Mekmassans framtid påverkas av elpriser och marknad som återigen är en politiskt laddad fråga. Skenande elpriser i EU drar upp elpriserna i södra Sverige så mycket att en del mekmassabruk stått stilla igen även om det talas tyst om det. Det är snart 10 år sedan som elprisområden infördes i Sverige efter att Danmark och EU krävt det. En god tanke med att införa elprisområden sägs vara att det ska bli mer lönsamt att investera i kraftproduktion lokalt. Hittills verkar det i Sverige inte fungera för mycket annat än solceller på villatak?
När man lyssnar till forsarnas dån i Värmland så får man inte ihop det med senaste veckans elpriser, eller snacket runt Sibylla på torget i Sunne. Där berättas att sliperiet på Rottneros mekmassabruk har stått still många timmar senaste veckan för att elpriset varit för högt, och trots en bra mekmassamarknad.
Rottneros och andra stora elkonsumenter har sannolikt säkrat upp en elpriset till viss del, men som alla försäkringar kostar det på något ställe vilket tydligen lett till att man i Rottneros ställer ner den äldre delen och sliperiet i perioder. Rottneros mekmassatillverkning är inte lika stor som Holmens massa- och papperstillverkning som uppmärksammades i etern när de delvis stod still på grund av höga elpriser i vintras. Frågan är dock om inte denna veckas situation är minst lika principiellt intressant också, inte vinterkyla, och med ett rekordflöde i många vattendrag, exempelvis i Värmland samtidigt som det är rekordpriser på el?
Massa- och pappersindustrin, järn och stålindustrin samt kemiindustrin använder nästan en tredjedel av elen i Sverige. Dessa branscher, tillsammans med gruvindustrin, har det gemensamt att energikostnaden utgör en stor del, och energi ingår som en av huvudråvarorna i processen. Innan vi går in mer på mekmassan ska nämnas att EU-kommissionens inte primärt jagat mekmassa-producenter denna vecka på grund av kartellmisstankar, utan det verkar gälla kemisk massa som vi skrivit om nyligen.
När det gäller de största och mest elkrävande mekmassabruken i Sverige så har de funnits och expanderat där det funnits mycket råvara i form av både skog och el, som det av olika skäl gjort i hela Sverige. De tre största mekmassabruken i södra Sverige ligger idag ganska nära Ringhals, Oskarshamn och Forsmark.
När det nu talas om att nya batteri- och hybritfabriker ska byggas i norr för att det finns vatten- och vindkraft där, så tänker man att det verkar riskabelt eftersom närheten till kraftproduktionen inte spelar någon roll i Södra Sverige och Värmland nu? Samtidigt som elpriset nådde över 140 öre per Kwh den 7 oktober så var flödet vid Munkforsen och det 33 MW-kraftverk som ligger där (bilden ovan) det högsta det varit sedan 2004 (enligt SMHI).
Rottneros mekmassabruk ligger i närheten vid en annan fors i Värmland, och älven Rottnan. Den installerade effekten på de kraftverk som finns längs älven är total 72 MW, vilket nog är det dubbla mot vad mekmassabruket konsumerar i full drift. Det är å andra sidan Fortum som äger vattenkraften och de säljer förstås gärna till de som betalar bäst, så elen säljs söderut där elpriserna nu är extremt höga, när naturgas från öster ersatt mycket av kolet (teoretiskt).
Vattenflödena i stora delar av Värmland och Sverige är alltså onormalt höga, och ska så förbli. När det gäller exemplet Munkforsen i Klarälven, så har flödet den senaste veckan enligt SMHI varit på de högsta dygnsnoteringarna sedan 2004. Samma dag som elpriset var över 140 öre på eftermiddagen, så passerade i snitt 697 m3 per sekund Munkforsen. Det är mer än fyra gånger högre än snittflödet. Om ni vill föreställa er hur mycket vatten vi pratar om så räcker flödet för att på drygt tre sekunder fylla en olympisk simbassäng. Detta i Klarälvens högsta naturliga fallhöjd (17 meter), där munkarna på sin tid fiskade lax på pilgrimsfärd till Nidaros.
De övriga högsta flödesnoteringarna sedan 2004 och på Munkforsens topp 10-lista kommer från vårfloden i maj 2018 efter den snörika vintern. Trots att Klarälven och många andra älvar i Värmland kan producera åtskilliga GW just nu, räcker det alltså inte för att kyla ned elpriset. Delvis för att mycket vatten rinner på sidan av turbinerna? Medelvattenföringen vid Sveriges största kraftverk Harsprånget är 250 m3 per sekund, men är utbyggd för ett drygt fyra gånger större flöde, vilket kan nyttjas effektivt tack vare den stora dammen.
Kartorna hos SMHI visar nu att flödena varit och är stora i västra och norra Sverige, utan att elpriserna reagerat snabbt?
