Stort sug efter svensk ek – Eksågverk går för högtryck

Stor bandsåg på eksågverk

Det finns inte många eksågverk i Sverige men de få som finns har nu en mycket stark marknadssituation. En kombination av stigande efterfrågan samtidigt med leverans- och produktionsproblem hos traditionellt lövproducerande länder har gett ett omättligt behov av inhemsk ”hardwood” i Sverige. Svenska tillverkare av möbler, kök, golv och snickerier letar med ljus och lykta efter företag som kan leverera ämnen och komponenter i ek. Dessa eksågverk är tyvärr lätträknade men vi har besökt ett av dem. Här nedan finns även en video från besöket.

Österbymo Hardwood – ett eksågverk med historia

Sågverket i Österbymo var från början ett sågverk för barrträ under 50- och 60-talet och hette då Bloms såg. Under 70-talet blev konkurrensen tuff för de mindre barrsågverken och dåvarande ägare satsade istället på lövsågning. Främst av ek och björk. Företaget drevs som familjeföretag under namnet Almo Hardwood och hade på slutet även ett sågverk i Lettland som sågade björk. 2017 sålde Almo Hardwood den svenska delen, Österbymo eksågverk, till entreprenörsföretaget Surewood Industries som även äger träföretagen KG-List, Spaljisten och Anebyhusgruppen.

Idag är Österbymo Hardwood ett renodlat eksågverk och företaget har jobbat mycket med att få upp utbyte och värdeförädling. En del av produktionen går till andra bolag inom koncernen, framför allt till KG-list som förädlar till list och massivträ-skivor, men det mesta av produktionen förädlas för en extern marknad. Mindre volymer säljs som sågade varor utan torkning eller hyvling men allt mer förädlas i den egna komponentfabriken.

komponentfabrik på eksågverk
I komponentfabriken förädlas det torkade virke till ämnen och komponenter för möbel-, snickeri-, golv- och inredningsindustri. Foto: Torbjörn Johnsen

En specialprodukt som tagits fram på senare tid är ett enkelt men uppskattat stolpsortiment. Österbymo sågar ur centrumbiten med märgen som en stolpe och dessa ekstolpar är eftertraktade och miljömässigt intressanta produkter då ekkärnan har en egen, helt naturlig impregnering som gör den väldigt hållbar i utomhusmiljö. Samtidigt blir man av med en del av stocken som inte är lika värdefull för t.ex snickerier.

Delning av ett block
Efter att ett antal brädor och plank sågats ut återstår ett block. Det här är 82 mm tjockt. Centrumdelen med märgen sågas ut till en stolpe och resten delas i nästa såg. Foto: Torbjörn Johnsen

Eksågverk som köper stock från hela ”Eksverige”

Österbymo Hardwood köper ekstock från hela landet där det finns ek. I princip från Gävle ner till Ystad. Gunnar Arvidsson, platschef på Österbymo Hardwood, säger att den svenska eken är outstanding i kvalité. Den har mindre av vattskott som ger små mörka kvistar och mindre andel ljus splintved (yttersta ringen närmast barken).

Trave med grov ekstock
Rejält grov svensk ekstock är den råvara Österbymo Hardwood allra helst vill ha. Till nästa säsong planerar eksågverket för en prishöjning på de bästa och grövsta stockarna. I förgrunden har ett parti stockar lagts ut i enkellag för mätning av virkesmätare. Foto: Torbjörn Johnsen

Hårdare konkurrens om råvaran

Ektimmer har, precis som annat lövtimmer, någon slags moment 22-marknad. I den meningen att det finns få eksågverk som förädlar lövtimret men att dessa företag ändå har svårt att komma åt den volym av timmer som trots allt finns. En förklaring är att det är få avverkningar som ger mer än enstaka stockar av värdefullt lövvirke och att dessa stockar då blir dyra att hantera i det allt mer trimmade virkesflödet för barrvirke. En annan förklaring kan vara att skogsägarna har bristande kännedom om vilka pengar en liten trave ektimmer ändå kan ge. Österbymo eksågverk har ingen egen inköpsorganisation för timmer utan köper allt från andra virkesköpare och företag.

