Hyggesfritt skogsbruk förespråkas allt oftare som en universallösning mot det svenska skogsbrukets påstådda brist på hållbarhet. Men vad menar man egentligen med hyggesfritt? Begreppet används av många olika intressenter och tolkningen är vid. Nu har Skogsstyrelsen definierat vad som ska räknas som hyggesfritt skogsbruk och förslaget är ute på remiss. Iskogen.se har gått igenom Skogsstyrelsens förslag som är intressant på flera sätt. Inte bara för att det definierar vad som är hyggesfritt utan att det samtidigt definierar vad som ska klassas som ett hygge.
Hyggesfritt även för tall och löv
Skogsstyrelsen har sedan 2005 haft regeringens uppdrag att ta fram mer kunskap om hyggesfria skötselmetoder och de har drivit tre olika treårsprojekt för att bygga kunskap i ämnet. Skogsstyrelsen konstaterar att olika intressenter har vitt skilda tolkningar av begreppet ”hyggesfritt” men att tydliga definitioner saknas. Ibland används begreppet ”kontinuitetsskogsbruk”. Det handlar uteslutande om olika typer av blädningsskogsbruk eller plockhuggning vars syfte är att helt bevara skogsmiljön intakt utan annat än helt lokala störningar.
Skogsstyrelsen konstaterar att denna typ av skogsskötsel endast går att tillämpa med sekundärträdslag som gran (eller bok i södra Sverige). Därför vill man bredda definitionen för hyggesfritt att även kunna omfatta skötselmodeller inom trakthyggesbruk. Anledningen är att man vill öppna för hyggesfria lösningar som är tillämpbara i tall-, löv- eller olika typer av blandskogar med pionjärträdslag. I Skogsstyrelsens definition av begreppet hyggesfritt ingår förutom olika typer av kontinuitetsskogsbruk även föryngringsavverkning med luckhuggning eller med skärmställning. Skogsstyrelsens nya definition ska öppna för hyggesfri skogsskötsel i tall- och lövskog.
Inte en skogsskötselmetod
I det förslag som nu går ut på remiss har Skogsstyrelsen med hjälp av SLU gjort studier som ligger till grund för definitionen. Förslaget har också diskuterats med många olika intressenter samt att det har matchats mot lagstiftning, skogsskötsel och terminologi. När Skogsstyrelsen har definierat vad som är hyggesfritt har man även definierat vad som är ett hygge (ej hyggesfritt skogsbruk).
Definitionen för hyggesfritt ska inte betraktas som en skogsskötselmodell utan den rymmer många olika skogsskötselstrategier. Skogsstyrelsen skriver också att denna definition inte allena kan användas som mål eller metod i skogsskötseln utan att skogsägaren även måste beakta andra förutsättningar eller begränsningar som kan finnas i det aktuella fallet. Definitionen avser endast det som kallas skogsmark med produktionsmål. För produktiv skogsmark med olika typer av naturvårdsmål pratar man istället om ”naturvårdande skötsel”.
”Definitionen uttrycker ramarna för vad Skogsstyrelsen anser ryms i begreppet hyggesfritt skogsbruk. Det innebär inte att det per automatik är förenligt med gällande regelverk att sköta skogen enligt beskriven definition. Anpassningar till rådande förutsättningar måste tas i varje enskilt fall. Det innebär inte heller att ramarna utgör målbild för hur skogen bör skötas. Rekommenderad skötsel kan variera beroende på vilka förutsättningar som finns och efter de mål en skogsägare har med sitt skogsbruk eller med den enskilda åtgärden.”
Hyggesfritt Skogsbruk, Remissversion 2021-03-08, Skogsstyrelsen
Komplement till trakthyggesbruket
Skogsstyrelsen slår som sagt tydligt fast att hyggesfritt skogsbruk varken är en specifik skogsskötselform eller det enda sättet att sköta skog framöver. Det är snarare att betrakta som ett viktigt komplement till trakthyggesbruket och varje skogsägare beslutar om i vilken omfattning och hur hyggesfri skogsskötsel i så fall ska tillämpas:
Skogsstyrelsen anser att hyggesfritt skogsbruk är ett komplement till trakthyggesbruket som kan tillämpas där det är lämpliga förutsättningar och där det bidrar till att uppfylla skogsägarens mål. Avsikten är inte att ersätta trakthyggesbruket med hyggesfritt skogsbruk. Trakthyggesbruket är rationellt och effektivt. Det kommer att vara det dominerande sättet att sköta skogen även i framtiden och det finns goda möjligheter att variera skogsbruket även inom ramen för trakthyggesbruket. Avsikten är inte heller att lägga någon värdering i vad som är bäst. Ibland passar traditionellt trakthyggesbruk bättre och ibland passar ett hyggesfritt brukande bäst. Inom ramen för vad som är biologiskt möjligt är det skogsägarens mål som avgör vilka metoder som kommer till användning i olika sammanhang och metoderna kan varieras på många sätt oavsett om de räknas som hyggesfria eller inte.
Hyggesfritt Skogsbruk, Remissversion 2021-03-08, Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt skogsbruk
Så till själva definitionen av hyggesfritt skogsbruk. Skogsstyrelsen definierar vad som är hyggesfritt i en mening men med ett antal förklaringar. Vi lägger upp både definition och förklaringar här:
”Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kala ytor.”
Förklaringar
Formuleringen “att marken alltid är trädbevuxen” innebär att:
• Markägaren har en intention att långsiktigt bruka skogen hyggesfritt.
• Det alltid finns träd som är minst 10 meter höga på marken och att skogens täthet överstiger den volym som anges i skogsvårdslagstiftningens 5§-kurva. Ett par undantag finns dock, se nedan.
Formuleringen “utan att det uppstår några större kala ytor” innebär att:
• Vid luckhuggning får inte en enskild luckas storlek överstiga 0,25 hektar. Vid föryngring av ett område med ett system av luckor får områdets genomsnittliga täthet inte understiga 5§-kurvan.
• Vid tillämpning av överhållen skärm gäller att skärmens täthet i inledningsskedet inte får understiga 5§-kurvan. Skärmen kan efter hand glesas ut enligt nedan.
Undantag från 5§-kurvans täthetskrav:
• En ny lucka kan tas upp i anslutning till tidigare upptagen lucka när en enligt skogsvårdslagen godkänd föryngring i den tidigare luckan nått en medelhöjd av minst 2,5 meter.
• När en godkänd föryngring etablerats under en skärm kan skärmen glesas ut till halva volymen av vad som anges i 5§-kurvan. När föryngringen nått en medelhöjd av minst 2,5 meter kan skärmen avvecklas.
Vid undantagen enligt de två punkterna ovan måste minst 25 träd per hektar, som är minst 10 meter höga, lämnas att ingå i det nya beståndet (utöver kantzoner och hänsynsytor). I ädellövskog är motsvarande krav minst 5 träd per hektar.
Hur ska vi tolka det här?
Enkelt förklarat så kan man kanske säga så här. Om syftet är att jobba med kontinuitetsskogsbruk i granskog så gäller det att hela tiden ligga över §5-kurvan när det gäller virkesförrådet. Annars inträder en direkt återväxtskyldighet. I en G24 handlar det i så fall om att det alltid finns kvar minst ca 110 m3sk/ha i beståndet. I en G28 ska det vara minst 150 m3sk/ha kvar. Samtidigt skriver Skogsstyrelsen att:
”5§-kurvan är ett lägsta täthetskrav för hyggesfritt skogsbruk. Åtgärder som främjar skogens utveckling, som gallring eller blädning, innebär att skogens täthet ska vara över den volym som anges i skogsvårdslagstiftningens 10§-kurva.”
Hyggesfritt Skogsbruk, Remissversion 2021-03-08, Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen skriver här ”ska” vilket jag tolkar som att det är samma krav på slutenhet och volym i en blädningsskog som i en trakthyggesskog (efter gallring). I en G24 handlar det i så fall om att det alltid finns kvar minst 200 m3sk/ha i beståndet. I en G28 ska det vara minst 260 m3sk/ha kvar. Det här innebär att vi pratar om relativt välslutna bestånd även i blädnings- och plockskogen. Samtidigt ska vi vara medvetna om att vi idag har trakthyggesbestånd som inte klarar 10§-kurvan p g a allt för hårda och sena gallringar.
Hyggesfritt med skärm
När det gäller hyggsefritt i tall och lövskogar så öppnar skogsstyrelsen för en hyggesfri definition där det gäller att ha tillräcklig trädtäckning under en lång föryngringsfas. Samt att en del av den gamla skogen får växa med in i den nya. Skärmens täthet blir ganska stor om man utgår från definitionen. Volymen får inte understiga §5-kurvan i inledningsskedet direkt efter slutavverkningen. Det innebär för att ta ett exempel i tallskog minst 80 m3sk/ha i en T20, 110 m3sk i en T24 eller 150 m3sk/ha i en T28:a. Omräknat till antal träd per ha bör det bli en skärm om minst 120-140 stammar/ha men kanske även mer om medeldiametern är klen.
Efter att föryngringen säkerställts kan skärmen glesas ut till halva den ovanstående volymen. Alltså runt 65 träd/ha. Dessa ska stå kvar tills föryngringen fått en medelhöjd av minst 2,5 meter. När den kvarvarande skärmen sedan huggs så ska minst 25 träd per ha (> 10 meter höga) sparas med i det nya beståndet. Det motsvarar ett förband (jämnt fördelat) om 20 x 20 meter så det är mer än vad som sparas vid vanlig generell hänsyn vid en slutavverkning.
På en bra tallbonitet går det säkert ganska bra att föryngra under skärm på det här sättet och det kan dessutom bli en betydande värdetillväxt på skärmträden även om ett och annat träd kommer att bli offer för vind och stormar. Dock kan det ju uppstå en hel del skador på kvarvarande skog när man ska avveckla en skärm i ett 2,5 meter högt ungskogsbestånd. En skötsel enligt den här definitionen innebär att man är ute i föryngringen och kör med maskiner två gånger efter den första avverkningen.
På svagare tallboniteter kan det nog finnas en risk att det blir svårt att få upp den nya skogen under så pass täta skärmar med risk för många och stora brunnar i det nya beståndet. En stor fördel med naturlig föryngring under skärm är att dock att man inte får någon planteringskostnad.
Hyggesfritt med luckhuggning
En annan variant på hyggesfritt är att jobba med luckhuggning. Det innebär att ta upp små ”minihyggen” om max 0,25 ha utspritt i ett bestånd. På detta minihygge måste det finnas kvar minst 25 träd per ha, alltså minst åtta träd i en 0,25 ha lucka. Dessa träd måste lämnas att växa in i det nya beståndet. En ny lucka i direkt anslutning till den gamla får tas upp först efter att föryngringen nått en medelhöjd om 2,5 meter. En annan begränsning är att ”områdets genomsnittliga täthet” inte får understiga §5-kurvan. För att illustrera ett exempel innebär det att man i en T24 med 300 m3sk/ha i volym kan ta upp i snitt två och enhalv 0,25-hektarslucka per hektar. Drygt 60 procent av arealen kan tas som luckor innan man kommer under §5 i skogsvårdslagen.
En sak som verkar lite oklart i förslaget är hur man ska betrakta det kvarvarande beståndet efter att föryngringen i de första luckorna uppnått 2,5 meters medelhöjd? Ska man då räkna snittvolymen i kvarvarande skog inkl luckor och sedan gå in i §5-tabellen och se vad man får ta ut? Eller är det då fritt fram att avverka resterande delar av beståndet som nya luckor intill de gamla. Det här får vi titta lite mer ingående på och bena ut.
Kompromiss mellan skogsskötsel och upplevelse
Skogsstyrelsen har använt olika fokusgrupper för att ta reda på var gränserna går för att folk ska uppfatta ett bestånd som skog eller som hygge. Sedan har man, baserat på kunskaper om skogsskötsel, försökt att hitta en gyllene kompromiss som både ska medge en skogsproduktion och ett brukande samtidigt som det ändå inte ska uppfattas som kalhygge. Rapportförfattarna skriver själva att det i vissa lägen kan bli utmanande att få upp ny tallskog inom definitionens ramar om man t ex har mark som ligger högt över havet, är torr och/eller har låg bonitet.
Definitionen av ett hygge
På samma sätt som Skogsstyrelsen definierar vad som är hyggesfritt väljer man även att definiera vad som är ett hygge. Det blir ju på något sätt konsekvensen av det hela att det som inte är hyggesfritt blir ett hygge om man avverkar skogen. Definitionen görs på samma sätt som för hyggesfritt. D v s en mening som beskriver samt ett antal förklaringar:
”Ett hygge är föryngringsavverkad skogsmark som är större än 0,25 hektar och där det finns en återväxtskyldighet.”
Förklaringar
• Med föryngringsavverkning avses annan avverkning än sådan som främjar skogens utveckling och som inte har till syfte att skogsmarken ska tas i anspråk för annat ändamål än virkesproduktion. (SKSFS 2015:3)
• Återväxtskyldigheten inträffar då skogens täthet understiger skogsvårdslagstiftningens 5§-kurva och upphör när man har en etablerad föryngring.
• En etablerad föryngring anses vara uppnådd då huggningsklass K2 övergår till huggningsklass R1. För närvarande anses detta ha skett när en godkänd föryngring passerat senaste tidpunkt för hjälpplantering (normalt 2 år efter plantering).
• För naturlig föryngring anses övergången från K2 till R1 ha skett när en godkänd föryngring har överlevt åtminstone två växtsäsonger.
Hyggesfritt för upplevelsen eller naturvärdet?
Det finns många skäl till att vilja jobba med hyggesfritt skogsbruk. En del skäl är mestadels kopplade till hur människor upplever skogsbruk. Med hyggesfria metoder får man bort den chockverkan som uppstår bland närboende och allmänhet när en “evighetsgammal” skog plötsligt är borta och ersatts av ett kalhygge. Hyggesfria metoder ska bidra till att man fortfarande får en skogskänsla även om det avverkats en del träd. Det här kan t ex vara viktigt i tätortsnära miljöer eller i områden med hårt besökstryck i skogen.
Om man ser de hyggesfria metoderna ur ett naturvärdesperspektiv så är de inte alltid lika självklara. I vissa fall finns det ett stort värde i att behålla skogens dynamik och mikroklimat och då kan hyggesfritt passa bra. Variation i skogens täthet kan också erbjuda naturvärden liksom i vissa fall minskad markpåverkan om inte skogen markbereds.
Oavsett om skogen brukas med trakthyggesbruk eller under hyggesfria former behövs en generell hänsyn beaktas. Det gäller t ex att spara evighetsträd även i blädningsskogen och när det gäller markpåverkan i form av körskador måste avverkningarna planeras för att minimera skador oavsett om det handlar om blädningshuggning eller vanlig slutavverkning. En sak som ofta glöms bort i debatten är att mekaniserat avverkningsarbete i det hyggesfria skogsbruket endast kan utföras av de största skördarna då det uteslutande handlar om fullväxta träd som ska hanteras. I den hyggesfria skogsskötseln kommer avverkningsinsatserna att vara mer frekventa än vad de är under en omloppsperiod i trakthyggesbruket.
Remissbehandling, beslut och uppföljning
Nu är det här som sagt inget färdigt förslag utan det ska remissbehandlas enligt en bred lista av instanser. Skogsstyrelsen indikerar i remissförslaget att det inte funnits full enighet bakom förslaget bland dem som haft möjlighet att yttra sig så vi kan säkert räkna med att det kan bli någon justering innan det är klart. För den som vill kommentera förslaget så går det att göra senast den 10 maj i år och det finns mailadress i länken här ovan. Även om det inte är slutversionen som vi ser här så borde det vara bra om det går att fram en tydlig definition om vad hyggesfritt skogsbruk innebär. Skogsstyrelsen skriver att de när väl definitionen är satt avser att följa upp hur det fungerar om fem år:
Dels för att följa upp om den möjliggjort en bättre uppföljning av hur mycket hyggesfritt skogsbruk som bedrivs, dels för att följa upp om den bidragit till det förtydligande som varit avsikten och inte lett till negativa konsekvenser för skogsskötseln.
Hyggesfritt Skogsbruk, Remissversion 2021-03-08, Skogsstyrelsen
Vi kommer att följa upp hur definitionen av hyggesfritt landar och vi ska även lyssna in hur skärmalternativet anses fungera i praktiken.
Så håll koll här på iskogen.se, det kommer mer!
Här kan du läsa Skogsstyrelsens remissförslag om Hyggesfritt Skogsbruk.
Vill du diskutera Skogsstyrelsens förslag till definition av hyggesfritt skogsbruk så finns det en tråd i ämnet på Skogsforum.se
