Kan tillverkning av OSB-skivor vara något för svensk skogsindustri? Vi har påbörjat en serie artiklar om skivindustri här på iskogen.se. Anledningarna till att vi väljer att lyfta detta ämne är flera och de är viktiga. Inte bara för miljö och klimat utan troligtvis också för den svenska skogsindustrins långsiktiga konkurrenskraft och överlevnad.
Här är några anledningar till att svensk skogsindustri borde titta närmare på möjligheten att producera träskivor som t.ex OSB eller andra byggrelaterade EWP (Engineered Wood Products) i Sverige:
-En mycket stor andel (50%) av den skog som avverkas i Sverige idag eldas mer eller mindre direkt i värmeverk eller massabruk. Energin tas tillvara och den har i stor utsträckning ersatt användning av fossila bränslen vilket är bra, men det verkar inte anses optimalt om man ser till EUs klimatpolitik som snabbt kräver minskade CO2-utsläpp. Då kan styrmedlen snabbt ändra kalkylerna för vad som ska göras av fiberråvaran.
-Endast ca 20% av den årligt avverkade volymen blir till långlivade produkter i form av trävaror. Skivor anses enligt LULUCF (FN och EU) omsättas på 20 år och räknas som kolsänka under den tiden, även om det är hälften så länge som massivträ, är det 10 ggr längre än pappersprodukter.
-Framtiden ser mycket ljus ut för träbaserade byggmaterial.
-Produktion av OSB-skivor och andra byggkomponenter kan förflytta industrin närmare byggmarknaden. Idag, med undantag för tillverkning av KL- & limträ, är trävaruindustrin bulkproducenter som ligger långt bak i värdekedjan.
-Svensk trävaruindustri skulle bli mer självständig gentemot den på många sätt dominerande cellulosaindustrin, om man hade en alternativ avsättning för sin sågverksflis.
‘
Varför just OSB-skivor?
Som vi redovisat i den tidigare artikeln om träskivor så finns det en mängd olika typer av träbaserade skivor. En hel del av dem skulle teoretiskt mycket väl kunna tillverkas i Sverige. Spånskivor och MDF kan tillverkas av sågverkens restprodukter som spån och flis och det finns flera andra typer av skivor som kan använda samma råvara. Problemet är snarare att konkurrensen skulle vara mördande från etablerade jättar som har ett järngrepp om den europeiska marknaden.
Anläggningarna som idag tillverkar MDF och spånskivor är toppmoderna mega-anläggningar med mycket effektiva tillverkningsprocesser. Det största bolaget i Europa, Kronospan från Österrike, beräknas ha så stor marknadsandel som 25% av världsmarknaden för spånskivor och MDF. Med stora anläggningar i många länder, mitt den Europeiska marknaden, skulle de vara svåra att konkurrera med. Det här var något som den svenska skivtillverkaren Karlit i Karlsholmsbruk fick erfara när de försökte ställa om en relativt liten fabrik till MDF. De kursade 2012. Deras produktionsteknik var helt enkelt inte konkurrenskraftig.
Iskogen.se har pratat med Patrik Hämäläinen på Wiwood i Skåne. En av Sveriges största grossister och importörer av träbaserade skivor och en person med mycket kunskap och insikt i skivbranschen.
-Förr användes etagepressning där man pressade skivor satsvis, säger Patrik Hämäläinen på Wiwood. Idag tillverkas skivor istället oftast i en kontinuerlig valsningsprocess som ger billigare produktion, men också bättre toleranser och jämnare kvalité. Karlit klarade helt enkelt inte konkurrensen enligt Patrik.
En annan aspekt som enligt Patrik är viktig är att det pågår omfattande utvecklingsarbete för att använda mer returträ i framför allt spånskivorna.
-Giganter som Kronospan och IKEA har stora utvecklingsprojekt i gång där gamla köksstommar och annat skiv- och trämaterial delas upp och sorteras för att trädelen sedan ska bli nya skivor, säger Patrik Hämäläinen. Enligt Wiwood finns t ex skivtillverkare i Danmark idag som gör spånskivor med upp mot 85% returträ som råvara. Det här innebär att en framtida marknadstillväxt för spånskivor kan täckas helt av ökad returträ-användning.
OSB och plywood tillverkas av jungfruligt trä
Tittar man istället på de båda skivtyperna OSB och Plywood så görs de idag av jungfrulig råvara, även om det är möjligt med viss returinblandning i OSB-skivorna. Plywood tillverkas över hela Världen av många olika typer av råvara medan OSB främst tillverkas i Europa och Nordamerika idag.
OSB-skivan verkar ha den snabbaste marknadstillväxten och är även det skivmaterial, som tillsammans med björkplywood, har ökat mest i pris i år enligt Hämäläinen. Sedan jul har OSB-priset ökat med över 300% vilket inte motsvaras av ökad råvarukostnad utan helt enkelt på bristande tillgång.
I Sverige har OSB-skivorna ökat snabbt i popularitet både inom den professionella byggsektorn och inom GDS. I det som förr byggdes med dubbelgips har idag åtminstone ett lager ersatts av OSB för att ge styrka och segehet åt väggarna. Wiwoods leverantörer av OSB producerar skivorna i framförallt i Tyskland, Polen och Lettland.
Plywood blir en råvarukonkurrent
Idag finns bara en fabrik i Sverige som gör Plywood, Moelven i Otterbäcken. Latvijas Finieris i Lettland, med sitt svenska bolag Riga Wood, har antytt att man kan vara intresserad av att bygga en svensk fabrik för björkplywood förutsatt att det går att få fram tillräcklig volym svarvstock av björk. Totalt behövs ca 30-40 000 m3fub för att en sådan investering ska bli av.
Sannolikheten att det ska byggas nya plywoodfabriker i Sverige ska nog dock inte överskattas. I alla fall inte baserad på barrstock. En sådan fabrik kommer i stor omfattning att konkurrera med sågverkens råvara, även om det finns relativt få sågverk för grovt timmer nuförtiden.
Möjligheten att tillverka OSB-skivor i Sverige, borde dock vara mindre komplicerad på råvarumarknaden?
OSB-skivor av biprodukter?
En OSB-tillverkning skulle kunna baseras på det som kallas sågverskfils och som idag går till massabruken. D.v.s det material som utgör skillnaden mellan en rund stock och de fyrkantiga trävarorna. Det som i dagligt tal, och innan reducertekniken tog över, kallas för bakar eller svallar beroende på landsändens terminologi. Även om huvuddelen av Världens OSB-skivor idag tillverkas av rundved av varierande kvalité så går det att använda biprodukter från sågverk. Idag används både lövved och barrved och i huvudsak från klena dimensioner som inte lämpar sig att såga. Massaved eller sämre.
Om man tänker sig att en svensk större sågverkskoncern, fristående från cellulosaindustri, skulle besluta om byggnation av en OSB-fabrik så skulle den rimliga råvarumixen antas bli en kombination av klent virke och biprodukter från sågverk. De flesta av sågverksföretagen köper avverkningar i egen regi och om skalan är rätt borde de kunna etablera en skivproduktion med (minst) lika bra betalningsförmåga för klenvirke som massabruken?
Hur stor är en OSB-fabrik?
Precis som med annan skogsindustri så har fabrikerna som tillverkar skivor blivit större och större. Idag verkar en vanlig storlek på OSB-fabrik vara en anläggning som producerar mer än 500 000 m3 färdiga OSB-skivor vilket innebär en råvaruförbrukning motsvarande ca 700 000 m3fub eller mer. Det innebär att inte ens de största enskilda sågverken skulle kunna mata en sådan fabrik med råvara bara från sina biprodukter. Ser man på koncern-nivå så skulle kanske Vida eller Setra och kanske möjligen Moelven och Derome hantera så pass stora råvaruvolymer så att man skulle kunna hantera en egen OSB-fabrik. Givetvis också SCA och Södra men de har kanske andra prioriteringar om hur flisen från de egna sågverken ska användas.
Lägger man till användning av klent rundvirke så ökar antalet företag som skulle klara att försörja en OSB-fabrik med råvara och då skulle t ex företag som Karl Hedin, Norra Timber och andra hantera råvaruförsörjningen utan för stort behov av råvarubyten.
Internationella etableringar
Ett annat tänkbart scenario skulle ju t.ex kunna vara att någon av Europas skivjättar tycker att Sverige har potential för en etablering. Låga råvarukostnader som kan sjunka ännu mer om det blir mindre attraktivt att bränna biobränsle, skulle i så fall vara anledningen. Eller kanske samarbete mellan nordiskt företag och europeisk skivjätte? Idag säljer t ex Moelven OSB-skivor från bl.a Kronospan i Sverige och det finns givetvis skivor i sortimentet även hos Karl Hedins och Deromes byggvaruhandel.
Är OSB-tillverkning lönsamt?
Skivtillverkning i Sverige har nog historiskt, och inte minst sedan spånet och biobränslet tack vare höga koldioxidskatter fick ett värde som bränsle, varit mer förknippat med konkurser än med höga vinster. Men tiderna förändras och idag ligger priset för skivmaterial högt, liksom priset för trävaror. Enligt Wiwood har priset för OSB ökat med 300% i år och det kanske inte är en hållbar prisnivå men precis som många analytiker förutspår för trävarorna så borde samma gälla för de träbaserade skivorna. En ny, högre lägstapris-nivå kommer att etableras med bättre snittpriser under kommande år än det vi sett historiskt.
Vi har roat oss med att göra en inte helt vetenskaplig men ändå vägledande analys om hur mycket olika skivmaterial kostar ute i bygghandeln. I pris exkl. moms. Sedan har vi räknat om detta pris, baserat på densitet och material-innehåll samt uppskattat råvaruutbyte till vad det ger per kubikmeter råvara (m3f). Prisuppgifterna är hämtade från webshoppen hos Bauhaus.se där vi hittat de lägsta priserna för skivmaterial på nätet.
Här ser vi framför allt stora skillnader mellan skivmaterialen. OSB ger tre gånger högre pris per m3f råvara än vad spånskivorna ger och det dubbla mot MDF.
Jämför man samma beräkning för massivträ av några olika sortiment så ger OSB minst 50% högre pris relativt råvaran. Allt utan hänsyn till produktions eller distributionskostnaden men ändå en fingervisning om att OSB-skivan kan vara en välbetald produkt för tillverkaren.
Mer tillverkning av EWP i Sverige?
Det finns, som vi tog upp i första artikeln om skivor, ett antal olika typer av s.k Engineered Wood Producs (EWP) varav KL-trä (CLT) och LVL är de enda större som tillverkas i Norden. LVL tillverkas i Finland av Metsä och Stora Enso. I Sverige tillverkar numera norskägda Masonite Beams s.k lättbalkar (I-joits) som också klassas som EWP-produkter för byggmarknaden. Som en kuriosa kan nämnas att Södra säljer båda dessa produkter inom ramen för sitt byggsortiment.
I Nordamerika finns flera olika EWP som ännu inte riktigt nått till Europa. Det handlar om PSL (parallel strand lumber) OSL (oriented strand lumber) och LSL (laminated strand lumber). Det kan dock antas att marknaden för denna typ av material kan bli god framöver i ett Europa som vill stimulera till ökat träbyggande. Marknadstillväxten för EWP i Nordamerika har varit snabb och olika typer av komponenter och element tillverkade av OSB-liknande material har blivit mycket populära i småhusbyggandet.
Fördelen med den här typen av material är att de får mer förutsägbara egenskaper än en massiv träbit och att de blir mer beräknings- och standardiseringsbara. Dimensionerna kan göras mindre utan avkall på bärkraft eller styrka eftersom EWP-produkterna blir mer homogena. Likväl som med OSB så kan EWP-produkter tillverkas av sågverkens biprodukter och det kanske inte behöver ske i lika stora fabrikskomplex som en skivfabrik? Ännu är både den svenska och troligen även den europeiska marknaden för de i nordamerika vanligare EWP-produkterna ung och omogen, men vill man vara med på tåget kanske man ska agera nu?
Export nödvändig
Om det ska etableras tillverkning av OSB-skivor eller EWP-produkter i Sverige så kommer det bli nödvändigt att exportera en stor del av produktionen. Med en svensk marknad för OSB idag runt 150-200 000 kubik så kommer en enda fabrik att fylla det behovet flera gånger om.
Å andra sidan så är exportverksamhet vardag för svenska sågverksindustrier som skeppar nära 80% av sin trävaruproduktion utomlands.
Utöver möjligheterna med OSB-skivor och EWP-produkter så finns givetvis även möjligheten att bygga en eller flera spånskivefabriker. Sågspån verkar vara en stor överskottsprodukt för tillfället i och med sågverkens höga produktion och marknaden för pellets och biobränsle förmår inte fånga upp detta överskott. Med hjälp av en stor volym returträ som idag eldas så finns råvaran här. Det skulle givetvis också gå att bygga en modern MDF-fabrik baserad på sågspån och träflis och även fabriker för olika typer av annan board. Nedlagda tidningspappersfabriker som t ex Kvarnsveden har ju utrustningen för att mala ner och frigöra fibern.
Frågan är bara vem som kan och vill satsa på tillverkning av skivmaterial i Sverige? Sågverken borde ju vara de som har mest att vinna på en sådan satsning. Eller är det troligare att en internationell spelare ser möjligheter i Sveriges låga råvarupriser? Eller kommer massabolagen, likt Volvo som fattat det radikala beslutet att ställa om motorfabriken i Skövde till elmotorer (Sveriges största omställning enligt di.se), att göra ett lappkast och ge sig in på långlivade byggprodukter istället för att elda upp hälften av veden i sulfatbruken. Den som lever får se!
Här hittar du den första delen i vår artikelserie om skivor.
Och här finns en amerikansk video som visar hur Georgia Pacific tillverkar OSB-skivor.