På senare år har svenska eksågverk fått en ny konkurrent om ektimret: direktexport av stockar till Kina. Kinesiska förädlare uppskattar den svenska ekkvalitén och när det gäller fanértillverkning så är de även duktiga på att få ut ett högt utbyte tack vare avancerad skärutrustning som ger tunna fanér. Det finns svenska virkeshandlare som upptäckt denna marknad och i år går t ex ett parti ek från Visingsö till Kina. Statens fastighetsverk, som ansvarar för Visingsöeken säger att de får ett högre pris när stocken skickas till Kina. Visingsöeken har tidigare förädlats på svenska eksågverk.

grova ekstockar från Visingsö
Konkurrensen hårdnar om svenskt ektimmer. Timret från Visingsö har tidigare gått till eksågverket i Österbymo men den här traven ska skeppas till Kina. Foto: Torbjörn Johnsen

Besök på ett eksågverk

Jag fick en guidad visning på Österbymo Hardwoods eksågverk i maj och det var mycket intressant att få en inblick i produktionen. Och lärorikt om ekvirke i största allmänhet. Platschefen Gunnar Arvidsson guidade mig runt.

Österbymo Hardwood sågar ca 13 000 m3 ekstock per år. Därutöver något hundratal ask- och almstockar som felsorterats och åkt med i leveranserna. Timret mäts på plats av virkesmätare från Biometria. Varje leverantörsparti läggs upp stockvis på underlag där virkesmätaren mäter längd och diameter samt sätter kvalitetsklass. A, B eller C-stock. Mätningsförfarandet innebär att leverantörerna kan få vänta ett tag på inmätningsbesked och betalning men många blir överraskade av vad några få ekstockar kan ge i pengar.

Rejäl bandsåg

Efter barkning går stocken in till en bandsåg modell större. Typ en sådan man kan se på amerikanska sågverksfilmer.

Stor bandsåg på eksågverk
Sågen som delar upp ekstockarna är en stor bandsåg. Stocken ligger på en vagn som löper fram och tillbaka förbi sågbladet. Totalt sågas 100-200 stockar per dag beroende på dimension. Här en fin A-stock med kvistfritt virke. Foto: Torbjörn Johnsen

Stocken läggs upp på en vagn som går fram och tillbaka utefter bandet. Sågaren har en laserlinje till hjälp för att posta. Steg för steg sågas den ena ytan och brädan av efter den andra. Sågen skär snabbt och effektivt och sågaren anpassar tjocklek efter stockens kvalité. Totalt sågas mellan 100 till 200 stockar per dag i sågen. Genomsnittsdiameteren ligger runt 34-35 cm toppdiameter. Max diameters som kan sågas är 90 cm men Österbymo kan köpa stock upp till 120 cm diameter men då med ett prisavdrag. En riktigt grov esktock ger mängder med virke att vidareförädla och den tar sin rundliga tid att såga.

Trots att sågtempot är lugnt om man jämför med de större barrsågverken som sprutar stock så hinner killarna i såghuset med marginal med sin del av produktionen. Flaskhalsen hos Österbymo Hardwood ligger i torkkapacitet och idag även i ämnesfabriken.

kant- och delningssåg på eksågverk
Ekbrädorna kantas till önskad bredd Foto: Torbjörn Johnsen

Kantning/delning och manuell råsortering

Efter den stora bandsågen går block, plank och brädor vidare till en delningssåg. Den består av två band som snabbt ställs om beroende på vad som ska göras. Klenare brädor kantas av till fyrsidigt rakt virke. Grövre plank och block delas till mindre bitar. Ett 82 mm:s ekblock delas t ex i 22 mm tjocka mindre brädor. Dessa blir 19 x 75 efter torkning och hyvling. Ett sådant block åker fram och tillbaka några gånger innan det är helt uppdelat.

råsortering i ett eksågverk
I råsorteringen sorteras och ströläggs allt virke för hand. Platschefen Gunnar Arvidsson till vänster. Foto: Torbjörn Johnsen

Allt virke går vidare till råsorteringen som sker helt manuellt med mänskligt öga och handkraft. Virket sorteras och ströas upp på olika vagnar beroende på dimension och i viss mån kvalité. När en vagn har ett färdigt paket rullas den ut och paketet läggs under tak i väntan på att det ska in i virkestorken. Redan vid sorteringen så finns en hel del av virkets framtida öde destinerat.

Råsågad och strölagd ek
Råa ekbrädor direkt från sågen har strölagts i torkpaket. Dimensionen är 82 x 22 mm vilket efter torkning och hyvling blir 75 x 19 mm. Foto: Torbjörn Johnsen

Långa torktider

Det tar lång tid att torka ek. Det mesta ska ner till 7-8% fuktkvot, d.v.s möbeltorrt för användning i möbel- och snickeriindustri. För klenare dimensioner är det klart på någon vecka men för de grövsta dimensionerna behövs två månader eller mer i torken. Torkningen måste ske varsamt så att inte virket fördärvas. Österbymo Hardwood har tio torkkammare som alla är fullbelagda på heltid.

torkpaket på eksågverk
Sågat och strölagt ekvirke redo att ställas in i torken. Foto: Torbjörn Johnsen

Kompontenttillverkning med högt utbyte

Efter torken går det som ska förädlas på plats in till komponentfabriken. Här hyvlas virket och sedan går de till en manuell granskare som bokstavligen ritar in varje kapställe som ska göras för att optimera det kvalitativa utfallet. Målet är så många kvistfria bitar som möjligt.

korta ekkomponenter ner till 30 cm
I komponent-fabriken hyvlas, kapas och sorteras ämnen ner till som minst 30 cm i längd. Foto: Torbjörn Johnsen

Virket kapas och sorteras ända ner till 30 centimeters längd. Vissa bitar som inte håller måttet för ett visst ändamål går ett varv till och kapas ner till en alternativ dimension. På så sätt tar Österbymo Hardwood ut max värde ur varje stock och det är en avsevärd prishöjning från rund stock till färdigtorkad och kapad komponent. Kunderna är företag inom t.ex möbel- och kökstillverkning, snickeriföretag och golvtillverkare.

När jag besökte Österbymo Hardwood kördes komponentfabriken i tvåskift med inhyrd extra personal. Både efterfrågan och priser på deras produkter bara ökar precis som mycket annat i dessa hajpade trämarknadstider.

Video från Österbymo Hardwood


Genom att starta videon ovan så laddas bl a cookies från YouTube. Vi informerar dig enligt GDPR.

Kapa inte bort tusenlapparna!

Har du bra ek på dina marker så kan du räkna med att efterfrågan är stor och priserna är bra inför kommande säsong. Kolla bara med din virkesköpare så att du får bästa möjliga pris inför höstens och vinterns avverkning. Och se för guds skull till att kolla kvalitets-bestämmelserna så att stocken kapas på rätt ställe! Längdskillnaden mellan en förstklassig fanérstock och en C-stock kanske bara är någon decimeter men kan i pengar bli flera tusen kronor för en enda grov stock.

Det finns en nystartad tråd på Skogsforum.se där du kan läsa mer och även diskutera eksågverk och ektimmer. Du hittar den här.

Föregående artikel
Granbarkborre och svärmningsövervakning

Alarmerande start på svärmningsövervakningen 2021

Nästa artikel
Halleluja moment i trä

Skogens “Halleluja-moment” fortsätter minst ett halvår till?

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack