Landsortspress i Sverige 2022 – en digital katastrof?

Landsortspress. Trodde du att Göteborgs Kex med en årlig tillverkning av 300 miljoner Ballerinakakor var den största tillverkaren av kakor i Göteborg? Tänk om. I alla fall om man räknar med så kallade digitala kakor. I så fall vinner istället Göteborgs Posten (GP) genom att deras sajt vid varje besök skapar nästan 200 “digitala kakor” (cookies). Varje vecka har gp.se ca 1 miljon besökare.

Du kanske nu undrar varför vi skriver om detta? Anledningen är att Skogsforum Media AB som driver iSkogen.se har jobbat med publicering på webben i 20 år och ända sedan starten jobbat med optimering av webbplatser. I vår värld ska webben vara snabb och säker för användaren.

Vi har byggt egna verktyg för att optimera en snabb och säker webb och det är nu ett av dessa verktyg som vi skalat upp så andra sajter kan testas. Vinkeln vi valde när vi nu sjösatt detta verktyg är sajters prestanda ur ett klimatperspektiv. Man kanske inte tänker på det men en sajt har alltid ett klimatavtryck och beroende på hur den är uppbyggd så kan den ha mer eller mindre stora utsläpp av koldioxidekvivalenter.

Vad håller landsortspressen på med?

När vi nu börjat testa verktyget “Klimatsurfen” som vi kallar det, så insåg vi direkt att så kallad landsortspress utmärker sig vid våra tester. Oavsett vilken (i princip) landsortspress vi testar så blir resultatet rent ut sagt katastrofalt. En och annan kanske reagerar över inledningen här ovan där vi tog GP som exempel för landsortspress. Egentligen kanske tidningen kategoriserar sig som storstadspress men GP:s sajt skiljer sig en hel del och liknar därmed mer landsortspress på ett tekniskt plan. Mer om det senare i denna artikel.

Om vi då fortsätter med exemplet GP så kan vi i testet se att sajten är ovanligt “tung” och därigenom skapar ett större klimatavtryck. Vi säger inte att det är rätt (det är en beta-version vi kör nu) men enligt verktyget tillsammans med statistik från Orvesto så får släpper gp.se ut drygt 400 ton CO2-ekvivalenter per år. Detta motsvarar drygt 350.000 kr i utsläppshandeln EU/ETS på årsbasis.

Vill du se det totala resultatet för all landsortspress så kan du gå in på vår lista över tyngsta testade sajter. Om du sorterar på “Cookies” så ser du att topplistan frekventeras av landsortspress.

GDPR och kakor

Enligt EU-lagstiftningen GDPR måste besökare till en sajt ge samtycke om att så kallade cookies sparas i dennes webbläsare. Cookies är små textfiler med information som kan användas för att styra innehållet på en sajt. Det finns undantag i GDPR för samtycke om kakorna behövs för att “tillhandahålla en tjänst”.

I vårt verktyg och i beta-versionen så har vi satt ett gränsvärde på totalt fem (5) cookies som kan skapas på din enhet vid ett första besök utan samtycke. Det känns som en rimlig nivå eftersom det faktiskt finns kakor som behövs ur säkerhetshänseende. Visst, vi hade kunnat valt 1 – 2 cookies men med 5 har vi lite säkerhetsmarginal. Trodde vi.

Vi har mätt 36 nyhetssajter som klassar som landsortspress (och där även GP får ingå enligt skäl ovan). I snitt på dessa 36 sajter sätts 107 cookies utan samtycke. I snitt! Göteborgs Posten får här någon form av bottenrekord så sajten enligt vårt verktyg skapar 198 cookies vid ett första besöka. Helt utan samtycke. Att alla 198 cookies skulle skapas av säkerhetsskäl kan man nog utan överdrift säga vara en utopi.

Grön el och anrop

I vårt test av de 36 sajterna körs alla på grön el. Trots det får ingen ett godkänt betyg och anledningen till detta är alla tredjepartsanrop. En sajt finns på en server på internet och skickar en “sida” när en webbläsare frågar efter det. I stort klarar man alltså att driva en hel sajt med endast en server.

Tyvärr är det, eller i alla fall har varit, ganska vanligt att bygga upp en sida som förlitar sig på information från andra servrar. Det kan vara annonser, typsnitt, bilder, kod, ja i princip vad som helst. På grund av detta så satte vi även här en gräns för vad vi tycker är godtagbart för externa anrop. Denna gräns sattes liberalt till max 100 externa anrop. I princip ingen av de 36 testade sajterna klarade detta. Det är illavarslande då man som användare inte har kontroll över vad man egentligen hämtar när man besöker en sida. 

Kanske tror du att besök på TTELA gör att du hämtar lokal information runt Trollhättan. Eller i alla fall Sverige. Tyvärr tror du då helt fel. Ett första besök på TTELA.se skapar i sin tur knappt 600 anrop till servrar runt om i hela världen. Via verktyget kan du följa vilka anrop som görs och vart de kommer ifrån. Det kan vara ganska intressant.

Genom att ingen av de 36 sajterna som testades fick godkänt på detta test så blir betyget, om än kanske grovhugget, att ingen av sajterna drivs med 100 % grön el. Ganska intressant kan också vara att även om man får godkänt på detta test innebär det inte att “grön el” har 0 utsläpp av CO2-ekvivalenter. Enligt Naturvårdsverket som vi talat med innebär “grön el” i Sverige idag (Nordisk elmix) ett motsvarande utsläpp av 90 gram CO2-ekvivalenter per kWh.

Kan något göras bättre?

På frågan om i detta fall landsortspressen kan förbättra sina webbplatser blir svaret, självklart. I och med sökmotoroptimering men kanske främst införandet av GDPR så visar vårt testverktyg att en hel del sajter faktiskt påbörjat ett arbete för en bättre webbplats.

Ett typexempel som alla borde jobba emot är Integritetsskyddsmyndigheten IMY. Vid vårt test är det grönt rakt igenom och så även när vi testar deras sajt mot Googles verktyg. En annan sajt vi väljer att lyfta fram är Dagens Nyheter. Det syns helt klart att de jobbat med att förbättra upplevelsen då de har en “lätt” sajt med få cookies och inte så många anrop. Sedan ska sägas att de jobbar med asynkron teknik som gör att deras sajt laddar in mer information allt eftersom du skrollar eller klickar på sajten.

Att en sajt laddar data efter att den första sidladdningen är klar kan man ha åsikter om. Det som ändå är bra är att man inte laddar in allt för mycket onödigt vid en första sidladdning, exempelvis om besökaren skrivit in fel adress.

För landsortspressen (och viss storstadspress) återstår dock ett digert jobb att förbättra sina webbplatser. När man börjar titta på den tekniska uppbyggnaden av många av de berörda sajterna så är de faktiskt idag uppbyggda med modern teknik. Problemen sitter idag istället att de, av olika anledningar, lagt på hutlöst med externa anrop till tredjepartsservrar.

Det som troligtvis enkelt skulle göra stordåd är att göra sig av med annonsnätverken. Majoriteten av de 36 sajterna för landsortspress vi testat visar annonser (banners) och de gör det via så kallade annonsnätverk. Det är också här som en stor del av alla cookies skapas eftersom annonsnätverken försöker presentera “relevanta” annonser för varje besökare.

Utöver detta så behöver man se över alla statistiktjänster som finns. Det kan handla om Google Analytics som är en tjänst för att mäta hur många användare man har på en sajt och vad de gör på sajten. Men också flera mindre statistikverktyg som man faktiskt kan fråga sig om de uppfyller sitt syfte med tanke på hur de belastar både besökare och kanske också klimatet?

Några av de sajter vi testat (landsortspress) förlitar sig också på äldre teknik och borde starkt överväga en uppgradering. Det kan handla om i princip onödig kod som finns på sidan men också bilder. Idag bör man inte visa bilder i JPG-format utan hellre i WEBP-format eller helt AVIF. En smal sak för en webbutvecklare och något som kan spara flera MegaByte per sidladdning.

Till sist, social media. Vi har levt i snart 15 år med kodsnuttar från bland annat Facebook som belastar både nätverk och användare. Släpp detta. Det är 2022 nu.

Vad kan du som användare göra?

Med en landsortspress som lever “La vida loca” så har du som konsument ändå möjlighet till ett drägligt internet-liv. Det enklaste du kan göra är att gå in i inställningarna i din webbläsare och (oftast) under “Sekretess” välja “Strikt-läge” och blockera spårare. Känner du att det inte räcker så kan du via webbläsarnas tillägg lägga till så kallade “Ad-Blockers”.

Detta kan vara en utmaning om du oftast läser i mobilen. Då blir istället vårt tips att använda fristående webbläsare som fokuserar på integritet. FireFox “Focus” är exempel på ett sådant alternativ.

Mediehusen borde skärpa sig

Allt som oftast finns idag nyhetssajter och landsortspress i Sverige idag under något av de större så kallade mediehusen. Det är dessa mediehus som borde ta sig i kragen och förbättra nyhetssurfandet i Sverige enligt ovan. Speciellt verkar detta då gälla landsortspress. Det kan vara värt att starta arbetet direkt för det handlar till syvende och sist om intäkter. Användare som surfar i “strikt läge” ser inte annonser och intäkterna sjunker. Ju fler i strikt läge desto mindre annonsintäkter.

Sedan är frågan hur mediehusen idag vågar leva med risken att någon användare anmäler dem för brott mot GDPR? Flera av de testade sajterna verkar idag inte följa GDPR och det kan bli en dyrköpt historia vid en granskning. Det kan till och med bli lök på laxen då en sådan ev. brott kan göra att man inte får mediestöd från staten nästa år. Totalt brukar stödet överstiga 1 miljard kronor årligen där landsortspressen tar en stor del av denna kaka.