Växande inflationsspöken bland nya och gamla byggen 2021?

Inflationsspöke USA trähus

Inflationsspöket fladdrar i när och fjärran. Hus- och byggaktiviteterna i USA har spökat i år på den svenska marknaden och trävarupriserna har gått upp dramatiskt i år. Pris- och efterfrågeökningen gäller även andra material till byggnadsstommar, liksom byggskivor och isoleringsmaterial. Inflationen har dock varit ganska låg av flera skäl, men nu stiger den i USA.

Även om experterna nu talar om att “råvarupriserna” sannolikt har toppat för denna gång, vilket SVD nyligen också skrivit om, så kan det vara värt att påminna om att det finns en eftersläpning för olika byggmaterialpriser och index som med fördröjning når konsumentledet. Priser på fastigheter och råvaror- och byggmaterial har sammantaget en liten direkt påverkan på inflationsspöken och konsumentprisindex (KPI), trots att svenskarna enligt Boupplysningen.se lägger en fjärdedel av alla utgifter på boende.

När det gäller trävarupriserna är det rimligt att de ska vika nedåt förr eller senare. Det är kanske mindre rimligt att de marginalvolymer sågade trävaror som skeppats från Europa till USA-marknaden i år fått så stort genomslag på prisförväntningarna i Sverige som de haft? Samma sak med effekten av optionsmarknaden för framtida virkesaffärer i USA som toppat, tappat och nu fortsätter vika. Förutom visst mått av spekulation som ingår i en marknadsekonomi är det förstås viktigt med data för att marknader ska fungera. Det gäller för att förstå inflationsspöken, och då även underliggande data och kostnader, samt utbud och efterfrågan som avgör priset på material.

Det verkar dock svårt att sia om efterfrågan och byggaktiviteten givet ett föränderligt Coronavirus, inflationsspöket och olika prisförändringar. När det gäller utbudssidan är det nästan lika svårt, för förväntningarna vad gäller utbudet av exempelvis trävaror påverkas direkt och indirekt av rapporter om relativt låga sågtimmerpriser trots allt, skogsbränder, barkborrar, samt inte minst “skogspolitik” i Sverige, EUropa och Världen.

Häromdagen kom också nyheten att Sveriges stora tyska cementfabrik på Gotland inte ska få fortsätta i större skala. Ett beslut som kanske både säger något om hur lagstiftningen fungerar i Sverige, och att företag kan agera naivt. Domstolsbeslutet verkar i alla fall vara långt från budskapet bolaget kablade ut för en drygt månad sedan med en grönrosaskimrande klimataura värdigt värsta inflationsspöket? Dessutom är Sliteexpansionen en fråga som dragit till sig engagemang hos “lokala opinionsbildare” genom åren.

Det finns gamla spökstäder, -hus och även spökjägare i USA, och även föda till årets svårfångade inflationsspöken. Dessutom mycket vägar gjorda av betongplattor, Foto: Martin Widenka via Unsplash

Vad är förövrigt rätt pris för olika byggmaterial? Skogsindustrierna publicerade nyligen att trävaror sedan många år halkat efter prisutvecklingen för stål och betong, trots årets prisrally på framförallt trävaror.

Graf över prisutveckling för byggvaror av betong, stål och sågade trävaror, Källa: SCB via Skogsindustrierna.se

Vidare till kopplingen mellan boende och inflationsspöket 2021. Enligt SCB:s rapport från i Juni i år så var hushållens medianutgift för boendet förra året ungefär 75 000 kronor. Det är cirka 5-10 % upp sedan mätningarna 2015 och 2017. Kostnaderna för ägda boenden i bostadsrätter och “egna hem” är cirka 10% högre i genomsnitt än boendekostnaderna i hyreshus. I de ägda boendekategorierna redovisar SCB kostnaderna uppdelade på bland annat avgifter, amorteringar, räntor samt byggnadsunderhåll och reparationer. SCB försökte också i en nyhetstext som uppdaterades förra veckan förklara hur boendekostnaderna syns, eller i alla fall spökar, i inflationen:

Det korta svaret är att bostadspriserna visst fångas upp i konsumentprisindex men utifrån de räntekostnader som är förknippade med att äga en bostad.

Beatrice Ljung, statistiker på SCB.

Inflationsspöket påverkas sent av material- och råvaruindex

Räntekopplingen till boendekostnaderna och inflationen blir dock som SCB förklarar bara och relativt konkret för de investeringar som sker i samband med byggnation, och med eftersläpning.

SCB jobbar annars hårt med att fånga upp prisökningar via enkäter, och det görs också försök att skapa nya index för att hantera de stora effekterna av räntor och skatter (KPIF och KPIX). Det pratas dock ändå mest om KPI, och man via SCB plocka ut prisstatistik på 357 varor/grupper och tjänster som är del av KPI. Detaljnivån är enorm och den intresserade kan kolla på månadsutvecklingen för varor såsom lammkött, salladskålar, rödvin, köksknivar, nya bilar och hammare…

Prisutvecklingen för köksknivar i Sverige sedan 1986, Källa: SCB

Det pågår förstås dessutom nu febril aktivitet på SCB för att kunna följa prisutvecklingen för varor i en globaliserad värld där “konsumentköpen” av många produkter inte längre sker i Sverige, och allt färre människor har tid och lust för att fylla i enkäter. Dessutom har Coronapandemin ju dramatiskt påverkat hur vi konsumerar, och bland annat två somrar på raken styrt om konsumtion från bland annat från resande till trallvirke altanbyggen.

Viktningen av de 357 produktgrupperna i KPI är i vilket fall underlaget för det som sin tur det som kallas inflationsmålet, men som också kallas ett inflationsspöke eftersom det är svårt att få grepp om. Svårt i Sverige, men så är det också i USA, som är en av Världens största penningpressar och marknader 2021, och inte minst för sågade trävaror.

Olika råvaror till byggmaterialprodukter utvinns och förädlas också på olika håll i Världen, och det är ter sig inte alltid logiskt varför priserna går upp. Som ett exempel så tillverkades Guldbron i Kina och våra vindkraftverk tillverkas av stål i Korea, ofta med malm från Sverige. Med andra ord, det gömmer sig industristrukturomvandlingar, förhandlingskraft och vinstmarginaler i många led bakom de priser som syns på marknaden. Vad som är vad kan vara svårt att se när inflationsspöket fladdrar, om man studerar dess skuggor i detalj.

Priserna på trävaror sköt som vi skrivit om i höjden i USA tidigt i våras. Givet att såpass många Europeiska och svenska sågverk med Canforägda Vida i spetsen kunnat exportera och skeppa en stor del av våra svenska bulkträvaror över Atlanten, så följde de svenska priserna efterhand med uppåt. Som vi också skrivit så slår trävarukostnader också igenom snabbare i byggande av så kallade lösvirkeshus, medan effekterna på det industriella byggandet är mindre och kommer med viss eftersläpning.

Även om priset på vare sig trallvirke, andra trävaror eller armeringsstål hittills verkat påverka KPI i Sverige som var drygt 2 % i maj i år (nästa rapport imorgon den 14 Juli), så skymtar nu i skuggorna av inflationsspöket olika “byggindex”.

Trä- och möbelindustriförbundet (TMF) som publicerar statistik över trähusbyggandet, beställer och publicerar också ett prisindex som heter MT74 och är ett prisindex för monteringsfärdiga trähus, och som kan ligga till grund för att höja priset enligt husköpsavtal. Ökningstakten på årsbasis var 5,1 % enligt den senaste publiceringen nu i Juli, vilket är det högsta värdet på länge. Detta index reglerar eventuella avtalade prishöjningar på exempelvis beställda villor i Sverige är dessutom ett rullande halvårsmedel som innebär en tröghet.

Dessutom publicerar TMF ett “Byggmaterialindex” som baseras på försäljningsuppgifter från Bauhaus, Beijer Byggmaterial, Bygma, Derome, Karl Hedin, K-Rauta, Optimera, Woody Bygghandel och XL-BYGG. Företagen omsätter tillsammans cirka 46 miljarder kronor årligen, vilket förövrigt är jämförbart med hela den svenska sågverksnäringen. Just försäljningen av sågade trävaror ökade mest hos byggmaterialhandlarna första kvartalet 2021 vilket var med 20%. Siffrorna för andra kvartalet kommer i slutet av Juli.

En graf med SCB:s senaste statistik över prisutvecklingen av byggmaterial för flerfamiljshus har vi redan publicerat på iSkogen. Den illustrerar att trä inte har en så stor marknadsandel vad gäller stom-material i segmentet för flerfamiljshus, vilka fortsatt byggs med med betong. Att notera är att armeringsstål liksom träskivor (trävaror) i stor utsträckning importeras till Sverige.

Byggvaror-2021-priser
Utveckling för olika produktionsfaktorer maj 2020–maj 2021, Faktorprisindex för flerbostadshus, Källa: SCB.se

Skogsindustrierna hade i sin senaste marknadsrapport från 5 juli 2021 en graf som vi visade i början av denna artikel en graf över prisutvecklingen byggbetong, -stål och trävaror sedan 1990. Där framgår det att betongen ökat sina priser stadigt och mer i takt med inflationen, och därför fortfarande ligger 25% över indexpriserna för trävaror?

Förutom andra jämförelser och fördjupningar man kan göra i samma graf, så noterar jag att den procentuella skillnaden mellan byggmaterialen just nu är mindre än de varit någon gång sedan 1995? Vad det betyder för utvecklingen, eller om miljöaspekterna och koldioxidskatter för olika byggmaterial nu börjar reflekteras bättre på marknaden, och nog är lika svåra att tyda som inflationsspöket.

Materialkostnaderna i flerfamiljshus står enligt SCB:s enkäter, och i genomsnitt, för cirka 1/3 av den totala byggkostnaden. Det innebär att oavsett vilket material som används så är det till 2/3 andra faktorer som avgör byggkostnaderna. Det är enligt SCB en liknande eller ännu mindre andel materialkostnader för gruppbyggda småhus. I de fallen används dock mest trästommar.

Utveckling för olika byggvaror maj 2020–maj 2021, Faktorprisindex för flerbostadshus, Källa: SCB.se

Påverkan på byggkostnaderna av om det i Sverige blir någon fortsatt omfattande cement- och betongtillverkning på Gotland kommer att belysas i debatten framöver, men är inte så given. Det samma gäller byggstål, och oavsett att vi har stora kalk- och malmtillgångar i Sverige. Andra faktorer avgör vart det lönar sig att etablera, eller bedriva industriproduktion tillsammans med transportkostnader för bulkvaror. Med andra ord sannolikt tillverkning till många färdiga byggmaterialprodukter nära hamnar utanför Sverige, oavsett om betong- och stålbranscherna lyckas trycka igenom budskapet om att de kan tillverka gröna material i Sverige genom att pumpa in billig fossilfri el i de tidiga process-leden.

Inflationsspöke USA trähus
Inflationsspökena i Sverige har 2021 en koppling till USA och traditioner av trähusbyggen och spökstäder, Foto: Dan Meyers via Unsplash

Hur hänger inflationsspökena ihop med klimatspökena i dagens politik? I EU ska taxonomin dras igenom genom att lyfta bort naturgasfrågan så det inger inte förtroende. Hur kommer argumenten att läggas fram i övrigt för att motivera penningpolitik och annat, trots klimathoten? Miljörörelsen och många journalister i Sverige verkar tillsvidare i alla fall låta en del branscher köra fram konstiga klimatbudskap utan allt för mycket kritiska frågor, kanske för att de är upptagna med att måla skogs- och tränäringen mindre grön?

Tillsvidare lägger som sagt också SCB krut på att följa konsumentpriser i detalj i Sverige när många större kostnader inte fångas upp, varför begreppet sila mygg och svälja kameler känns relevant när det gäller inflationsspöket. Uttrycket känns också relevant för vad som egentligen uppnås genom den debatt och argument som pågår kring skog, klimat och biologisk mångfald 2021 där spöken, älvor och troll dansar disko 2021, men där få vill, eller vågar vikta kamelerna.

Föregående artikel
Bolagsskog-Ludvig-Halland

Höga och långa spel på bolagsskog 2021?

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack