Från och med imorgon fredag höjs trävarupriserna med i snitt 30 %. Detta enligt flera bygghandlare som iSkogen talat med. Trävarupriserna har, sett över en period på två år och efter höjningen imorgon skenat med över 200 %. Och tyvärr verkar inte höjning imorgon vara något aprilskämt.
Sommaren 2020 kostade en 45×95 C14 regel av gran ca 16 kr per löpmeter. Idag kostar samma regel 40 kr och imorgon kan den kosta 52 kr per löpmeter. Det har alltså under de senaste två åren blivit rejält dyrare att bygga med trä i Sverige och från och med imorgon blir det troligtvis än dyrare.
Virkespriser och virkespriser
Det är viktigt att påpeka att ordet virkespris används ur flera aspekter. Hemmabyggare använder ordet för att spegla priserna på trävaror de köper från bygghandeln och skogsägare använder ofta ordet för priset på rundvirke eller skog när de säljer till en skogsindustri.
De senaste två åren har virkespriset på trävaror gått upp kanske 200 % medans virkespriset på rundvirke eller sågtimmer om man så vill, som bäst gått upp med 20 % (+9 % på fyra år i reala termer). Sågverken i Sverige har alltså lyckats med att hålla nere råvarupriset samtidigt som priserna för sågade trävaror har skenat.
In alles betyder detta att vissa svenska sågverk idag har en rörelsemarginal på över 50 % medans Sverige som skogsnation har Europas lägsta priser på sågtimmer. Detta i sin tur är tecken på en ej fungerande råvarumarknad, något som vi uppmärksammat i flera artiklar tidigare.
Vart går smärtgränsen för trävarupriserna?
Även om de bygghandlare vi pratat med inför denna artikel vittnar om att relativt många konsumenter av trävaror verkat veta om den kommande höjningen och skapat bråda dagar på “brägårn” så är det många som vill eller kommer köpa även efter 1 april. Frågan är vart den så kallade smärtgränsen finns för trävarupriserna?
Prisökningen på trävaror får höjningen av dieselpriset att verka löjligt. Samtidigt så köps en ansenlig del av trävaror av lånade pengar. Den låga ränta vi levt med i över ett decennium gör det “enkelt” att bara köra på och kanske inte reflektera så mycket över prisökningar på virke?
Dock så kanske denna höjning blir en av de mer diskuterade givet att räntorna nu börjar höjas av centralbanker runt om i världen. Vår Riksbank tros börja höja reporäntan i augusti i år.
100 barkborrestockar betalar sågverket
Om vi lämnar konsumenten och räntor så kan det vara intressant att göra ett räkneexempel för skogsägare. Om man som skogsägare står i görningen att bygga något i trä så kan man inte utesluta en kalkyl på att köpa ett eget sågverk såga trävarorna själv.
Lek med tanken att du har barkborreangrepp i din skog så kan det vara så att du kan köpa ett bandsågverk för säg 100.000 och du har det “betalat” redan efter att du sågat 100 stockar. Detta om du har en toppdiameter på ~25 cm och sågar 45×95 enligt priserna ovan. Eventuella sidobrädor till panel och bakved du kan elda kan du räkna som bonus.
Det är kanske inte undra på att tillverkarna av små sågverk har stora orderböcker just nu?
Sveriges virkesmarknad har bara en vinnare idag
På en transparent och öppen marknad ska det finnas flera vinnare och den bästa produkten betalas till ett pris som sätts av marknaden. Sveriges virkesmarknad är varken transparent eller öppen och gör idag att svenska konsumenter oftast får det sämsta virket att bygga med då det finaste virket går på export. Samtidigt så marginaliseras både skogsägare, skogsentreprenörer och landsbygden i stort.
Det finns bara en vinnare idag och det är den svenska skogsindustrin. De tjänar idag så mycket pengar att de skäms för det i sina kvartalsrapporter. Något är skevt i branschen och det är kanske inte undra på att vi och flera med oss pushar för att “hålla på virket” och titta på fler intäktsben såsom att sälja kolsänka i skogen istället för att i princip ge bort prima råvara?