EU-kommissionens skogsstrategi 2021 — en kompetensfråga?

Klimat-kolsänkor-skogsstrategi

Några dagar efter att EU-kommissionen släppte ett faktablad om den nya skogsstrategin i EU:s klimatpaket, kom också meddelandet med skogsstrategin ut i sin helhet. Formellt sett är skogsstrategin just ett meddelande från EU-kommissionen, inom ett politikområde där EU inte har formell kompetens och befogenheter, men inte desto mindre kommer strategin att få stor betydelse i medlemsländerna på olika sätt. I det 27 sidorna långa meddelandet finns referenser till flera andra politiska dokument och målsättningar, och på samma sätt kommer detta dokument kunna användas som referens till “EU:s skogsstrategi” i kommande politiska förhandlingar i EU och FN.

Kommissionen avslutar sin text med att uppmana Europaparlamentet och Europeiska rådet att stödja strategin. För att säkerställa en “fullständig” politisk förankring av strategin lovar kommissionen att göra löpande avstämningar med rådet och Europa-parlamentet. Dessutom att se över strategin 2025 för att bedöma framstegen, och om det krävs föreslå ytterligare åtgärder för att uppnå målen.

En kortfattad illustration över EU:s skogsstratrategi i faktabladet om “natur och skog”, Källa: EU-kommissionen, © European Union

EU-kommissionen har nu även publicerat olika språkversioner av “frågor och svar” på strategin, inklusive en svensk version. I mångt och mycket speglar “svaren” löptexten i meddelandet med skogsstrategin. I slutet av denna artikel finns också en egen snabb översättning över åtgärderna som kommissionen i sitt meddelande “lovar” att genomföra i närtid, från 2021 till 2023. Det är en alltså hel del som ska hända snart, inklusive att snabbt definiera vad som är “gammal skog”.

Kritiken som kommit mot EU-kommissionens skogsstrategi från olika håll gäller både principer och konkreta åtgärder. Många regeringar (som utgör rådet) och andra, har redan skickat in kritiska synpunkter på det utkast till skogsstrategi som förra månaden läckte ut från EU-kommissionens interna beredningsprocess. I ett brev och initiativ från Österrikes regering den 2 juli till EU-kommissionen ställde sig även Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Ungern, Lettland, Polen, Rumänien och Slovakien bakom en närmast brutal sågning av EU-kommissionens utkast och hantering av frågan. Sverige som inte hade någon så kallad Skogsminister då, och fortsatt har en speciell regeringskonstellation, var till mångas förvåning inte med på brevet.

Sverige och EU:s skogsstrategi

I Sverige är läget som sagt fortsatt speciellt kring skogen och skogspolitiken men alltsedan EU-inträdet har Sverige varit det land som kanske tydligast hävdat att skogen är en nationell angelägenhet och kompetens.

Det verkar inte riktigt vara så i år, men kanske det bara verkar så för att medierapporteringen i Sverige numer är mer spretig när det gäller skogen, och kanske ännu mer så här i semestertider? DN skriver att EU-kommissionens nya skogsstrategi varit kontroversiell i Bryssel, men verkar ifrågasätta varför Sveriges kommissionär Ylva Johansson alls verkar tycka något i denna fråga, eftersom hon tydligen i den interna konsultationen inom kommissionen påtalat att skogspolitik inte är formell EU-kompetens. Därefter rapporterar DN vidare om hur de ser på läget i skogen och skogspolitiken, och som ofta förr baserat på uttalanden från företrädare för föreningen Skydda skogen, och från turismföretagaren Leif Öster.

