Vi har skrivit om reklamkampanjer, vinklade budskap och att skarva på bilder som metoder för att föra fram fakta och budskap om skog och skogsbruket. Statistik och fakta används också mellan varven för att underbygga budskapen i det som vi lyft fram som Slaget om Skogen. När det gäller publikationer från forskningsorgan och medier finns det ofta en tydlig referens till källor eller att fakta är granskade enligt ”kvalitetsjournalistik”. Utan att påstå att vi själva är perfekta, blir vi ibland förvånade över siffror och fakta som andra lyfter fram.
Den här veckan har ganska många siffror fått oss på redaktionen att hoppa till. Dels över delar i en rapport som Samnordisk skogsforskning (SNS) publicerat, och dels i en av de senaste artiklarna som Dagens Nyheter (DN) publicerat om skogsbruket, och som dessutom legat öppen på internet. Det här är inte en bred granskning, utan bara några nedslag i verkligheten för att visa på några väldigt aktuella exempel under en tid när skogsbruk och skogspolitik är i fokus och korrekta fakta efterfrågas.
Norden är hela världens skogsskafferi
Rubriken kommer från en SNS-rapport på engelska som släpptes nyligen (SNS 10 mars 2021), och på SNS:s hemsida presenteras den med en video och även en text på svenska:
”SNS (SamNordisk Skogforskning) har sammanställt en rapport med skoglig statistik för de fem nordiska länderna. Rapporten innehåller data om skogstillgångar, industriproduktion, handel, råvarupriser, miljö och klimat.”
Vi har uppdaterat den här artikeln och lyft ut stora delar av det som berör SNS-rapporten. Skälet är bland annat att rapporten på SNS hemsida uppdaterats, och det därför finns skäl att fördjupa sig i andra delar än det som var aktuellt när den första versionen släpptes. Vi uppskattar att författarna och SNS förbättrar rapporten och lägger upp nya versioner.
Det är tyvärr inte alla instanser som läser vad vi skriver, eller tycker att de felaktigheter som vi rapporterat spelar så stor roll? Dagens Nyheter verkar vara en av de instanserna, eftersom de i en artikel från den 7 april, länkar till sin egen artikel från den 8 mars som vi belyser nedan? Jag noterar nu att DN uppdaterat sin nätversion av artikeln den 14 mars, men har inte hunnit kontrollera om några av DN:s ”fakta” som vi belyst i denna artikel har ändrats. Vi publicerade den första versionen av denna artikel den 13 mars.
Skogsbolagens berättelse om skogen – lobby för 150 miljoner
Utan att ha fakta-granskat några andra av artiklarna i DN från 2021 (se dock Zaremba 2012 och Skogen vi ärvde) så gör vi nu också ett nedslag i en artikel från 8 mars 2021 (uppdaterad 9 mars och den 14 mars) som gått ut på nätet och som tryckt papperstidning. Det finns data som vi tycker är mycket intressanta i artikeln, inte minst eftersom vi själva skrev om finansieringen till kampanjen den Svenska skogen några dagar före DN. Vi valde dock en lite annan rubriksättning, och skrev att skogsnäringen snart satsat 200 miljoner via kampanjen Svenska skogen, och att den riktade sig till den svenska vuxna allmänheten i storstäderna.
DN väljer att vinkla rubriker lite annorlunda i pappersversionen men i artikeln på internet är budskapet enligt ingressen att ”Skogsnäringen lobbar för att öka skogsbruket för klimatets skull. Det omtvistade budskapet riktas mot svenska politiker, EU och mellanstadiebarn”.
För att underbygga budskapet i DN-granskningen att skogsnäringen lobbar hårt mot EU tar DN med en ”faktalista” på hur mycket pengar olika svenska aktörer spenderar på lobbyverksamhet enligt EU:s öppenhetsregister. Artikeln refererar dock inte till hur stor lobbyverksamheten i EU är generellt, även man exempelvis 2020 kunde läsa om klimatlobbyn med mera i den Bonnierägda syster-publikationen Expressen.
Artikeln nämner heller inte att Skogspolitik är ett politikområde som inte hanteras formellt inom EU. Däremot påverkas förstås skogssektorn och den svenska politiken av alla andra EU-gemensamma politikområden och insatser. Det nämns inte i artikeln heller att en del av de som listar sig i öppenhetsregistret helt enkelt gör det för att tidigt får ut information om alla “lagförslag” och annat som EU löpande producerar, vilket som sagt är inom många gemensamma politikområden som påverkar skogen.
I DN:s lista över svenska skogsbolag och -organisationer som lobbar i EU så toppar LRF med att ha redovisat 5-6 miljoner kronor “som lobby-budget”. Det är för många välkänt att LRF främst håller på med jordbruk och att huvuddelen av EU:s budget fortfarande går till den gemensamma jordbrukspolitiken som totalt omfattade drygt 1,5 biljon kronor per år, före Corona-krisen. Jordbrukspolitiken har numera stöpts och döpts om till något mer politiskt korrekt, men är viktig för Sverige. Tittar man i Öppenhetsregistret på den LRF-post som DN verkar avse (500- 600 000 Euro) så ser man att det är jordbruk som LRF främst angett i sin registrering.
DN:s ”skogslobbylista”, om inte artikeln ligger öppen:
- Lantbrukarnas Riksförbund (LRF): 5–6 miljoner kronor
- Skogforsk: 2-3 miljoner kronor
- Skogsindustrierna 250.000–500.000 kronor
- Billerud Korsnäs: 100.000–250.000 kronor
- Norra Skog: 250.000–500.000 kronor
- SCA: 250.000–500.000 kronor
Nummer två på listan med 2-3 miljoner är forskningsinstitutet Skogforsk. EU har förutom alla pengar i den gemensamma jordbrukspolitiken satsat stort på forskningsfinansiering, och då på projektsamarbeten med aktörer från många medlems-länder involverade i varje projekt. Även om DN i andra artiklar verkar ha lyft fram att Skogsforsk är ett branschforskningsinstitut så har de knappast anmält sig till registret för att utöva vad man i dagligt tal kallar lobbyism. I alla fall inte mer än andra branschers eller länders institut, eller för den delen alla universitet som är listade och försöker få med maxade skärvor av EU:s forskningsbudget?
Nummer tre är Skogsindustrierna med upp till en halv miljon per år, vilket borde ökat sedan 2019. Sedan följer en lista på några av de skogsbolag och skogsägarföreningar som är svenska och DN har fått upp i sin registerslagning. Att just Norra Skog finns med är kanske mest förvånande för mig, men nog mer ett bevis på att de vill få info om EU:s kommande insatser, och inte att de numer har fem anställda i Norra Sverige med titeln “kommunikatör”?
Vi kan inte motsäga att DN:s summering i teorin skulle kunna bli rätt. De har ju gjort en sammanställning av siffror de hittat för 2019 och dubblerat till en slutsumma på 16-22 miljoner som anges för ”perioden”. Dock, vägen till den summan kan väl knappast kallas “fakta-baserad kvalitetsjournalistik”?
Jag vill förtydliga att jag själv personligen är tveksam till metod och värde av kampanjen Svenska Skogen som DN också skriver om i den artikel vi här granskat. Jag är dock minst lika tveksam till att det jämförs grankottar med tallkottar när fakta redovisas om skogsbruket, och inte minst i publikationer från forskningsorganisationer. Jag finner dock också anledning att noggrant granska det som marknadsförs som kvalitetsjournalistik, och oavsett om det är skrivet på DN:s nyhets- eller kulturredaktion.
Även begreppet kvalitetsjournalistik och DN:s artikelserier 2012 och 2021 kan gärna diskuteras vidare på skogsforum. DN säger i sin deklaration av kvalitetsjournalistik att de undviker att ”hårdvinkla”. Det undviker vi också, tycker vi, men det kan säkert också diskuteras.
När det gäller SNS-rapporten som denna artikel från början också handlade mer om så förstod vi att att ambitionen med rapporten är att lyfta fram befintlig statistik på ett tydligare sätt, men just FAO-statistik brukar kritiseras och då är det väl en risk att lägga deras äpplen och päron i samma skål utan att varna väldigt tydligt? Vi som jobbar mycket med denna typ av statistik förstår knappt hur man kommit fram till många siffror och slutsatser i rapporten, oavsett om de är korrekta, felöversatta eller misstolkade. Rapporten har uppdaterats men givet att vi nu ser andra data som vi också tycker är intressanta att förstå bättre så återkommer vi säkert mer till denna rapporten. Vi håller med SNS om att siffror är viktiga, men speciellt om de är korrekta och det framgår hur de tagits fram.
Den här sammanställningen har vi haft behov av länge. När vi pratar om den nordiska skogens betydelse i Europa och världen är det av stort värde att vi kan visa det med siffror.
Jonas Rönnberg, ledare för sekretariatet för SNS vid SLU i Alnarp
