Kimberly-Clark halverar behovet av massaved från boreala skogar

Mjukpappersgiganten Kimberly-Clark avser genom sitt nya miljöprogram att halvera behovet av avsalumassa (NBSK) från boreala skogar. Effekten med 50% minskad råvarubehov från boreala skogar ska ha nåtts 2025, om fyra år.

Anledningen till att Kimberly-Clark genomför denna ändring är att de vill värna om kollagret i boreala skogar men också ta taktpinnen i kampen mot klimatkrisen generellt. Att värna om miljön är det nya svarta och en del i affärsmodellen för att attrahera kunder.

Slutkunderna för papper förändras

Nya generationer växer upp och blir betalande konsumenter. Det som nu Kimberly-Clark nu verkar göra är att följa med en ökad trend om att vara klimatsmart och värna om miljön. Frågan är nu om kunderna i större omfattning insett att det inte behöver vara det vita, fluffiga, toalettpappret för att få “saker gjorda” utan att det kan fungera med det gråa returpappret – speciellt om man gör klimatet en tjänst.

Om man jämför mjukpapper med sågade trävaror så är det nog ingen som motsäger sig det faktum att trävarorna kan ersätta stål och betong och binder sitt kol i den byggnad de byggs in i över en lång tid. Här finns ett stort problem för just mjukpapper och frågan är om Kimberly-Clark nu sätter en process i rullning som aktualiserar utmaningen för massaindustrin?

Vad är råvara från boreala skogar?

Råvara från boreala skogar är i denna aspekt kemisk avsalumassa (NBSK- Northern bleached softwood kraft) som primärt är tillverkad av massaved från barrskog. För Sveriges del handlar det delvis om massaved från så kallat “gallringsvirke” och intressanta marknadsnischer. NBSK kommer från både tall och gran men främst gran och sett i backspegeln så handlar det om en veritabel pengapress hos Svensk skogsindustri.

Kommer detta påverka Svenskt skogsbruk?

Troligtvis. Dels ur den aspekten att Kimberly-Clark är kund hos Svenska massabolag och även om Kimberly-Clark har en stark marknad i USA och att företaget därigenom i sin miljöpolicy fokuserar på “boreala skogar i Kanada” så är t ex Europamarknaden också stor för företaget. Det är därför sannolikt att volymen leveranser av vissa avsalumassor kan komma att minska. Primärt påverkar detta Södra och SCA men även finska Metsä.

Vidare finns en aspekt i att Kimberly-Clark nu genom sin marknadsföring sätter krav på konkurrenter. Får företaget gehör för sin satsning hos sina kunder följer konkurrenterna efter. Vi pratar då främst om kanske Proctor & Gamble och Essity.

Minskat gallringsbehov från skogsindustrin?

Om Kimberly-Clark ämnar fullfölja sin policy och om konkurrenter börjar följa denna trend så kan detta innebära att skogsindustrin i Sverige behöver mindre så kallad gallringsved till sin produktion av massa till mjukpapper. Majoriteten av denna råvara kommer från gallringen så det är rimligt att anta att skogsindustrin råvarubehov från gallringar kan komma att minska.

I teorin kan man också vända på det. Nordisk skogsindustri skulle kunna vända på det och säga att eftersom råvaran kommer från gallring av boreala och tempererade skogar (K-C nämner även tempererade ska ingå i policyn) så skapas inga kalhyggen före 2050 utan skogen växer och finns kvar.

Om tillverkarna och slutkunderna köper detta resonemang är dock osäkert. Det är ju samma boreala skogsbälte som enligt policyn ska värnas och anser slutkunderna att det finns alternativ så kanske det inte spelar någon roll? Ett exempel är Who Gives A Crap som bygger hela sin affär på just detta.

Vad är planen från Kimberly-Clark?

Att halvera förbrukningen av NBSK-massa gör att Kimberly-Clark måste hitta råvara från annat håll. Här säger företaget att de kommer satsa mer på returpapper men troligtvis också färsk massa från snabbväxande träd men kanske också grödor från jordbruket. Målet att bolaget ville dra ner på NBSK fanns också i tidigare miljöprogram, men på lite längre sikt, och mer för att hantera kritiken mot att avverka boreal skog. Nu lyfts även kolsänke-effekter in som ett tydligare argument.

Hur ska jag som skogsägare tänka?

Eftersom massaved generellt inte ger någon bas för skogsägarens intäkt så innebär det på kort sikt inte så mycket för skogsägarens ekonomi. Den senaste tiden har ju också visat på att gallringsuttagen i de Svenska skogarna varit för stora och detta har påverkat kommande timmervolymer i slutavverkningen negativt.

Svensk skogsindustri i kristallkulan

Att Svensk skogsindustri satsat hårt på att bli en bulkleverantör av pappersmassa som till delar kommer från ungved är en riskfylld satsning. Detta har att göra med att kunderna tillverkar produkter som inte har någon egentlig substitutionseffekt (toalettpapper från skogen ersätter inte ex fossilt toalettpapper). Lägger man därtill att multinationella mjukpappersföretag som Kimberly-Clark (K-C använder ~3 miljoner ton massa per år, 6% av den totala globala produktionen) som nu börjar värna om kollagren i de boreala skogarna, ja, då kan det slå mot skogsindustrin. Utvecklingen för den elintensiva tryckpappret är ju också väldigt aktuell, med liknande resonemang kring effekten på kolsänkor, förutom utmaningarna med elpris och minskat pappersläsande.

Kvar finns dock “sköldpaddan” med basen i sågverket. Sågtimmer kan gå en ljus tid till mötes på grund av sin tydliga substitutionseffekt. Kartongen hakar nog på, dels på grund av en mild substitutionseffekt men också att råvaran till större del finns i timmerstocken (sågverksflis).