I övrigt står TT för en hel del av rapporteringen i dagspressen, och de frågar Emma Wiesner (Centern) och Pär Holmberg (Miljöpartiet), som får berätta att de och deras partier tycker mycket olika i både princip- och sakfrågor. I en annan artikel tar TT hjälp av Carl Schlyter på Greenpeace och Anna Holmberg på Skogsindustrierna som får uttala sig om de tycker att EU-kommissionen kommit med bra förslag när det gäller klimatet och krav på ökade kolsänkor i skogen? Då framgår bland annat att Greenpeace tillsammans med ett antal andra miljöorganisationer har lobbat för att den totala kolsänkemålet i EU:s skogar borde ökas till 600 miljoner ton koldioxid per år i stället för kommissionens nya mål på 310 miljoner ton. Enligt Schlyter är det givet att Sveriges bidrag till kolsänkor från skogen också ska vara större än de 20 % som nu tydligen är föreslaget från EU-kommissionen.

EU-skogsstrategi-kolsänka
EU:s klimatpaket och skogsstrategi innehåller ett nytt mål för kolsänkor i skogen Källa: EU-kommissionen, © European Union

Det finns behov för åtgärder för klimatet, och det blir ofta mer uppenbart mitt i sommaren med ett mer frekvent extremväder. Frågan är snarare om målet, procenten och fördelningen ska hanteras av EU eller Sverige, förutom att vi vill använda produkter från energieffektiva förnybara råvaror, gärna med hjälp av fotosyntesen? Är det effektivt med extrempolitik som styrmedel med eller utan fungerande marknader?

Oavsett om 310 eller 600 miljoner ton ska byggas upp och stanna i EU-skogarna till 2030, så blir det en utmaning att hantera och ställa om skogsbruket för att klara och garantera de kolsänke-krav som nu inte minst verkar landa på Sveriges skogar. Resonemanget från Carl Schlyter visar kanske dock mer på att strategin från vissa lobbyorganisationer nu är att påverka skogspolitiken och skogsbruket i Sverige, som officiellt ska vara en nationell kompetens, genom att driva frågor via EU-kommissionen. Detta trots att i princip både formell och informell skogskompetens saknas där, och att exempelvis Miljöpartiet tidigare varit ett EU-kritiskt parti?

Det finns säkert skäl och möjligheter att öka kolsänkor även i svenska skogar och byggen med hjälp av trä, men frågan är varför just det ska vara skälet eller ursäkten för att styra skogs- och produktpolitiken från Bryssel. Vad är i praktiken en bra affär för klimatet, Sverige och svenska skogsägare?

EU-kommissionen verkar ha hittat på en principmodell för styrning av råvara som vi hade ett embryo till i Sverige tidigare, och som kallades Träfiberlagen. I den nya skogsstrategin illustreras denna EU:s variant av träfiberlag med stolar (IKEA:s?) högst upp i hierarkin, och flera obegripliga steg innan man kommer ner till att lägga träavfall på deponi? Att antyda att papper skulle kunna vara en bra produkt i några sammanhang verkar vara närmast otänkbart, eller nåt papper syns i alla fall inte till i kommissionens illustration?

Trä ska användas givet sitt högsta ekonomiska värde och extra miljövärde enligt prioritetsordning ovan, Källa: EU-kommissionen , © European Union

Visst, det är träbyggande som anses bäst, och det framhålls av kommissionen att trä idag har en marginell marknadsandel i byggnadstommar i EU (3%) som borde öka… Ska den öka med en av EU detaljstyrd modell för marknad och värdering av träråvara, som man knappt ens känner igen från EU:s tidigare jordbrukspolitik, eller andra planekonomier? Finns svaret till hur alla de andra kommissionärerna släppte igenom detta i den totala kompetensprofilen för en nutida EU-kommission? Jag noterar att EU:s handelskommissionären är borta efter att ha tabbat sig under Covid-restriktionerna för snart ett år sedan, och inte verkar ha ersatts?

EU-kommissionens skogsstrategi innehåller också sådant som inte är speciellt konkret, utan mer ett politiskt språk där det handlat om att inte klampa in för tydligt på det som inte anses vara EU-kompetens, men samtidigt flytta fram positionerna så mycket som möjligt.

Förutom många regeringar har intresseorganisationerna för markägare, skogsägare och jordbrukare i Europa varit starkt kritiska till EU-kommissionens förslag, och till stor del är kritiken även därifrån principiell och riktad mot att EU-kommissionen föreslår saker som redan hanteras nationellt eller inom ramen för annat internationellt samarbete.

Vi frågar Sven-Erik Hammar, som sedan i juni är ordförande för de Europeiska skogsägarna (CEPF), vad han anser om den nya Skogsstrategin från EU-kommissionen?

“Det är viktiga principer för Europas skogsägare som står på spel. Det handlar om skogen ska brukas aktivt eller inte, och det handlar om vilken makt EU ska ha över skogsägarnas och skogsbruket i medlemsländerna. I förlängningen kommer skogsägarnas äganderätt påverkas om skogens skötsel ska detaljstyras och övervakas från Bryssel.”

Hammar utvecklar vidare och säger bland annat att:

“Denna skogsstrategi är helt annorlunda än tidigare skogsstrategier som EU-kommissionen tagit fram, vilka mer beaktat att skog inte är EU-kompetens. Miljödirektoratet som nu tagit kontrollen över skogsfrågorna i kommissionen verkar nu tycka att detaljstyrning är rätt väg att gå”

Sven Erik Hammar, ordförande i den europeiska skogsägarrörelsen, CEPF, Foto: LRF, Lasse Modin

LRF säger i sitt pressmeddelande att EU-kommissionen framlagda skogsstrategi missar skogens verkliga potential i klimatarbetet, och att hög tillväxt ger högt upptag av CO2, och att det är den viktigaste mänskligt påverkade aktiviteten av upptag av CO2 ur atmosfären:

Att odla mer skog, att sköta skogen så den har bra växtförhållanden och att den avverkas när tillväxten avtar och sedan ersätta med nya träd med högt upptag är det klimatsmartaste vi kan göra.

Paul Christensson, Ordförande LRF Skogsägarna

Flera organisationer som företräder markägare inom EU och har idag också publicerat ett kritiskt och gemensamt uttalande om EU:s skogsstrategi med titeln: “Den nya EU-skogsstrategin – sätter europeiska skogsägares engagemang på spel”

Flera organisationer företräder markägare inom EU, Källa: CEPF.eu

Pekka Pesonen som är generalsekreterare i lantbrukets samarbetsorganisation i EU som heter Copa Cogeca, verkar enligt LRF Skogsägarna ännu mer bekymrad:

“Strategin är en tydlig illustration av klyftan mellan Bryssels politiska tjänstemannaformgivare och skogsägarnas verkliga behov. Dessutom ignorerar den Europaparlamentets och rådets åsikter om våra skogars framtid. Vi måste undvika att denna strategi förvandlas till en tragedi för landsbygdssamhällen.”

Även om jag personligen inte förstår exakt vad “tjänstemannaformgivare” är för något så framstår EU-kommissionens skogsstrategi som en “tjänstemannaprodukt” från EU:s miljödirektorat, som genom åren rekryterat från intresseorganisationer som arbetat med EU, och som naturligt har personliga intressen för att arbeta med aktuella frågor. Inget konstigt i det, det är så det går till även i Sverige, men det kräver politisk ledning vilket sannolikt Pesonen antyder med tjänstemannaformgivare.

Referenserna till vetenskapliga referenser i EU-kommissionens skogsstrategi är förövrigt spretiga, och inkluderar bland annat en referens där det framställs att bär, svamp och annat som kallas “non wood forest products” (NWFP) i Europa står för drygt 70% av värdet från “wood products” och 86% av detta konsumeras av de som plockat och inte når någon marknadsplats. Låter inte rimligt i dagens Europa, eller för den del Sverige. Lite längre ned refereras till en annan artikel som hävdar att NFWP står för 20% av värdena från skogarna.

Ok, vi har tidigare själva skrivit att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen presenterar data och referenser som stöd för teser som inte alltid är rimliga. Det blir dock inte bättre av att det görs även i EU med nån slags övertro till att använda vetenskapligt publicerade artiklar för att styrka teser, speciellt om man saknar egen kompetens. Exemplen med NFWP kan i det här fallet antyda att ansvariga för EU-kommissionens skogsstrategi inte verkar vara så noga med referenserna, och data i övrigt heller, även om jag nu bara kollade det som rörde NWFP.

Det är trots allt samma EU-kommissionär som ligger bakom det här, som också envist hävdar att kommissionens Joint Research Centre i Ispra har rätt om att den avverkade svenska skogsarealen ökat, och nu driver på för att denna kommissionsfinansierade forskningsgrupp ska få utökade uppdrag att övervaka Europas skogstillstånd.

Som avslutning på denna version av artikeln, och i väntan på den officiella översättningen, följer här en rak sammanställning över de åtgärder som EU-kommissionen säger att de ska genomföra som en del av skogsstrategin:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPEISKA PARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

(Viss hjälp med en snabb översättning av det nedan från engelska har tagits av Google translate, och utan att förstå vad som exakt menas överallt, trots en viss kompetens från förr i EU-engelska)

Kapitel 2. Stödja skogarnas socioekonomiska funktioner för blomstrande landsbygdsområden och stärka skogsbaserad bioekonomi givet hållbarhetsgränser.

Kommissionen kommer att:

  1. Som en del av översynen av byggproduktförordningen37 fastställa en standard, robust och transparent metod för att kvantifiera klimatfördelarna med trä i byggprodukter och andra byggmaterial, genom de mest avancerade dynamiska livscykelanalyser som finns att tillgå.
  2. Som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken och för att öka skogsbidragen, ge information om god praxis för bästa design och implementering av skogliga åtgärder.
  3. Främja användningen av Natura 2000-logotypen för skogsprodukter och tjänster som inte är trä.
  4. Granska, komplettera och uppdatera de tekniska kriterier som finns i Taxonomy Climate Delegate Act för skogsbruk och bioenergi, där det är nödvändigt för att bättre ta hänsyn till biologisk mångfald och metoder som är under utveckling, såsom ”naturnära” skogsbruk. Överväga att inkludera hållbara aktiviteter relaterade till skörd, produktion och användning av träprodukter i de kommande delegerade akterna i förordningen Taxonomy38 för andra miljömål.
  5. Skapa en ny allians mellan turismsektorn och skogsförvaltare som involverar World Tourism Organization, och nätverket för Europas natur- och kulturarv.
  6. Skapa verktyg för att hjälpa medlemsstaterna att upprätta ”livslånga” program och råd till skogsförvaltare och anpassa utbildning till utmaningarna och behoven i dagens skogar och verkligheter, och utveckla sysselsättningsmöjligheter.
  7. Uppmuntra skogs- och skogsbruksintressenter att upprätta ett kompetenspartnerskap enligt pakten för kompetens, och använda Europeiska socialfonden Plus för att samarbeta för att öka möjligheterna till kompetens och omskolning inom skogsbruket.

Kapitel 3. Skydda, återställa och utvidga EU:s skogar för att bekämpa klimatförändringar, vända förlust av biologisk mångfald och säkerställa motståndskraftiga och multifunktionella skogsekosystem.

Kommissionen kommer att:

  1. Föreslå ett rättsligt bindande instrument för återställande av ekosystem, inklusive skogsekosystem, i slutet av 2021.
  2. Utveckla riktlinjer för definition av primära och äldre skogar, inklusive definitioner, kartläggning, övervakning och strikt skydd, före utgången av 2021.
  3. Tillsammans med medlemsstaterna och i nära samarbete med olika skogar intressenter, identifiera ytterligare indikatorer samt trösklar eller intervall för hållbar skogsförvaltning och bedöma hur dessa bäst skulle kunna tillämpas, från och på frivillig basis, före första kvartalet 2023.
  4. Utveckla riktlinjer för skogsplantering och återplantering som stöd för biologisk mångfald senast första kvartalet 2022.
  5. Utveckla en definition och anta riktlinjer för naturnära-skogsbruk, efter andra kvartalet 2022, liksom ett frivilligt certifieringssystem för naturnära skogsbruk per första kvartalet 2023.
  6. Ge vägledning och främja kunskapsutbyte om goda metoder för klimat anpassning och motståndskraft, bland annat med hjälp av Climate-ADAPT-plattformen.
  7. Komplettera översynen av lagstiftningen om skogsodlingsmaterial med åtgärder för att främja produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial som är lämpligt för framtiden klimatförhållanden till slutet av 2022.
  8. Främja skogsrelaterade insatser i den framtida CAP (2023-2027) i förhållande till Europeiska Green Deal-målen, och särskilt upprättandet av ett system för betalning av ekosystemtjänster med metoder för ”kolsänkeodling” liksom i andra EU-finansiella instrument (t.ex. sammanhållningspolitiken, LIFE, Horizon Europe, EU: s gränsöverskridande samarbetsprogram (Interreg)
  9. Ge råd och teknisk vägledning om utvecklingen av system för betalning av ekosystemtjänster senast i november 2021.
  10. Främja skogsrelaterade ersättningssystem i en handlingsplan för ”carbon farming and carbon removal certification”, att antas i slutet av 2021.
  11. Genomföra en studie om beteendevetenskap angående skogsbrukares nyttjande av offentliga medel för att identifiera vägar framåt och politisk förbättringspotential.
  12. Identifiera och ta itu med möjliga hinder som följer av gällande EU-lagstiftning och riktlinjerna för statligt stöd, för att bevilja offentligt stöd till tjänster som är fördelaktiga i allmänhetens intresse.

Del 4. Strategisk skogsövervakning, rapportering och datainsamling

Kommissionen kommer att:

  1. Lägga fram ett förslag till ett nytt lagförslag om EU: s skogsobservation, rapportering och datainsamling för att säkerställa en samordnad EU-skogsövervakning, och ett datainsamlings- och rapporteringssystem. Som en del av detta ska medlemsstaternas behöriga myndigheter ta fram strategiska planer för skogar för skogar och skogsbaserad sektor, med full respekt för subsidiaritetsprincipen och fördraget, före Q1 2023.
  2. Som en del av Forest Information System for Europe (FISE), på grundval av förbättrade produkter från Copernicus (satellitdata), andra fjärranalysdata samt markbaserad övervakning, stärka den befintliga övervakningen av klimateffekter och andra naturliga eller mänskliga störningar i skogarna.
  3. Förbereda och publicera regelbundna rapporter och lägga sammanfattningar om skogarna i EU med stöd från ett bredare europeiskt partnerskap för skogsvetenskap.
  4. Genom sitt gemensamma forskningscenter59 utveckla ett europeiskt partnerskap för skogsvetenskap för att stödja utvecklingen av nya indikatorer baserade på fjärranalys och de senaste forskningsresultat.

Kapitel 5. En stark forsknings- och innovationsagenda för att förbättra vår kunskap om skog

Kommissionen kommer att:

  1. Utveckla en forsknings- och innovationsagenda ”Planera våra framtida skogar” tillsammans med Medlemsstaterna och intressenter genom att gemensamt identifiera forskningsgap och framtida prioriteringar för skogsbruk och den skogsbaserade sektorn.
  2. Stödja den evidensbaserade utformningen och genomförandet av skogsåterställningsstrategier med samhällets engagemang i olika ekologiska och socioekonomiska miljöer, inklusive genom det planerade forsknings- och innovationsuppdraget om markhälsa för skogsmark.
  3. Förbättra EU-samarbetet genom att föreslå ett partnerskap för forskning och innovation om skogsbruk, inklusive testning och demonstration av lösningar på utvalda strategiska områden.
  4. Genomföra programmet Horizon Europe Civil Security for Society med kompletterande åtgärder till stöd för katastrofriskreducerings-politiken (inklusive skogsbränder), för att öka kapaciteten inom hantering och styrning av risk och motståndskraft.
  5. Utveckla ett medborgarvetenskapligt program för skogens biologiska mångfald, särskilt engagera medborgarna och civilsamhället för att övervaka skogens biologiska mångfald.

Föregående artikel
EU-limat-skogen-arkitektur

EU-klimatet och skogen — mot 2030 och vidare!

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack