Slow-TV fortsätter — följ med megabygget av Metsä massabruk i Kemi

Fredrik Reuter
Skärmklipp som visar Slow-TV via webbkameror hos Metsä fibre i Kemi

Slow-TV fortsätter att öka i popularitet och kanske har den finska skogsägarföreningen Metsä insett detta då de nu också erbjuder Slow-TV. I ett par år dessutom då du kan följa byggnationen av det nya massabruket i Kemi — live via tre webbkameror.

Om än inte byggnationen av norra Europas största massabruk kommer få tittarsiffror likt Den stora älgvandringen, så kan Slow-TV av bygget av ett massabruk ändå vara intressant för den inbitne. För det stora massabruket som planeras att sluka nästan 8 miljoner kubikmeter massaved per år är intressant, ur många aspekter.

Två mil från Sverige — 1 miljon m3 “Ruotsalaista puuta“

Slow-TV:n som du kan se på Metsäs sajt visar alltså om- och tillbyggnaden av Metsäs massabruk i Kemi. Platsen, en (typ) ö vid Kemi älvs mynning i anslutning till Kemi stad, har använts för tillverkning av massa genom sulfatprocessen i 102 år. Om drygt två år ska det nya monsterbygget stå klart. Då är Metsäs plånbok 16 miljarder kronor mindre (eller lånekontot större) men i gengäld så har man ökat kapaciteten med sisådär 140 % och planerar att tillverka 1,5 miljoner ton massa per år.

140 % mer massa kräver ca 140 % mer råvara i form av virke och de planerade 7,6 miljoner kubikmetrarna virke per år ämnar Metsä att kunna hämta genom bland annat bättre odling av skog på dikad torvmark. Ett vågspel som kräver expertis och kanske hyggesfria metoder enligt Metsä då skogsodling på dikad torvmark kan vara en källa till att växthusgaser släpps ut i atmosfären. Lyckas man så kan man kanske exportera modellen till Sverige som istället planerar att återväta sagda torvmarker. Det visar sig också att Metsä förväntar sig att importera ca 1 miljoner kubikmeter träråvara från Sverige när det nya massabruket i Kemi är klart.

Metsäs massabruk i Kemi ligger fågelvägen ca 2 mil från den svenska gränsen (Haparanda). På sikt har Metsä därför en plan att årligen köpa ca 1 miljoner kubikmeter träråvara från den svenska sidan. Hur detta eventuellt kommer påverka virkespriset i Sverige är svårt att sia om. Generellt har dock Finland genom åren haft högre virkespriser än i Sverige, något man kan ha med sig i tanken om några år. Å andra sidan är massaved (och massaflis för den delen också) sämre betalt än sågtimmer och därigenom inget sortiment att ha sitt huvudfokus på när det kommer till budgetförhandlingar om det framtida skogsbruket på din gård.

Google Maps som visar Kemi i norra Finland samt Metsä och Stora Ensos skogsindustrier
Karta över Kemi. I övre delen ser du Metsäs massabruk och i nedre delen Stora Ensos. Foto: Google Maps.

Som kuriosa kan sägas att Kemi Älv är Finlands längsta älv med sina 50 mil. Den startar vid gränsen till Ryssland nordost om Rovaniemi, strax intill Urho Kekkonens nationalpark (bara en sådan sak). Sulfatbruk använder stora mängder vatten och för Kemis del så blir det alltså lite speciellt, både med en touch av jultomte och en världsrekordhållande president. Men nu hamnade vi långt från Slow-TV, vill bara passa på att nämna att på andra sidan Kemi ligger Stora Ensos pappersbruk Veitsiluoto. Eller ja, låg kanske passar bättre, Stora Enso har ju för avsikt att lägga ner detta pappersbruk tillsammans med Kvarnsveden och kvar i Veitsiluoto blir sågverket.

103.000 st behöver 20 miljoner kubikmeter

Metsä är en skogsägarföreningen som ägs av 103.000 finska skogsägare. Under de senaste åren har de investerat tungt i massabruk och äger idag fyra massabruk i Finland som — när Kemi är ombyggd 2023 — kommer kräva ett totalt behov om drygt 20 miljoner kubikmeter träråvara per år. Det är massabruken Joutseno (3,2 M m3), Rauma (2,9 M m3), Äänekoski (6,5 M m3) och till sist nu då Kemi i norr som när det är klart kommer kräva hela 7,6 miljoner kubikmeter årligen.

Äänekoski massabruk Finland
Äänekoski massabruk, snart passerad internt av Kemi. Foto: Metsä Fibre

Omräknat till svensk årlig avverkning av massaved så motsvarar behovet av Metsäs massabruk i Finland drygt 60 % av den svenska avverkningen. På tal om Sverige och Metsä, sedan tidigare har Metsä genom Metsä Board massa- och kartongtillverkning i Husum norr om Örnsköldsvik samt även papperstillverkning i Mariestad genom Metsä Tissue. Fabriken Husum försökte vi skoja lite om 1 april och papperstillverkningen i Mariestad har anor från Katrinefors bruk. Även här planerar förresten Metsä att bygga ut, vi får se om det kommer upp Slow-TV kameror även där i framtiden.

Friskt vågat med Finsk sisu oaktat Slow-TV

Allt genom skogsutredningar, Parisavtal och EU-taxonomier så synliggörs skogsindustrin som segment på ett helt annat sätt än tidigare. Som vi skrivit om många gånger så verkar ingen ifrågasätta avverkning av sågtimmer om slutprodukten byggs in i ex. hus under lång tid framöver. Men för massatillverkarna är det annorlunda. Vi har redan skrivit om att Kimberly-Clark beslutat om att minska råvaran av jungfrufiber från boreala skogar och den så kallade substitutionseffekten är ifrågasatt för slutprodukterna som skapas av massan från massabruket.

Att mycket massa blir toalett- och hygienpapper kan därför vara bekymmersamt för massabruken. Kanske är det därför som Metsäs senaste investeringar i Äänekoski och nu Kemi inte längre heter massabruk utan bioprodukt-bruk (pulp mill har blivit bioproduct mill på engelska)? Hur som, det är inte längre bara massa och överskottsenergi som kommer ut ur dessa massabruk utan det sker en vidareförädling av både tallolja och “grön el”.

Skärmklipp som visar Slow-TV via webbkameror hos Metsä fibre i Kemi
Bild från Metsäs “Slow-TV”. Foto: Metsä Fibre.

Namnbytet i kombination med odling av råvara på dikad torvmark kan inte annat ses än friskt vågat. Vi vet sedan tidigare att den finska sisun är stark och kanske räcker det inte bara till att ta VM-guld i ishockey utan också även att övertyga både politiker och allmänhet att detta är en förädlingsprocess att jobba vidare med tillsammans med klimatförändringarna. Vi får se. Fast nu var det ju Slow-TV det handlade om, du kan bland annat se flisstackarna andas via Metsäs webbkameror direkt.

Föregående artikel
timmer i skogen efter tysk skogsavverkning

Tysk skogsavverkning rekordhög 2020 – sågverken går för högtryck

Nästa artikel
Granbarkborre och svärmningsövervakning

Alarmerande start på svärmningsövervakningen 2021

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack