Det så kallade produktionsvärdet beskriver det sammanlagda värdet av en produkt eller tjänst under en viss tidsrymd. SCB för sedan 20 år tillbaka statistik över produktionsvärdet för alla branscher inom svenskt näringsliv. Skogsindustrin (trävaror och massa/papper) finns såklart också med och drar man ut en graf direkt från SCB så ser det ganska bra ut.
Det ser bra ut, kurvan går upp och allt gott och BAU, eller? Det finns några uppenbara problem med statistiken från SCB. Dels är det presenterat i löpande priser, alltså priser per år utan hänsyn tagen till inflation. Väljer man att räkna om till fasta priser med KPI-index så man får ett reellt värde varje år så blir det lite annorlunda (i följande grafer är trävaror och massa/papper sammanslaget till en).
En mer flack kurva, om än med en svag ökning av den linjära trendkurvan. Ok eller? Nja, kanske man skulle kunna säga. Dels för att det bara finns statistik från år 2000 och framåt och dels för att det inte finns någon relation till hur mycket (volym) som producerats.
Äldre statistik i statistiska årsböcker
Här kommer Skogsstyrelsens statistiska årsböcker väl till hands. Statistiken i dessa årsböcker är omfattande. Tyvärr började urvattnas i slutet av 90-talet och det stora dråpslaget kom 2014 då Skogsstyrelsen helt slutade att göra dessa. Tyvärr är det också inskannade fysiska böcker och de har inte konverterats med OCR. Något som gör dem ej sökbara.
Men gammal data finns kvar i PDF:erna och det visar sig att Skogsstyrelsen har med produktionsvärde likt SCB räknar ända sedan 70-talet. Vad händer då om drar ut grafen och använder data till fasta priser (reala värden) från 1975 till idag och dessutom dividerar med den mängd virke som avverkats år för år.
Produktionsvärdet per kubikmeter i fasta värden har för Skogsindustrin då stadigt gått nedåt sedan 1975. Det är så illa att det sjunkit med nästan 15 % på ~45 år om man jämför femårsmedelvärden mellan mittåren 1977 och 2017. Kontentan blir att Skogsindustrin har använt mer och mer råvara från skogen men fått allt sämre betalt för slutprodukten som baseras på råvaran.
Totalt handlar det om nästan 3 miljarder kubikmeter virke över de år som sammanfattar statistiken ovan. Omräknat till antal träd kan det bli ca 12 miljarder träd. Avverkningstakten är då ~600 träd per minut i 44 år.
Produktionsvärdet påverkat av kostnadsjakt och bulk
Att produktionsvärdet hos svensk skogsindustri går stadigt neråt räknat per kubikmeter är något att ta på allvar. Teoretiskt skulle man kunna drista sig att anta att branschen i stort har gjort ett vägval och försökt gasa sig in i framtiden. Mer volym till lägre inköpskostnad. Alternativet är istället att lägga mest fokus på lönsamhet genom produktutveckling och troligtvis också att försöka komma närmare slutkunden.
Det finns nog en relativt stor sannolikhet att skogsindustrins valda väg har påverkat både skogsägare och skogsentreprenörer i Sverige. Skogsägarna har likt skogsindustrin sett en konstant minskad lönsamhet i virkesaffären som troligtvis, i alla fall delvis, korrelerar med den negativa utvecklingen för skogsindustrin. Genom denna marginalisering hos skogsägaren så påverkas också skogsentreprenören negativt. Och att skogsentreprenörer fajtas med dålig lönsamhet är nog varken ett understatement eller en villfarelse.
Vare sig vi vill eller inte så kan det mesta lösa sig självt inom en relativt snar framtid. Detta då det förmodade vägvalet ovan gjort att vi den senaste tiden avverkar samma volym som årligen växer i den svenska skogen (tillväxten). Om vi ska bedriva uthålligt skogsbruk under den årliga tillväxten så har alltså nu skogsindustrins vägval nått en återvändsgränd. Det går inte att gasa mer såvida inte mer mark görs om till virkesproduktionsmark eller kanske att man börjar tokgödsla Sveriges skogar.
Det är hur som inga åtgärder som effekt över en natt utan det enda medlet att ta för detta stavas import. Oaktat detta fenomen så vore det nog dock inte dumt att i alla fall diskutera frågan vidare — fortsatt bulk eller högre förädling inom svensk skogsindustri? Kanske också i ett längre perspektiv än det vi kan se med trävaruprisernas uppgång efter coronapandemin?
