel reda i eventuella samhällskontrakt och genom detta även göra en tillbakablick i skogshistorien. Konsensus råder troligen att det funnits ett samhällskontrakt mellan Sveriges skogsägare och politiken/näringslivet. Frågan är vad som ingåtts och om det finns kvar även 2022.

Vad är ett samhällskontrakt?

Definitionen av ett samhällskontrakt kan vara svårtydd. Enligt Wikipedia är ett samhällskontrakt:

Överenskommelser som individer ingår i för att lättare kunna tillvarata ömsesidiga värden och intressen.

Samhällskontraktet kan, som ett exempel, sägas vara ett oskrivet avtal mellan staten och invånarna i ett land. Syftet med kontraktet är att landet som helhet ska utvecklas på bästa sätt. Samhällskontraktet kan innebära både rättigheter och skyldigheter. Att samhällskontrakt kan vara svårt att greppa i Sverige kan ha att göra med att Sverige inte har något fastslaget samhällskontrakt i t.ex. en medborgarskapslag.

Ett sådant samhällskontrakt, som ex. Tyskland har genom en medborgarskapslag sätter svart på vitt fast att man ex. förbinder sig att följa konstitutioner (grundlagar) med mera och samtidigt ex. har en demokratisk rättighet.

Länder kan, direkt eller indirekt, skapa samhällskontrakt om man anser att det behövs för landets bästa. Ett sådant samhällskontrakt kan ha funnits men skrevs troligtvis också in i Skogsvårdslagen i början av 1900-talet och med all tydlighet i ändringen i Skogsvårdslagen som kom 1948.

Skogen som nationell tillgång och resurs

I Skogsvårdslagen finns idag en så kallad portalparagraf som säger att skogen är en nationell tillgång. För att förstå anledningen till detta får man titta i skogshistorien. Rätt eller så finns det en övergripande bild av skogens brukande historiskt som följer:

1500- till 1800-talet
Kungen styrde och kronans mark dominerade. Ett mishmash av förbud och rättigheter. Fokus på råvara från skogen för råvara och värme. Skogsbruk för att försörja marinen med råvara till båtar var populärt. Den förste jägmästaren ser dagens ljus och har som huvuduppgift att:

Förse hovet med vilt- och jaktupplevelser, men även skydda av kronan hävdade skogsområden från vedhuggande torpare samt allmoge som jagar högvilt.

1800- till 1900-talet
En omvälvande tid med svältår, utskiftning av mark till skattebönder m.m. och en sågverksboom som mynnar ut till begreppet “Baggböleri”. Kritik framförs att “merkantilismen” skapat en virkesbrist.

Vid 1900-talets börjar kommer vi alltså från en form av privatisering samtidigt som industrialiseringen slår igenom med buller och bång. Avverkningen är hög och det finns troligtvis en reell risk för virkesbrist. En skogskommitté tillsätts i slutet av 1800-talet och arbetet från denna kommitté mynnar ut i en skogsvårdslag som klubbas igenom 1905.

Ungefär samtidigt inser man att det är av vikt att hålla koll på hur skogen utvecklas och därigenom startar Riksskogstaxeringen. Början av 1900-talet är turbulent med ett världskrig, en depression och sedan ett världskrig till. När dammet har lagt sig så beslutar man sig för att revidera Skogsvårdslagen. Revideringen klubbas igenom 1948.

Skogsvårdsstyrelsens betänkande inför skogsvårdslagen 1948
Utdrag ut Skogsstyrelsens betänkande i samband med revideringen av Skogsvårdslagen 1948. Samhällskontraktet i svart på vitt.

Givet de stora världshändelserna som inträffade under första halvan av 1900-talet så kan det vara en lågt hängande frukt för staten att göra som man gjorde. Skogsbruket var en mycket viktig näringsgren i Sverige. Trävaror och papper var viktiga produkter från skogen som skapade arbetstillfällen och skatteintäkter. Samtidigt kom man från kristider där man bland annat ålade värnpliktiga att hugga ved för uppvärmning och gengas.

Skulle man kick-starta Sverige efter kriget så var det därför troligtvis viktigt att skogsindustrin blomstrade. Baserat på detta så fanns följande text med i propositionen inför Skogsvårdslagen ändring 1948:

… bestämmelse har till syfte att bidraga till att bereda en jämn arbetstillgång för dem, som äro sysselsatta inom skogsbruk och skogsindustri, samt en jämn tillgång å råvaror för skogsindustriernas behov.

Man kan kanske inte klandra dem. Upp till 350.000 människor var sysselsatta med någon form av skogsarbete under denna tid. Som sammanfattning skulle man kunna säga att Skogsvårdslagen, egentligen sedan starten, har varit ett samhällskontrakt där skogsägarna haft en skyldighet att odla och sedan förse skogsindustrin med skogsråvara.

Samhällskontraktet i nutid

De senaste 50 åren har det också varit febril aktivitet inom skogspolitiken. Ord som DDT, virkessvacka och kalhyggesförbud dominerade i början av 1970-talet. Utredningar ersätts av nya utredningar och till slut mynnar detta ut till en ny Skogsvårdslag (1979:429) som tas i bruk 1 januari 1980. Parallellt med detta arbete så tillsattes också en Virkesförsörjningsutredning. En diger utredning som har klara inslag av “Samhällskontraktet” och som sedermera gör att Skogsvårdslagen ändras 1984.

Virkesförsörjningsutredningen, SOU 1981:81 – Skogsindustrins virkesförsörjning var en gedigen utredning som i sin sammanfattning slog fast att det var problematiskt att privata skogsägare inte avverkade så mycket som skogsindustrin önskade trots en “rejäl” höjning av virkespriset 1980. Jämförelsen görs med första halvan av 1970-talet när avverkningarna nådde rekordnivåer. Konjunkturen slog om tvärt under andra halvan av 1970-talet och trots att konjunkturen vände i början av 1980-talet så var skogsägarna inte villiga att avverka i samma takt som tidigare.

En nostalgibild från 1980-talet. En timmerbil som lastar virke.
Nostalgibild från skogsbruket på 1980-talet. Foto: Åke “Kärrabol” på Skogsforum.

Skogsindustrins problem måste lösas och utredningen föreslår ändringar i Skogsvårdslagen där en avverkningsskyldighet införs för skogsägare. Utredningen har också identifierat att många skogsägare inte bor nära skogen och dessutom är många skogsägare äldre. Man antar att skogsägare har dålig koll på sin skog och föreslår krav på en så kallad skogsbruksplan.

Allt detta införs, mer eller mindre som ett tillägg i Skogsvårdslagen 1984. Det blir krav på att gallra och krav på att avverka, typ, överåldrig skog. Dessutom ett krav på en skogsbruksplan. Troligtvis kan man hävda samhällskontraktet även när det gäller denna manöver.

Ändringen i Skogsvårdslagen 1993 har vi fördjupat oss i artikeln Skogsvårdslagen en orsak till låga virkespriser? Det kan alltså vara bra att läsa artikeln tillsammans med denna för att få korrekt kontext.

EU utmanar samhällskontraktet med ett nytt

Under 2000-talet så verkar förhållandet mellan Sverige och EU när det gäller skogsfrågor vara ganska lugnt och trevligt. Värt att notera är Regeringens (dåvarande Reinfeldt-regeringen) inställning till skogen 2007:

Regeringen understryker också vikten av beakta skogsindustrins behov av en jämn tillgång på högkvalitativ skogsråvara till internationellt konkurrenskraftiga priser vid utformningen av åtgärder inom klimat och energiområdet.

Här skräder man inte orden och lägger även in att virkespriserna ska vara “konkurrenskraftiga”. Ett annat ord för detta är “låga” eller ur en svensk skogsägares perspektiv – dåliga. Men sedan började klimatkrisen göra sig påmind och EU började för tiotalet år sedan att ta i med hårdhandskarna.

Klimatkrisen kan alltså ses som en “game-changer” där man anser att skogen är viktig i omställningen, dels som kolsänka men också för den biologiska mångfalden. Dessutom måste den anpassas för ett framtida klimat. Troligtvis är EU:s “gröna giv” delvis en form av ett samhällskontrakt och det utmanar då definitivt det nuvarande samhällskontrakt vi har för den svenska skogen. Odla för svensk skogsindustri utmanas av att odla för framtida generationers existens (om man ska tro EU, typ).

Stämmer detta så är det inte så konstigt att debatten nu är hård. Skogsindustrin men även svenska politiker utmanas då nuvarande samhällskontrakt ifrågasätts. Troligtvis är det inte heller enkelt att börja tänka i nya banor när man har haft samma kontrakt i över 100 år. Tittar man på andra skogsländer i Europa så verkar inte samma typ av samhällskontrakt funnits. Återigen kanske det inte är undra på att Sverige har Europas lägsta virkespriser?

Vem vinner matchen?

Även om inte bettingbolagen har lagt upp denna match för spel så är det intressant att diskutera om vem som kommer vinna detta slag. Svensk skogsindustri och i princip alla svenska partier slåss nu hårt för att det gamla samhällskontraktet ska fortsätta gälla. Det handlar om att den svenska skogen är “nationell angelägenhet” som inte ska “toppstyras” från Bryssel.

Troligtvis har detta gäng som man faktiskt kan kalla “staten och kapitalet” rejäla utmaningar innan de ev. kan utse sig som segrare. En del i detta är den nya tiden som orsakas av ständig effektivisering. Att värna om arbetstillfällena i skogen är 2022 ett urvattnat uttryck helt enkelt för att skogsnäringen idag inte sysselsätter ens en bråkdel av vad som varit historiskt.

Ett annat problem som “gänget” har på halsen är att svensk skogsindustri inte är så klimatsmart den skulle kunna vara. Bara ~20 % av skogen som avverkas blir till trävaror och majoriteten blir istället till energi och massa/papper. Vi släpper alltså ut växthusgasen som träden bundit in relativt omgående efter avverkning. Hade vi haft en skivindustri parallellt med vår sågverksindustri så hade vi kanske inte haft några problem. Det har att göra med att produkterna från skogen måste “låsa” växthusgaserna så lång tid som möjligt för att vara klimatsmart.

Samhällskontraktet i skogen, industrins gräddfil i 100 år.
Blir det ett nytt samhällskontrakt i skogen framöver? Foto: Unsplash.

Ytterligare problem kan finnas i vilka slutprodukter det blir av all så kallad avsalumassa som tillverkas i Sverige. Troligtvis görs stora mängder toalettpapper av vår avsalumassa men det finns också tecken på att en inte oansenlig del blir till cigarettpapper i Kina. Inte mycket att vidare till EU med andra ord.

Å andra sidan är det ett starkt lag som EU möter i denna match. Det är den samlade Riksdagen tillsammans med en stor skogsindustri. Vem som vinner får vi låta vara osagt, andemeningen med denna artikel är istället att det kan vara bra att veta om att vi lever med ett samhällskontrakt i skogen och ända fram till idag är det skogsägarens “förbannade plikt” att leverera högkvalitativ råvara till skogsindustrin. Dessutom till konkurrenskraftiga priser. Som skogsägare kan du ta en funderare på detta, passa även på att sätt äganderätten i denna kontext…

Föregående artikel
Skogsföryngring efter avverkning.

Skogsföryngring kan vara Ebberöd

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack