På senare år har fler skogsfilmer publicerats med tydliga syften att påverka opinionen. Dels en serie korta filmer i en kampanj på reklam-TV som den svenska skogsnäringen ligger bakom, dels flera filmer om skogsbrukets miljöpåverkan som miljörörelsen pushar nu i vinter. Fungerar välvalda foton för att sälja gröna budskap?
Skogsfilmer
Reklamkampanjen med avsändare ”Svenska skogen” har synts på reklam-TV några år nu. Det är ganska korta filmklipp, som bygger på förenklade budskap om skogen som skogsnäringen vill lyfta fram.
Filmbolaget Helion har nu med stöd från många håll gjort en entimmesfilm där de i princip vill säga emot den svenska skogsnäringen. Deras film Om skogen lanserades nyligen, och i en trailer på Youtube som Svenska filminstitutet har lagt upp presenteras filmen.
Producenten Ewa Cederstam berättar i trailern för Pekka Heino att de jobbat med filmen i 10 år. Ewa Cederstams budskap är trots den trevliga samtalstonen med den före detta programledaren för Go’kväll, att ”slutet är nära” och det kommer inte finnas några människor kvar snart om inget görs. Vi rekommenderar att de som har möjlighet själva kollar på trailerns filmklipp och samtal men filmproducenten verkar i alla fall sälja, eller köpa, miljörörelsens definition på ”skog”:
Skogen i sig håller ju på att ta slut, … mindre än 10 % skulle man kunna säga…”
Ewa Cederstam, Helion Film
Vi lämnar tillsvidare analysen av uttalanden och filmens textmanus för att istället titta på val av filmklipp och foto i skogsfilmen. Det är förväntat med kreativitet inom reklammakeriet, men även naturfotografer och filmskapare flyttar fram positionerna för hur man kan använda bild och film för att förmedla känslor. Dokumentären om naturfotografen Terjes fantastiska lodjursbild visade nyligen på avancerade möjligheter att manipulera naturbilder, och de moraliska aspekterna på att välja göra det.
Välja film och bild
Vi använder själva bilder i våra verksamhet och vet att det kan vara en utmaning att fota eller välja rätt, men försöker använda ärliga bilder till de artiklar vi skriver. Skaparna bakom skogsfilmen Om skogen illustrerar hur illa det ser ut i den svenska skogen med filmklipp och bilder som för den som begriper är tagna ur sitt sammanhang.
Det är film och bilder från de stora skogsbränderna i Hälsingland sommaren 2018 för att visa kalavverkningar, film från södra Sverige för att illustrera Norrland med mera. Fattar de inte bättre efter att ha jobbat med filmen i 10 år, eller utgår de ifrån att få bryr sig eller begriper vilka filmklipp som används? Hur långt kan man gå för att förmedla budskapet att ”skogen nästan är slut”?
Filmbolaget väljer också att på sin egen hemsida öppet marknadsföra skogsfilmen med en så kallad pressbild, tagen över skogsbrandsområdet på Nötberget norr om Kårböle i Hälsingland. Förutom alla brand-spår, är pressbilden för filmen geotaggad. Det borde vara uppenbart för de flesta att ett sådant skogsbrands-område inte är lämpligt som illustration för det vanliga skogsbruket som man vill kritisera, eller kanske inte? ”Hygget” som visas upp på fotot är cirka 200 hektar av ett totalt över 1 000 hektar stort brandområde, som breder ut sig på båda sidor av den väg som jag och andra Mälardalingar brukar ta upp till Jämtland.
I skogsfilmen åskådliggörs även andra budskap med tveksamma val av filmklipp: bland annat en redogörelse för att den sista grova gammelskogen i Norrland avverkas, samtidigt som man visar en timmerbil med småländskt grovt sågtimmer. Timmerbilen passerar genom ett blandat skogs- och åkerlandskap och stugor med sydligt ädellöv runt knutarna, och svänger till slut in till ett av Bergs sågverk. I filmen finns fler uppenbara fall där budskapen illustreras med fel bilder för oss som begriper, men filmen vänder sig säkert till de större massorna som ska uppskatta och finansiera filmskapandet. Kanske kan det där också slippa igenom som en vit lögn för ett gott syfte?
Skogsfilmen Om skogen har fått stöd från en rad håll, inklusive Konstnärsnämnden, SVT och från Regionerna Värmland, Jämtland och Gävleborg. Man får tro att att Helion Film sålde in projektet med andra bilder än den bild från skogsbrands-hygget som man man nu klistrat in alla medverkande och finansiärer på?
Vi inser att bildens makt är en utmaning som vi måste hantera på bästa sätt i samhället. Vi försöker själva välja ärliga bilder, vilket blir ännu mer grannlaga när vi tagit på oss rollen att granska andra och vara obekväma. Vi noterade att radioprogrammet Studio ett valt att kalla inslaget med presentationen av filmen Kampen för de sista naturskogarna, och illustrera inslaget med en gles beteshage med ekar i södra Sverige, en bild som TT tillhandahållit.
Filmens producent Ewa Cederstam får i Studio ett en fråga om varför knappt några skogsägare kommer till tals i filmen. Utan följdfrågor är svaret i korthet att skogsägare har pengar och har gjort sina kampanjer, och att de gärna kan komma till biograferna där filmen visas för att diskutera. Frågan är vilka av de svenska skogsägarna som uppskattar denna inbjudan, där inbjudningskortet är en upptryckt bild som visar deras skogsmark som ödelagts av skogsbrand?
Det finns mycket av det som sägs och syns i film och intervjuer som bör diskuteras, inte minst om det är ett ökande demokratiproblem om ”vita lögner” sprids för den ”gröna eller goda sakens skull”?
Detta är en artikel som återfinns i vår kategori EU och Glesbygd om exempelvis skogspolitik. Vi har också skrivit en vagt relaterad artikel under kategorin Kuriosa som heter På sidorna om skogsbrand och media 2018
Faktaruta
- Hälften av Sveriges skogsmark ägs av 300 000 privata enskilda skogsägare, resten av större aktiebolag, staten och andra juridiska personer.
- Skogsbränderna 2018 omfattade cirka 25 000 hektar totalt, varav flera bröt ut i Ljusdal.
- I bränderna 2018 i Ljusdals kommun drabbades många privata skogsägare.
- Medelhygget för hela landet var enligt Skogsstyrelsens data för 2018 under 4 hektar.