Att EU-kommissionen antog de första delegerade akterna till EU taxonomin för någon vecka sedan har, både före och efter beslutet, varit debatterat i skogssverige. Att greppa ens delar av processen och vad som nu kan komma att hända, är, för att uttrycka sig milt, en utmaning. Vi försöker i denna artikel förmedla övergripande fakta och synsätt som kan komma påverka dig som skogsägare.
EU taxonomin är en del i det handlingsprogram, som också i delar kan komma att bli en klimatlagstiftning framöver, som kallas EU:s gröna giv (EU Green Deal på engelska). Handlingsprogrammet är framtaget för att långsiktigt nå målet att hela EU ska vara en klimatneutral kontinent till år 2050. EU taxonomin är alltså en del i detta handlingsprogram och syftar till att skapa ett ramverk för hållbara investeringar inom EU utifrån ett miljöperspektiv.
Syftet med EU taxonomin är att majoriteten av framtidens investeringar görs i “gröna” företag och verksamheter som sysslar med “hållbara aktiviteter”. Med “gröna” avses här verksamheter som bidrar till att förbättra klimatet, ex. genom minskade koldioxidutsläpp men också kan verifiera att verksamheten inte skadar annan verksamhet som kan bidra till en klimatförbättring. Eller som EU-kommissionen själva uttrycker det:
EU: s taxonomi syftar till att förbättra penningflödet mot hållbara aktiviteter i hela EU. Genom att göra det möjligt för investerare att omorientera investeringar mot mer hållbar teknik och företag kommer dessa åtgärder att vara avgörande för att göra Europa klimatneutralt till 2050.
En röd tråd i EU taxonomin är att den samtidigt som den stimulerar klimatförbättringar även ska stimulera den ekonomiska tillväxten inom EU. Det finns alltså en vision om ett “vinna-vinna scenario” där alla inom unionen ska kunna utvecklas ekonomiskt samtidigt som man blir klimatneutral. En nyckelfras för EU taxonomin är därför “Hållbar tillväxt”.
EU taxonomi och klimatförändringar
I veckan nåddes en preliminär uppgörelse inom EU-rådet och Europaparlamentet om klimatlagstiftningen om klimatneutralitet till 2050. Dessutom finns det påskrivna Parisavtalet som förbinder, i vårt fall, EU att på internationell basis agera för att minska klimatförändringarna. Bollen är satt i rullning och vi kommer med högsta sannolik både påverkas av och diskutera EU:s gröna giv och klimatarbete framöver. Och med den även EU taxonomin som denna artikel handlar om.
Även EU taxonomin i nuvarande form antogs 2021-04-21, men då av EU-kommissionen och nu väntar fyra månaders betänketid från Europaparlamentet och EU-rådet i frågan. Om inte EU-parlamentet eller EU-rådet opponerar sig och förkastar kommissionens beslut inom fyra månader så antas EU-taxonomin till fullo, dock enbart till de delar som EU-kommissionen beslutat om. Bland annat de delar som berör skogsbruket alltså.
Det kan kännas lite udda att baka in skogsägare i EU taxonomin. Taxonomin har ju främst för avsikt att stimulera gröna investeringar i näringslivet och finansvärlden. Anledningen till att detta görs är enligt EU-kommissionen att det är av högsta prioritet att koncentrationen av koldioxid minskar i atmosfären. Växande skog är ett mycket bra sätt att minska koldioxiden i atmosfären genom fotosyntesen. Men enligt taxonomin är det inte bara viktigt att skogen binder kol.
Enligt den forskning de förlitar sitt ramverk på så anser man att skogarna i Europa måste bli mer motståndskraftiga för de klimatförändringar som redan är ett faktum. Den varma och torra sommaren 2018 som drabbade både oss och stora delar av Centraleuropa kan tas som exempel. Det kan vara så att tillväxten i våra nordliga skogar helt uteblev för minst en växtsäsong på grund av sommarens värme och torka 2018. Lägg därtill ökad risk för skogsbrand och angrepp av skadeinsekter så blir ekvationen en utmaning.
Detta verifieras också av Göran Örlander, Seniorrådgivare på Södra skogsägarna. I ett uttalande i tidningen Södrakontakt (Nr 3, 2018) säger Örlander att:
“– Det är självklart svårt att ge en exakt siffra, men min bedömning är att årets torka sammantaget får effekter under flera år. Den kommer att resultera i minst motsvarande ett års utebliven tillväxt för många av våra 51.000 medlemmar och då talar vi om förlorade värden i miljardklassen.”
Göran Örlander
Det är denna “dubbla olycka” (mindre kol sugs ur atmosfären och skogsägaren förlorar intäkter) som ramverket i taxonomin vill minska. Vi blir också uppmärksammade på att det finns forskning på just torksommaren 2018 och att det tyvärr är sannolikt att fenomenet upprepas.
Taxonomin ur ett skogsägarperspektiv
EU taxonomin har alltså ett brett syfte att styra framtida investeringar mot vad EU-kommissionen kallar “Hållbar tillväxt”. Störst krav ställs på företag som är ex. börsnoterade och/eller har fler än 500 anställda. Naturligtvis inte då bara inom skogen utan brett, oavsett verksamhetsområde. Här i denna artikel så fokuserar vi på taxonomin ur skogsägarens perspektiv.
Debatten i skogssverige om taxonomin har det senaste året varit het, i alla fall av och till. Relativt många kommentarer och debattinlägg har handlat om en osäkerhet och en rädsla att skogsägarens brukande av skogen kan komma att ändras, ibland till och med i termer som katastrof och att taxonomin gör att det blir “på liv och död” för skogsbruket. Med tanke på den breda debatten och osäkerheten så delgav vi några av de påståenden och farhågor som förekommit till EU-kommissionen via mail. Vi återger delvis i denna artikeln de svar som EU-kommissionen återkommit med.
EU-kommissionen anser att skogen är en mycket viktig resurs i klimatomställningen. EU taxonomin är ett för skogsägaren frivilligt ramverk. Det finns inga krav på att anpassa sig till ramverket som taxonomin bygger på, till stor del i de delegerade akterna. Taxonomin innehåller inte heller några krav på “avverkningsstopp” eller liknande. Enligt kommissionen så är det tvärtemot framhävt i den “Gröna given” att stimulera en cirkulär ekonomi med bland annat ökat byggande i trä istället för ex betong. Viktigt är mer skog, både i befintliga skogar men också i nya och att dessa skogar kommer vara motståndskraftiga i ett förändrat klimat.
Det man bör ha i åtanke är att taxonomin övergripande och till största del ska fungera påverkande och genom detta är tanken att företag och verksamheters anseende och varumärke är så pass viktigt att man inte “har råd” att inte anpassa sin verksamhet till taxonomin. Även om inte EU-kommissionen skriver det rakt ut så riskerar företag och verksamheter en “brunstämpel” i framtiden om man inte anpassar sin verksamhet till taxonomin och styr sin verksamhet mot en “hållbar tillväxt”.
Väljer man att anpassa sitt skogsbruk till taxonomin så måste man göra en så kallad klimatnyttoanalys av sin skogsfastighet. Om man ska bli “godkänd” enligt taxonomin så måste man i klimatnyttoanalysen bevisa att det nuvarande skogsbruket binder mer kol än det man hade innan. Skogsbruksplanen kan här vara en bra referens. Har man ingen gammal skogsbruksplan så ska referensvärden användas som tagits fram från data innan taxonomins införande. Eller fritt översatt från taxonomin (Punkt 2.3.b i bilaga 1 av delegerad akt till taxonomin:
“Skogsbruk som vanligt, inklusive avverkning, är något av följande:
(i) skogsbruket som dokumenterats i den senaste versionen av skogsbruksplanen eller motsvarande instrument innan aktiviteten påbörjas, om någon sådan funnits, eller,
(ii) den senaste praxis som fanns före starten av verksamheten, eller,
(iii) De metoder som motsvarar ett skogsbruk som säkerställer att virkesförråd och kolsänkan i skogsområdet bibehålls eller stärks på lång sikt enligt artikel 29.7 bi direktiv (EU) 2018 / 2001 ”
Tolkningen är att det finns vissa principiella likheter mellan certifieringssystem PEFC och FSC och Taxonomin. Troligt är att om man idag redan är certifierad enligt PEFC och/eller FSC så har man en grund som kan förenkla avsevärt vid en eventuell anpassning till taxonomin. Om man vill då vill säga.
En klimatnyttoanalys är likt en skogsbruksplan (eller kanske i framtiden en del av en skogsbruksplan för den som vill anpassa sig till taxonomin) ett levande dokument och kommer vara förenligt med att det kommer krävas resurser för att starta den och underhålla den samma. Har man inte resurserna själv så måste man köpa dessa. Det kommer alltså att på ena eller andra sättet kosta pengar.
EU-kommissionen ger här ett litet vagt svar om att det kommer finnas referenser och verktyg att hämta hos ex FAO men också att man har skrivit in i taxonomin att små skogsägare kan gruppansluta sin skog till taxonomin. Hur detta kommer se ut rent praktiskt får vi återkomma om men återigen kan man reflektera över eventuella likheter mellan “gruppcertifiering” och “gruppanslutning”.
EU-kommissionen har i de delegerade akterna till taxonomin satt en gräns för när en klimatnyttoanalys måste göras om man vill anpassa sitt skogsbruk. Kontentan är att skogsägare som äger 13 hektar skog eller mer måste göra en klimatnyttoanalys om man ska anpassa sitt skogsbruk till taxonomin. Varför denna gräns är satt och valet av just 13 hektar är lite svårtytt från EU-kommissionen. Det är alltså föremål för ytterligare granskning och vi kommer återkomma med artiklar i ämnet. Det som dock är intressant är att gränsen på 13 hektar troligtvis gör att skogsägare i främst Sverige, Finland, Österrike och Frankrike berörs mest, något som vi redan har belyst här på iSkogen.
Finns det fördelar med att anpassa sin skog till taxonomin?
En av de viktigare frågorna som vi ställt till EU-kommissionen är vad en skogsägare som anpassar sitt skogsbruk till taxonomin kan få för fördelar? Tolkningen är att man får ett “bevis” eller en verifiering på att man anpassat sitt skogsbruk och kan använda denna verifiering i sin verksamhet. Exempel skulle kunna vara att sälja den netto-kolsänka man genererar på kolbörser eller liknande. Puro.Earth kan vara ett exempel för detta ändamål. En sådan försäljning skulle då kunna generera intäkter. “Carbon Farming” är ett av begreppen som används inom detta område. Klimatnyttoanalysen kommer även innehålla data över hur mycket koldioxid som binds in i skogen under ett givet tidsspann.
Vi får också till svar att det nu pågår en större utredning med målet om ett certifieringssystem för skogsägare som kan verifiera kolinbindning i skogen och genom detta på sikt öppna upp för att släppa in skogsbruket i utsläppshandeln EU/ETS. Detta certifieringssystem ligger egentligen utanför taxonomin men EU-kommissionen skriver till oss att man på EU-nivå jobbar för att sammanföra certifieringssystemet med taxonomin och sedermera hoppas knyta certifieringssystemet till EU:s utsläppshandel EU/ETS.
Tidigare har vi skrivit om att Tyskland nu utreder om ett system kan sjösättas där bland annat tyska skogsägare ska kunna få ersättning för kolinlagring i växande skog. Om detta har någon koppling till ett EU-system med certifiering/taxonomi låter vi vara osagt. Kusligt sammanträffande är det ändå, även om skogsägarstrukturen skiljer från den svenska. Tyskland har många fler skogsägare med det gemensamt att majoriteten hamnar under 13-hektarsgränsen ovan.
Om den nu av EU-kommissionen beslutade första del av taxonomin antas så jobbar man för att ta den i kraft redan 1 januari 2022 med en förhoppning om att då också ha ett certifieringssystem för skogsägare som gör att man kan sälja utsläppsrätter från sin skog inom EU:s utsläppshandel EU/ETS. Hur det blir med detta återstår att se och vi kommer givetvis återkomma i denna fråga.
Klimatnyttoanalys för att förhindra “Greenwashing”?
Det återstår alltså att se om och hur taxonomin kommer påverka skogsbruket. Att den ska vara frivillig för skogsägare torde vara bra. Valmöjligheterna skapar mångfald och Sveriges skogsägare är ju sedan 1993 vana att jobba med “frihet under ansvar”. En fråga vi inte fått svar på är om EU-kommissionen väljer att lyfta in skogsägarna i taxonomin helt eller delvis för att skapa ett verifieringssystem för kolsänkor i skog? Läser man taxonomin så framhåller EU-kommissionen att taxonomin ska syfta till att förhindra så kallad greenwashing.
Greenwashing, eller grönmålning som kan vara en svensk översättning, är det fenomen som finns idag och som handlar om att företag eller organisationer etc. framhåller sig som miljövänligt fast dess verksamhet egentligen inte är det. Även så kallad klimatkompensering klassas ibland som greenwashing, ibland inte.
Det intressanta med klimatkompensering är att det kan vara en del i ett företags omställning till en klimatneutral verksamhet. Företaget kan alltså köpa klimatkompensering under en begränsad omställningsperiod och då måste det finnas en verifierad och säker kompensation att köpa. Om denna är en taxonomianpassad skog och skogsbruk återstår att se.
Sammanfattning
Denna artikel syftar till att ge en bild av hur EU taxonomin kan komma påverka skogsägare och deras skogsbruk. Det är ett snävt område som fokuserar på klimatnyttoanalysen som finns beskriven i taxonomin. Det finns mycket mer, både i taxonomin och i EU: s gröna giv som kan komma påverka skogsägare. Det är dock stora ämnen som kräver en del av både läsare och skribent. Därför delar vi upp ämnena i flera artiklar. Håll utkik här på iSkogen och passa på att starta en push-prenumeration. Då får du ett pushmeddelande när vi publicerar nya artiklar.
Det finns också en del frågetecken som återstår. Bland annat så finns dåligt med information om hur stor vikt som taxonomin lägger på vad det blir av träden som avverkas och om det kommer påverka klimatnyttoanalysen. Det vi nu vet är att klimatnyttoanalysen kommer vara frivillig för skogsägare. Vi vet dock inte om ex ett banklån till en skogsfastighet kommer påverkas om man har klimatnyttoanalys eller ej (grönt lån kontra vanligt). Ej heller om det är bra eller dåligt om Kommissionen lyckas med att få denna certifiering i utsläppshandeln EU/ETS? Om nu Europaparlamentet och/eller Europarådet väljer att släppa igenom Taxonomin över huvud taget. Det får sommaren utvisa.
Är du mer inne på att diskutera taxonomin så har vi flera trådar igång på Skogsforum. Hittar du inte rätt för dina spörsmål så är det bara att starta en ny tråd. Att nu EU-kommissionen verkar göra ett försök till att kanske få in skogsbruket i utsläppshandeln är både intressant och ny information. Det är något vi diskuterar vidare på Skogsforum.
