Nybyggda trähus har blivit dyrare i år, men hur mycket? Trots att korta och felaktiga uppgifter känns alltmer vanligt i riksnyheterna, blir det allra mest uppenbart när det gäller områden man känner väl. Utan att gå in på debatten som blossat upp igen om hur mycket som verkligen avverkas i de svenska skogarna, så vevade SVT:s Rapport under helgen ett inslag om att trähus är alltmer efterfrågade. Det trots att en Attefallshus-säljare i inslaget också sa att priserna på trä och det mesta som man bygger husen med skulle gått upp 150 % i år? Det samtidigt som SCB nu rapporterat om att byggkostnaderna ökat med drygt 7 % sedan i maj ifjol.
Kanske menade de i inslaget en höjning om 50 % vilket kan gälla vissa trävaror i byggvaruhandeln, men Rapport brydde sig inte om att rimlighets- eller faktakolla? Rapportredaktionen har kanske hört om att sågverken skär guld med sina sågblad i år? Eller så tillverkas de refererade Attefallshusen av ett företag på en marknad där priserna gått upp till 2,5 ggr priset förra året, hur otroligt det än kan låta? En del trähusbyggare har dock egna sågverk och då slår inte kostnadshöjningar från exportmarknaderna för trävaror igenom alls på samma sätt, även om deras orderböcker borde börja fyllas.
I grund och botten finns det förstås korrekta uppgifter att få fram för den som söker. Det finns mycket information om hur man kan och ska bygga i trä, samt hur mycket trä som går åt, exempelvis via hemsidan för Svenskt trä. När det priserna så har SCB mycket data, och när det gäller årsförändringen för byggkostnaderna är den enligt SCB 7,2 procent nu. Faktorprisindex för flerbostadshus steg med 0,3 procent mellan april och maj 2021.
Det är dock viktigt att siffror förstås rätt, så vi ska försöka förklara varför det skiljer sig så mycket beroende på vem som uttalar sig och vilka byggvaror som avses. Även om Rapportinslaget också talade om trä på ett positivt sätt och om en ökad efterfrågan på sikt, så vill kunderna, marknaden och alla produktionsled förstå hur det funkar och ha prisstabila insatsmaterial, för “det är procenten som räknas Helge”?
Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF) som också var med i Rapportinslaget 13 juni och även länkat till det själva, sa i ett pressmeddelande så sent som den 4 maj 2021 att det byggdes väldigt få hus nu, och bland annat att: “Det innebär att det marknadsmässigt är lönsamt att bygga småhus i nästan hela landet och definitivt i alla regioner med befolkningstillväxt.” Längre väntetider talades det också om i Rapportinslaget men utan att det preciserades, men så snabbt lär det inte ha ändrat sig så att alla orderböcker nu är fulla, och virkeslagren tomma på husfabrikerna. Inte har väl så stor del av trävaruvolymen bokats för export till USA så att den svenska marknaden lämnas i sticket?
Vi har förvisso skrivit om hög efterfrågan och stora prisuppgångar på många sågade trävaror själva under våren och vi rapporterade om att trähusbyggarna via just branschföreningen TMF larmat om prisuppgångar på 40 %. SCB har ju också till sista maj rapporterat om prishöjningar om drygt 30 % på trävarorna i flerfamiljshus.
Så köper man ett hus just nu på dagens prisnivåer så är det ofta dyrare, för priserna har som sagt onekligen gått upp dramatiskt i vår, och givet att exv. byggvaruhandlarna skriver ganska korta kontrakt vilket vi skrivit om tidigare. Enligt våra egna kontroller nu mot arkiverade webbuppgifter har priserna för några vanliga dimensioner av golv- och väggreglar sedan ifjol gått upp med cirka 50 % hos exempelvis Byggmax.
För råvaran till sågverken och sedan trähusen, rundvirket, så är listpriserna fortfarande långt under priserna 2018. De höjdes länge inte alls i stora delar av Skogssverige men förra veckan höjde förvisso Mellanskog sina sågtimmerpriser med 60 kr per kubikmeter (m3to). StoraEnso har fortfarande inte höjt sina officiella prislistor i Mellanskogssverige utan fortsätter satsa på att köpa rundvirke med Magdalena Forsberg. Mellanskogs höjning motsvarar förövrigt en höjning på sågtimmer med cirka 10 %, vilket är långt ifrån 150 % om någon undrar. För att komma upp i 150 % skulle timmerpriserna höjts med 900 kronor per m3to.
Trähus tillverkas kostnads- och energieffektivt
En tröst eller varning till huskunderna är att marknaden även denna gång förstås kommer att sansa sig eller krascha, även om man inte vet exakt hur snabbt det kommer att hända. Det är säkert också så att skogsindustrin ser till att även strategiskt viktiga kunder av sågat virke inte drabbas så hårt av prishöjningar, givet att man satsar så hårt på stabila långsiktiga relationer och priser för leverantörerna av rundvirke? Kanske vissa byggvaruhandlare också kan erbjuda sågverken avbetalningsplan med ränta, istället för att betala ett högre pris på trävarorna?
Det finns också massor av skäl att tvivla både på Världsekonomin och Sveriges ekonomi och varuefterfrågan, med eller utan Corona och klimatutmaningen. Förvisso är trä förnybart och det riktiga gröna “stålet” men priserna har inte, och kommer inte öka 150 %, och stanna på den nivån. Hur energislukande stål av järnmalm och betong än är vid tillverkningen, så kommer heller inte alla kunder att skippa “fulvaror” oavsett material om de är billigare.
En annan tröst för de som går i husbyggartankar och vill ha förnybart trä i bjälklag och väggar är att materialkostnaden för trävarorna inte nu heller utgör lejonparten av huskostnaden. Byggkostnaden per kvadratmeter är faktiskt också lägre för prefabricerade enfamiljs- trähus i Sverige, än de är per kvadratmeter i flerfamiljshus.
Bredden på staplarna i SCB:s graf ovan motsvarar byggvarugruppens viktandel i procent av allt byggmaterial vid beräkning av Faktorprisindex för flerbostadshus. Staplarnas höjd motsvarar den genomsnittliga prisutvecklingen för respektive varugrupp. Trots att trä även ökar i stommar till flerfamiljshus så håller betong fortfarande 80 % av den marknaden i Sverige, vilket påverkar hur priset på trä slår igenom i statistiken.
Exakt vilka insatsvaror som utgör priser och index till fördelningen av materialfördelning och prishöjningar senaste året i svenska flerfamiljshus spelar också viss roll, men budskapet att priserna för trävaror ökat dramatiskt visas tydligt i SCB:s graf. Som sagt står trähus nu för 20 % av stommarna för flerfamiljshusbyggandet. Det ingår dessutom en del trävaror när man bygger hus med betongstomme.
Det betyder dock att på totala materialkostnadshöjningen så slår höjningar på trävarorna inte igenom för flerbostadshus, och även för att det inte är så mycket “dyra trävaror” från bygghandeln som ingår i flerfamiljshus. Det är snarare prefabricerade byggelement från fabriker som ingår i stora skogsindustrikoncerner, och då går inte priserna upp och ned lika dramatiskt.
Prefab gäller också de flesta enfamiljshus, men där är det ett motsatt förhållande med en stor andel trähus. Tidigare hade också fler av trähusfabrikanterna egna sågverk i koncernen, och även om det förekommer fortfarande är det inte lika vanligt. De företagen som har det har med andra ord inte en ökad kostnads- och prisbild, eftersom sågtimret fortfarande inte gått upp så mycket i pris?
För de som vill bygga hus med lösvirke från byggvaruhandeln är det dock ett motsatt förhållande, och där trycker de höjda priserna istället gärna upp byggmaterialandelen av den totala byggkostnaden rejält. Andelen byggmaterial för ett husbygge devalveras även i de fallet många gånger av ökande tomtkostnaderna, som i och runt storstäderna ofta är flera miljoner kronor.
För att åter referera till TMF:s pressmeddelande från den 4 maj så sas det att småhusbyggandet just nu bara utgjorde 20 % av nya bostäder, så genomslaget på andelen av den totala materialkostnaden i byggsektorn är låg även av den anledningen. Ni undrar kanske nu ändå varför inte de här prishöjningarna på viktiga byggvaror syns i inflationen, men i praktiken används nu konsumentprisindex (KPI) som det enda måttet, och där är det nuförtiden annat än råvaror och byggmaterial som spelar roll. Det kanske dock också ändrar sig snabbt, så vi får hålla koll på vad exv. Riksbanken tänker och säger om inflationen framöver?
