Vad är pappersmassa och vem köper och säljer? Efter att EU-kommissionen i veckan besökt minst fyra finska och svenska skogsbolag för att de misstänker någon form av prissamarbete inom pappersmassa för avsalu så känns det angeläget att sortera i begreppen som florerar. Olika pappersmassa används till olika pappersprodukter, så gäller detta eventuella pris-samarbete för wood pulp (EU-kommissionen), barrmassa eller något annat? Sanktionsavgifterna kan enligt EU:s regelsystem uppgå till 10 % av företagens totala omsättning, och Google kämpar nu med att bestrida en EU-dom på cirka 40 Miljarder SEK, som vid tillfället skulle utgjort 5% av deras omsättning.
När det gäller veckans besök hos Stora Enso, UPM, Metsä och Södra gäller det bara misstankar, men det ligger mycket i potten och i Finland med fler misstänkta spelare på banan så har man vänt och vridit i hur mycket som ligger bakom innan EU:s kartellkontrollanter dyker upp. Förutom skälig misstanke finns ofta med en visselblåsare, och att en ingående part i utbyte mot att slippa straff avslöjat samarbetet, även om det teoretiskt kan ha framkommit tillräckliga indicier från köpare eller andra källor.
Tre av de fyra aktörer som hittills sagt att de fått besök har också starka svenska band, och inte minst då förstås Södra med en stor del av verksamheten i pappersmassa för avsalu. Södra skriver själva på sin sajt att det rör sig om barrmassa, medan EU-kommissionen bara förklarade att produkten som avsågs var wood pulp. Vad det betyder att Södra säger barrmassa kan man förstås också spekulera i, men givet alla missuppfattningar som lätt hänt florerar så passar vi här på att förklara vilka olika pappersmassor som finns och vart de tillverkas.
Till att börja med avser “dry wood pulp” som EU skriver med stor säkerhet pappersmassa för avsalu externt till andra företag. Det som betecknas pappersmassa för avsalu är det som inte stannar inom samma företagsgrupper och fabriker, där massan ofta pumpas direkt vidare till pappers- eller kartongtillverkning.
Runt 175 miljoner ton pappersmassa tillverkas varje år i världen. Ungefär två tredjedelar av volymen tillverkas i integrerade pappers- och kartongbruk. Resterande del, omkring 65 miljoner ton per år, utgör det som kallas avsalumassa.
De största företagen, UPM och Stora Enso, som nu undersöks för kartellbildning, har bara en mindre del av sin omsättning i avsalumassa. För ett företag som Södra som inte tillverkar papper själv var andelen 38 % av koncernens omsättning 2020. Avsalumassa används för tillverkning av grafiska papper, mjukpapper (tissue) och andra hygienprodukter, kartong, förpackningspapper och andra specialprodukter. Att andelen avsalumassa i Sverige ökar kan kopplas till att produktion av tidnings- och tryckpapper har minskat eller lagts ner. Nu senast det stora integrerade bruket Kvarnsveden som stängdes helt. Det är förstås inte positivt för förädlingsvärdet, och värre lär det bli om fler stora pappersmaskiner kommer stänga, och oavsett skälen.
Omsättning 2020 hos bolag som fått besök av EU-kommissionen:
Stora Enso: Totalt 86 Miljarder SEK (8.6 miljarder EUR=) (avsalumassa cirka 4 % *)
UPM: Totalt 86 Miljarder SEK (8,58 miljarder EURO), (avsalumassa cirka 4 % *)
Metsä Group: 50 Miljarder SEK (5,05 miljarder EURO), (avsalumassa cirka 4 % *)
Södra: Total 20 Miljarder SEK (38 % avsalumassa)
(* När det gäller andelen avsalumassa hos de tre större företagen har vi tagit siffrorna från Helsingin Sanomat som också publicerat en lista över världens stora spelare på marknaden för avsalumassa.)
Om man ens funderar på att eventuella sanktionsavgifter skulle kunna uppgå till 10 % av omsättningen om EU-kommissionen hittar något som de driver vidare, så förstår man att det blivit en börskurspåverkan. Även om vi skrivit om rekordvinster just i år för exempelvis Stora Enso och Södra, så är det inte normala skogsindustrisiffror.
Den kemiska masssa som tillverkas av barrträd såsom gran och tall kallas barrmassa eller långfibermassa (Northern Bleached Softwood Kraft Pulp och NBSK som handelsförkortning). Det som kommer från lövträd och i praktiken eucaluptus, björk och asp kallas lövmassa eller kortfibermassa (BEK som handelsförkortning). En annan produkt är mekanisk massa eller blandformer av kemisk och mekanisk pappersmassa. Den pappersmassan görs oftast av granmassaved. Fibrerna går delvis sönder i processen blir därför i praktiken både korta och långa.
De fyra företag som sagt att de fått besök tillverkar och säljer relativt sett kemisk barrpappersmassa (NBSK), men tillverkar också lövmassa. Det finns många fler företag som säljer kemisk barrpappersmassa i norden, och även många om olika användningsområden, kvaliteter och delmarknader. Södra har ingen tillverkning av mekanisk massa, vilket borde kunna utesluta den produktgrenen.
Även om det talas om att pappersmassa, liksom sågade trävaror, handlas på en global marknad med något som ibland liknar börspriser så ska man komma ihåg att den absolut största delen av volymen handlas på stora kontrakt mellan ganska få säljare och köpare. Det som syns på exv. Nasdaqbörsen för sågade trävaror (dessutom en form av optioner) är en mycket liten andel av handeln, och likaså exemepelvis Norexeco.com för bland annat NBSK pappersmassa från Europa. Allt vad som är fel med marknaderna när det ser ut som det gör spekulerar nu många i, både vad avser skogsindustrins produkter och för deras insatsvaror som ved och el.
Pappersmassapriser påverkar bolagsvärderingar
Pappersmassa används i konsumentrelaterade produkter såsom servetter, blöjor, papper, kartong och förpackningar. Samtliga segment växer, utom utskrifts- och skrivprodukter i Västeuropa och Nordamerika. Dock är prisnivåer volatil till naturen och prognoser för efterfrågan varit svårprognostiserad historiskt sett.
Priser på pappersmassa för avsalu får alltså följdverkningar för skogsindustrin och särskilt för lönsamheten för stora nettosäljare eller -köpare av pappersmassa.
Listan på Helsinki Sanomat har som säljare av avsalumassa med Suzano, International Paper, Arauco, CMPCRGE/APRIL, Metsä Group, UPM, Georgia-Pacific, Stora Enso och Mercer International.
Många av de bolagen producerar främst i Syd- och Nordamerika och säljer ofta till Kina. När Swedbank publicerade en analys av marknaden för avsalu för något år sedan, fanns bland annat följande europeiska bolag omnämnda:
Spanska ENCE, finska Metsä Board och UPM samt svenska SCA och Stora Enso är exempel på relativt stora nettosäljare även om de inte har 100% avsalu som Södra och Rottneros. Även konsumentbolaget Essity, som avknoppats från SCA, påverkas (och är formellt efter avknoppningen 100% köpare).
Andra bolag med exponering mot pappersmassa för avsalu
- Nettoköpare: Ahlström-Munksjö, där massakostnader utgör ungefär 20 procent av totala kostnader, och Essity där massakostnader utgör mellan 15 och 20 procent av totala kostnader.
- Nettoförsäljare (procent anger andel av rörelseresultatet som kommer från massaförsäljning): BillerudKorsnäs (3-5 procent), ENCE (cirka 80 procent), Metsä Board (cirka 10-15 procent), SCA (cirka 20-30 procent), Stora Enso (cirka 20-25 procent), UPM (cirka 5-10 procent), Södra (ca 45-50%).
Andelarna skiljer sig mot andelar av total omsättning som vi listat ovan, och de avser inte 2020. Snart kanske det också framkommer mer exakt vilken sort pappersmassa och vilka aktörer och marknader som avses, och vi ska försöka följa upp det här och i diskussionstråden på Skogsforum.se
