Rapporter och byggmaterialanalyser har avlöst varandra under Coronapandemin. Det har varit genomgående förvirrat, påspätt av att marknad och analyser för sågade trävaror kontra rundvirke inte fungerar tillfredsställande. Förra veckan blev det också allmänt känt att Sverige tydligen har något som i princip är en monopolsituation för cement. Många andra skriver också om en byggmarknad som är på väg åt olika håll samtidigt, och byggmaterial som egentligen är grå målas med ny grön färg, och de som brukat vara gröna målas nu med grå färg.
Vi försöker hänga med och har skrivit flera artiklar med byggmaterialanalyser där vi lyft fram bland annat SCB prisstatistik med byggmaterialpriser och -kostnader. Vi har även visat hur priserna på specifikt trävaror höjts dramatiskt hos många bygghandlare även nu i sommar. Med på den förvirrade resan är ofta Greenbacks från USA och det moderna Kina, långt efter att Ebberöds bank blev ett begrepp i Sverige.
Byggmaterialanalyser – olika sidor på samma mynt
Det har förvisso varit ett speciellt år på byggmarknaden, men ”monopolet” på cement kanske visar på att det saknas skarpa ifrågasättanden inte bara i skogsnäringen? Det finns dock många kreativa kommunikatörer där ute som producerar pressmeddelanden som plockas upp av journalistkåren. Ett företag som bidrar med meddelanden om sina byggmaterialanalyser heter ”Navet analytics” och två av deras senaste pressmeddelande späder på förvirringen, varav det senaste från idag 19 Juli:
”Kraftigt ras för detaljhandelsbyggandet under kvartal 1
Enligt NAVET Analytics löpande konjunkturbevakning med fokus på svensk bygg- och fastighetsmarknad, kan man utläsa en dramatisk utveckling för detaljhandelns husbyggnadsinvesteringar under de senaste tre åren.
Under 2020 uppgick de totala husbyggnadsinvesteringarna, mätt i påbörjade objekt, till 5,6 miljarder. Det var en minskning med över 30 procent jämfört med 2019, vars volym var 12 procent lägre än 2018. Under årets första kvartal uppgick de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna till drygt 2 miljarder kronor. Det utfallet innebar en minskning med ca 25 procent jämfört med samma period 2020.
Den negativa utvecklingen har troligen sin grund i e-handelns omfattande tillväxt och utslagningen av den fysiska handeln. Trenden har dessutom accelererat under pandemin, med allt fler detaljhandlare på obestånd. Detta säger Jens Linderoth, analysansvarig på NAVET Analytics, som menar att det finns risk för en fortsatt svag utveckling av husbyggandet under året mot bakgrund av den ekonomiska skada som pandemin åsamkat detaljhandeln, vilket kan skjuta fram investeringar på framtiden. Troligen kommer ombyggnadsinvesteringarna klara sig bättre i sammanhanget med hänsyn till de anpassningar handeln måste göra för att ta upp kampen med internethandeln, avslutar Jens.”
Visst finns det nu många orosmoln på himlen, men i fallet ovan verkar Navets rubrik och det mesta i pressmeddelandet handla om något annat än vad de analyserat egentligen, som är fysisk svensk detaljhandel av bland annat VVS-varor, el-material och vitvaror? De kostnaderna och leverantörerna är bara delvis de samma som säljer byggbetong, -trä och -stål.
Samma byggmaterialanalysföretag som skrev om den ”negativa utvecklingen i handeln” idag skickade för en månad sedan, den 14 Juni, ut ett mycket annorlunda pressmeddelande som också gällde de första månader av 2021:
”Bygghandeln fortsätter att leverera starka siffror
Enligt NAVET Analytics mätning av omsättningen i den byggrelaterade handeln, fortsätter 2020 års starka försäljningsutveckling även under årets första månader.
Enligt NAVET Analytics mätning av omsättningen i den byggrelaterade handeln, fortsätter 2020 års starka försäljningsutveckling även under årets första månader. Under perioden januari-april i år var försäljningen 12 procent högre jämfört med samma period 2020. Som helhet steg försäljningen under förra året med 11 procent.
Jens Linderoth på NAVET Analytics tror dock att takten kan komma att dämpas under andra halvåret i år, när resor och annan konsumtion kan komma i gång igen och därmed konkurrera med investeringar i hemmet.”
För lekmannen ter sig budskapen ovan vara diametralt motsatta? Ja, det är de, men det beror på vilken del av handeln och byggmaterialmarknaden som avses, och hur man väljer att vinkla rubriker för att sälja sina byggmaterialanalyser. Navet verkar hur som vara aktiva med att marknadsföra analyser?
Det är samtidigt så att många också vet om att marknaderna och priserna för samma byggmaterial ser väldigt olika ut i olika länder. För de som följt med på olika ”byggforum” har det varit känt sedan länge att det lönar sig att köpa många produkter på kontinenten eller i grannländerna på andra sidan Östersjön. Skälen har inte varit att det funnits bara ett ”systembolag” som haft monopol, men för att marknaden har fungerat långt ifrån perfekt. Det har också funnits väl utbyggda tvåpris- och rabattsystem för stora respektive små kunder, och tydligen mer så i Sverige än andra länder.
Gröna byggmaterial?
OM exemplen ovan är talande för klimatet och marknaden för byggmaterialanalyser, är det inte konstigt att vi har den situation vi har i Sverige med ett ”cementmonopol”. Multinationella Heidelberg Cement har förutom fabriken i Slite, också har en fabrik i Skövde, och står tydligen totalt för över 80% av leveranserna av cement till den svenska marknaden. De dryga två tredjedelar som kommer till fastlandet från Slite gör nu att i princip hela byggbranschen riskerar att stoppas helt, och detta efter Heidelberg cement tydligen inte lyckats lämna in en formellt korrekt överklagan till Mark- och miljööverdomstolen. Däremot verkar man lyckas sälja in ”grön betong” till bland annat Sveriges multi-närings-minister, som förövrigt nu också ska hantera skogspolitiken?
En annan bransch som nu också figurerar ofta i pressen är ”grönstålsbranschen” där SVD i veckan som gick hade ett stort reportage om den nya VD:n för riskkapitalsatsningen H2GS utanför Boden, och där det enligt artikeln ska tillverkas ”plattstål”.
Såsom före detta härdugns-operatör vid dåvarande Uddeholm Strip Steel har jag fortfarande goda minnen, men också ”ärr” av ”plattstål”. Det efter att ha kommit i närkontakt med stålbanden som skulle bli sågstål för export runt om i Världen. Ok, vi har redan skrivit om vad det nya så kallade ”gröna stålet” sannolikt hamnar för vidareförädling, och att det billigare järnet och stålet till bygg-branschen inte tillverkas i Sverige nuförtiden. Vilken produkt är det då som ska tillverkas av det nya ”gröna stålet” från Norrland?
Om man ska tro det citat från VD:n som SVD återger är ett exempel ”Hyllis” eller andra stålhyllor från IKEA?
– Det här är en ny produkt och en helt ny marknad. Jag tror inte att en bokhylla som säljs på Ikea och är gjord av grått stål har samma köpkraft som en av grönt stål.
Maria Persson Gulda, H2GS
Jo, Hyllis och plåtregler är ju varmförzinkade där man säkert också behöver billig grön el tänker ni kanske? Vi har ju även zinkgruvor i Sverige, bland annat i Zinkgruvan i Närke. En del används i Sverige men Zinkgruvan exporterar det mesta ut i Europa och världen, inte minst via Vänerhamnar som vi skrev om nyligen. Annars bryts mest zink i Kina, och de varmförzinkar också de största volymerna. Även om det inte framgår på nätet var IKEA tillverkar sina Hyllis, så är nog Kina en bra gissning?
För att återföra resonemanget till byggmaterialanalyser så är det ungefär samma kilopris i butik på en stålregel, som på en Hyllis. Förvisso mycket högre än råståls- och stålskrotpris på några kronor per kilo, men var förädlingsvärdet finns och vart pengarna tjänas på den långa vägen till kunderna är lite svårt att förstå. När det gäller trä vet dock vi att mycket av vinsten 2021 stannar hos sågverken, även hos de sågverk som inte ägs av skogsägarföreningar. Dessutom är det välkänt att konceptet för IKEA:s och andra globala handelshus främst inkluderar den billigaste globala råvaran och tillverkningskostnaden, oavsett material. Sedan är det bra att kunna skylta grönt.
Vi tänker återkomma till flera byggmaterialanalyser, och vad som döljer sig bakom siffror och rubriker. Förutom trävaror, rundvirke och skog, ska vi också försöka granska klimatavtrycken som döljer sig bakom det nya ”gröna” stålet och betongen. Dessutom intressanta marknadsstrategier och politiken runt investeringarna. Detta snart 100 år efter att Ebberöds bank blev ett begrepp i Sverige — allt går igen?