När man ser till elpriset och läser rapporterna om vattenmagasinen och höstfloden verkar inte SMHI:s prognoser gett något utslag alls på förväntat elpris även om priset de senaste dagarna verkar ha lugnat sig något. Beror det på vatteninformationen börjar sjunka in, har det börjat blåsa söderut, eller har en kärnkraftsreaktor tuffat igång?
Varför inte vattenflöden slog igenom på elpriset trots att magasinen fylldes på över 4 % förra veckan beror kanske på att krävs väldigt mycket vatten för att fylla magasinen, eller så har inte de vattenmagasin som kopplar till produktion och marknad i södra Sverige någon betydelse? Det verkar vara en kombination, för Elområde 3 rymmer enligt Energiföretagen bara 10 % av magasinen i norr, och vattenmagasinen i elområde 4 syns knappt på skalan.
När man lyssnar på debatten om elpriserna i EU är känslan att politikerna inte tänker låtsas om problemen, i alla fall när det gäller de stora företagen som nu har problem? Inte heller att det finns ett marknadsproblem som någon annan än möjligen Putin är ansvarig för? En allt mer svårgreppad marknadsbild har varit på gång länge, men i år blir det allt tydligare hur komplicerat det är få till en fungerande, stabil elprismarknad med elpriser som går att förutse.
Sverige har genom mycket vatten- och kärnkraft och låga elskatter alltså byggt upp en industri som förädlat malmen och skogen till exportprodukter. Rätt eller fel, men tvära kast och ologiska marknadseffekter är knappast bra. Billig el i norr till ej förnybara batterier och hybrit verkar nu vara i ropet? Kommer vi att snabbt stänga fabriker i söder som tillverkar produkter av träd som bildar vedråvaran med sol och vatten, eller hittar Rottneros också en lösning för att tillverka ”grön vätgas” när vattnet i Rottnan flödar?
På vilken skala fungerar vätgaskonceptet, och hur ofta och länge måste elpriset vara lågt för att en viss produkt ska betala för vätgastillverkning och turbiner? Kanske inte värt att analysera för snart svänger det kanske igen, när det politiska och mediala fokuset riktas om nästa gång?
Kommentaren från minister Ygeman till TT om att det nyligen varit ett negativt elpris och att ”Sveriges konsumenter fick betalt för att ta emot el”, indikerar att det kan dröja och gör att Palmes mjölkpriskunskaper ter sig robusta? Ygeman verkar ha glömt, eller räknat bort en del nätavgifter och skatter som knappast blir negativa, och att även dagens ”rörliga elpriser” inte är så momentana för konsumenter. Batteriladdarna eller snittpriserna hinner inte fånga upp några vindpustar som gett lågt pris en blåsig söndagsmorgon. Den kontinuerliga mekmassa-tillverkningen verkar i alla fall ha haft väldigt begränsad glädje av några timmars rea? Till Ygemans försvar verkar annan media hjälpt till att nyansera budskapet.
Svenska mekmassabruk i södra Sverige?
Innan vi går in ännu mer på mekmassabrukens prekära läge med höga elpriser i södra Sverige, ska vi nämna att det förstås finns andra faktorer som också ändrat sig för dem. Efterfrågan på tryck- och tidningspapper har minskat snabbt som vi skrivit om tidigare.
Att flera stora tryckpappersmaskiner och mekmassabruk stängt leder också till produktionsvärdet totalt i landet minskar, och i praktiken blir Sverige ännu mer ett land med bulkproduktion av pappersmassa och en mindre andel papper. Som om det inte vore nog så ökar nu också rundvirkesexporten för att de svenska sågverken inte vill eller kan betala de timmerpriser som betalas nere på kontinenten. Hamnarna vid Mälaren och Vänern har varit fulla med sågtimmer hela sommaren, och inte minst Sveaskog och Mellanskog med ett eget sågverksföretag (Setra) pumpar på så mycket de kan för att trycka ut timmer ur Mellansveriges djupa prisdike?
Tillbaks till elmarknaden som inte heller fungerar optimalt, på grund av, eller tack vare politiska interventioner. Förutom att de politiska kommentarerna och föreslagen på lösningar vid senaste partiledardebatten varierade stort, så framhåller också företrädare för andra delar i skogsbranschen att det är kanonbra med höga elpriser:
– Det är glädjande att den europeiska klimatpolitiken äntligen börjar fungera, och att det blir dyrare att släppa ut koldioxid. Priset på utsläppsrätter har dubblats sedan i fjol och tiofaldigats på fyra år.
– De ökade elpriserna och högre kostnaderna för utsläppsrätter gör att efterfrågan på biobränslen ökar, säger Gustav Melin, vd på Svebio.
Den enes bröd som brukar sägas. Svebio pratar om att det behövs ved på andra sidan Östersjön, och dessutom körs nu enligt uppgifter mycket barkborredödad skog som inte får plats på båtarna utomlands, till Stockholm för att brännas sedan Värtaverket stängde sin sista kolpanna förra året. Miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP) välkomnade beslutet:
– Det är en stor vinst för Stockholms klimatarbete att stadens sista kolkraftvärmeverk stängs redan 2020. Kolkraftvärmeverket i Värtan är en stor utsläppskälla och släppte under 2018 ut en halv miljon ton koldioxid. Med detta beslut tar Stockholm ytterligare ett stort kliv framåt mot målet om en fossilbränslefri stad, säger Katarina Luhr (MP) miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad.
En del undrar nog om allt är som det ska, och om det finns någon fungerande marknad överhuvudtaget i Sverige och EU? På partiledardebatten så verkade VP-ledaren Dagostar förespråka att skydda den svenska elmarknaden från Europa och KD-ledaren Bush förespråka att Sverige skulle köpa utsläppsrätter i Europa och vaska för att trycka upp el-priserna mer där. S-ledaren Lövfen pratade om havsbaserad vindkraft som skulle kunna byggas snart…
En del verkar förstås tycka att det är en bra idé att folk och industritillverkning är på väg att flytta till Norrland, där en kombination av många gamla och stora vattenmagasin och nya vindkraftverksparker verkar kunna trycka ned elpriserna med tillräcklig sannolikhet för att locka investeringar i elintensiva serverhallar och järnmalmsförädling. Visst är en del av investeringsplanerna statliga men det finns å andra sidan inte nån garanti? Cementa var statligt också innan Heidelberg köpte det, och mycket talar för att det som bygger på dagens politiska insikt om vad som är bra eller dåligt, snart kommer att ändra sig igen.
När det gäller den elintensiva delen av svenska skogsindustri och de flesta mekmassabruk (4 av 5 mekmassabruk) finns de alltså i södra Sveriges elprisområde, och de lär inte kunna flytta till Norrland?
Vad kan då Sverige göra när överföringsmöjligheten till kontinenten nu finns där? Visst, den låga skatten på elintensiv industri har vi fortfarande kvar som en typ av subvention, men det hjälper ju inte om grundpriset före skatt är för högt för att kalkylen ska gå ihop? Nu är kärnkraft uppe för diskussion i EU:s taxonomi och vissa länder vill att det ska anses vara en grön investering, till skillnad från biobränsle. Kanske det blir räddningen för mekmassan, eller i en kombination där man tillverkar och använder vätgas som batterier?
Mekanisk massa tillverkas framför allt av gran
Mekanisk massa används bland annat till tidningspapper, journalpapper, vissa typer av kartong som till exempel vätskekartong, och hygienpapper. Det framställs genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Vedutbytet för rena mekaniska massor är nästan 100 procent. Den vanligaste vedråvaran är gran, men tall och viss lövved kan också användas. Färsk granmassaved har en stor betydelse för hur det svenska skogsbruket är organiserat, givet att granmassaveden körs in snabbast av alla sortiment till industrin och mekmassabruken. Skälet är att industriprocessen blir enklare och det krävs mindre blekmedel om granmassaveden är färsk.
Stora mängder el går alltså åt vid produktion av mekanisk massa. Nästan all förbrukad elenergi omvandlas till värme, vilket bland annat kan användas för att torka färdigt papper om det finns ett integrerat pappersbruk på samma ställe, vilket inte görs vid Rottneros bruk.
Rottneros är en fristående producent av marknadsmassa. I koncernen ingår förutom massaproduktion och skogsinköp också Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg. Koncernen har cirka 318 anställda och omsatte cirka 2,1 miljarder kronor under verksamhetsåret 2020.
Holmen som var aktuellt i vintras när de stängde delar av sina mekmassabruk och pappersmaskiner för att elen vara för dyr, omsätter betydligt mer och förbrukar mer el. Jag har inte hängt runt torgen i Hallstavik och Norrköping de senaste veckorna men officiellt har inte Holmens mekmassabruk ställt ned delar av produktionen vid höstens elprischock.
Vattenkraftproduktion i Rottnan och Klarälven
I Rottnan som rinner förbi Rottneros mekmassabruk finns det två vattenkraftverk.
| Nr | Namn | Effekt | Normalprod | Ägare | Fallhöjd | Bild |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Rottnen | 17 MW | 50 GWh | Fortum Sverige AB | 43 m | |
| 2 | Kymmen | 55 MW | 34 GWh | Fortum Sverige AB | 88 m |
När det gäller Klarälven så är den totalt installerade effekten drygt 350 MW, varav 33 MW vid Munkforsen. Totalt är den installerade effekten vattenkraft i landet drygt 16 GW, och var cirka 10 GW för vindkraft 2020. Från vindkraft produceras cirka hälften av den från vattenkraft totalt, även om de med vattenkraft försöker styra mot att släppa på mer från magasinen när det inte blåser.
