Ädellövskog. I tider där granen dör och tallen äts upp söker skogsägare alternativ. Ädellövskog blir alltmer populärt och genom statliga bidrag som snart funnits i 50 år kan det vara en både bra och intressant affär där man fördelar äggen i fler korgar. Hägn med!
Trots att Lars Foss ej ännu hunnit dricka, typ, hormoslyr i TV så insåg man i början av 1970-talet att Sveriges bokskogar var hotade. Det höggs och planterades gran istället då granen var mer snabbväxande och gav — på den tiden — skogsägaren en bättre lönsamhet. Staten tillsatte då en utredning för att rädda de sista bokskogarna, något som 1974 mynnade ut i Bokskogslagen.
I samband med införandet av Bokskogslagen så startades också ett årligt statligt stöd för att stimulera fler att satsa på att odla mer bok och ädellöv (boken är ett av våra ädellöv f.ö). Nu snart 50 år senare så finns det statliga stödet kvar. Det intressanta är att stödet, och sedermera också fokuset på ädellöv, tills för några år sedan inte varit så stort. I fjol visar dock siffror från Skogsstyrelsen att hela potten använts och att skogsägare börjar blir allt mer intresserade av att odla ädellövskog. Den berömda pendeln verkar alltså svänga sin gilla gång.
Stödet är ett årligt statligt stöd som betalas ut till skogsägare efter godkänd ansökan. Det ingår idag i samma “pott” som NOKÅS och utgör idag en förkrossande majoritet av sagda pott. 2020 fick Skogsstyrelsen drygt 25 miljoner kronor att fördela och denna pott intecknades, bland annat genom stöd till ädellövskog om 19 miljoner kronor. Till skillnad från stöd som kan ges för “Skogens miljövärden” så är stödet till ädellövsskog inte EU-medel utan kommer direkt från den svenska statskassan.
Vurmar du om dagens skogsindustri så kan vi också direkt lugna dig i det att ädellövskogar inte kommer konkurrera ut gran eller tall i närtid. 170 hektar ädellövskog beviljades i fjol som “nyetablering”. Troligtvis finns utrymme för mer och Skogsstyrelsen kanske redan nu får börja tänka på att äska mer medel ur statskassan till kommande år. För exemplarisk mark för ädellöv finns givetvis i Sverige. Även i Norrland. Statistik visar att flera procent av stödet i fjol gick till ex. Dalarna. Med andra ord — ädellöv är inte längre bara en skånsk angelägenhet. Mer om detta längre ner i denna artikel.
Gemensamt och viktigt för alla dessa typer av stöd är grundregeln att du INTE får påbörja något arbete innan du fått beviljat stöd. Ha detta i åtanke om du nu blir intresserad av att testa.
Vad är ädellöv?
Vilka lövträd som klassificeras som ädellöv i Sverige finns fastlagt i Skogsvårdslagen (SFS 1993:553). Motsatsen till ädellöv är ordinära lövträd (kallas också triviala lövträd), mer om detta längre ner i artikeln. Givetvis är de i lagen stipulerade ädellövträdslagen “inhemska” och är idag 13 till antalet:
Ask (Fraxinus Excelsior)
Invandrade söderifrån för snart 9.000 år sedan. Yggdrasil enligt Nordisk mytologi. Kan bli 30 m hög härstammar från syrensläktet och har relativt hög densitet i veden (680 kg/m3, dock ingen kärnved). Har sin lövsprickning senast av alla lövträd. Askens löv liknar rönnens och är parbladiga. Är oftast tvåbyggare där det alltså finns både han- och honträd. Ljust, fint och populärt virke som är enkelt att bearbeta. Drabbas tyvärr numera av askskottsjuka som är en svampsjukdom. Trivs på frisk, bördig skogsmark med högt pH-värde och rörligt markvatten. Djupt rotsystem. Känns igen på våren med sina svarta distinkta knoppar.
Avenbok (Carpinus Betulus)
Gruppens “nykomling” som funnits i Sverige i ca 4.500 år. Trots “nykomling” ändå äldre än granen. Trots sitt namn härstammar avenbok från björksläktet. Gruppens hårdaste trädslag med densitet på 800 kg/m3. Har använts mycket i applikationer där stor nötning förekommer och kallas ofta vitbok som förädlad trävara. Perfekt ämne för skärbrädor. Högt bränslevärde och populär också som häck i trädgårdar. Har en lite “knäckig” stam och blad som liknar bokens. Blir inte alls lika hög som våra mer “vanliga” lövträd och trivs också på frisk mark. Utbredningen idag är främst Götaland och södra Svealand.
Bergek (Quercus Petraea)
Bergeken är inte alls lika vanlig som skogseken och finns främst utbredd utefter sydsveriges kustland. Liknar i mångt och mycket annars skogseken. Kallas även druvek då den kan ha sina ekollon i klasar.
Bok (Fagus Sylvatica)
Boken har fullvuxen ofta raka fina stammar och finns idag utbredd i främst Götaland. Klimatförändringarna kan göra att boken kan flytta norrut i framtiden. Har funnits i Sverige i ca 5.000 år och kan alltså genom bokskogslagen vara föremålet för att stöd infördes för att odla ädellövskog i Sverige. Trivs bäst i väldränerade sluttningar på frisk mark. Efter skogseken Sveriges vanligaste ädellöv. Ger inte smak och kan därför användas ihop med livsmedel. Därav är de flesta glasspinnar gjorda av bok. Medelhögt energivärde och densitet gör den populär som brännved och även till massaindustrin.
Bohuslind (Tilia Platyphyllos)
Bohuslind är ovanligt förekommande i Sverige och växer nästan enbart i vilt tillstånd utefter bohuskusten. Kan bli 30 meter hög och kan hybridisera med skogslinden. Då uppstår parklind.
Fågelbär (Prunus Avium)
Från plommonsläktet kommer fågelbär som helt enkelt är körsbär. Prunus Avium är klassiska sötkörsbär och träden växer yvigt och kan bli uppemot 20 m i höjd. Oftast eftertraktat virke som dock oftast kräver stamkvistning under tillväxtåren. Kallas ibland för “svensk teak”.
Lundalm (Ulmus Minor)
Lundalmen är hotad art som återfinns mest på Gotland och Öland. Drabbas som skogsalmen tyvärr också av almsjuka. Känslig för störning och trivs på kalkrik eller bördig mark.
Naverlönn (Acer Campestre)
Ett litet träd som oftast bara blir en buske. Finns närapå enbart på en plats i Skåne idag.
Skogsalm (Ulmus Glabra)
Skogsalmen är ett ståtligt träd som kan bli upp till 40 m i höjd. Klarar att växa även i delar av Norrland men är idag hotad på grund av almsjukan. Detta är en svampsjukdom som aggressivt tar död på träden efter att de infekterats, ofta genom att svampen finns på splintborren. Friska almar kan idag vaccineras årligen för att förhindra almsjukan. Skogsalm har relativt hög densitet och ett — beroende på trend — eftertraktat och vackert virke. Föryngrar sig på de flesta marker men trivs bäst på friska, kalkrika marker och gärna med ett djupt jordlager. På grund av almsjukan tyvärr akut hotad. Har funnits i Skandinavien i ca 10.000 år.
Skogsek (Quercus Robus)
Skogseken är en klar svensk favorit bland ädellöven och är i särklass det trädslag som planteras mest vid en nyetablering av en ädellövskog. Finns idag naturligt upp till den biologiska norrlandsgränsen (Limes Norrlandicus) men också planterad norr om denna gräns. Trivs på lerjord och därmed inte lika känslig som andra ädellöv som kanvar mer krävande. Vårt hårdaste trädslag förutom avenbok. Har kärn- och splintved och är ofta rötbeständig.
Till skillnad från ex. våra barrträd så blir också bandporiga lövträds virke hårdare och tyngre ju snabbare det växer. Detta gäller främst för ek men också ask och alm. Avverkningsmogen vid ca 150 år men är ett långlivat träd som man ibland brukar säga att “eken växer i 300 år, lever i 300 år och dör i 300 år”.
Skogslind (Tilia Cordata)
Lind är träsnidarnas favorit med en densitet ungefär som gran och med ett virke som är mycket lättarbetat. Kan bli drygt 20 m hög och är likt skogseken inte så känslig för jordar och den växer också bra på lerjord. Har funnits i Sverige i 9.000 år och det latinska namnet “Cordata” syftar på lövens utformning som är hjärtformade. Kan förkolnas och blir då bra ritkol. Barken kan användas till rep. Skogslinden är idag livskraftig i Sverige. Kan producera mycket droppande nektar men också genom bladlöss stora mängder så kallad “honungsdagg”.
Skogslönn (Acer Platanoides)
Skogslönnen är ett väl anpassat träd för Sverige då den klarar kyla och frost bra. Också relativt härdig växtmässigt men vill inte har för mycket vatten. Stora löv som exploderar ut i en färgkavalkad på hösten. Medeldensitet på virket, ungefär som björk. Lönnen är ströporig och har relativt ljus ved med mycket märgstrålar. Virket är slitstark och efterfrågan följer trenden. Idag är inte lönn så eftertraktat. Lever i max 150 år och kan med fördel stå i skugga under sin uppväxt.
Vresalm (Ulmus Laevis)
Sällsynt trädslag i Sverige då den är kinkig med var den växer. Finns naturligt på enstaka platser på Öland då den vill ha sand- eller lerjord och mycket fuktigt. Till och med så fuktigt att den sägs trivas i områden som översvämmas regelbundet.
Ädelt eller “bara” trivialt löv?
Man kan inte annat än undra, varför heter det “ädellöv” och varför är det gamla namnet på lövträdslag som inte är ädla “trivialt löv”? Vi har försökt reda i frågan bland annat med lövskogsexperter på Skogsstyrelsen. Svaret är att ingen verkar veta riktigt. Om vi börjar med ädellöv så är det mest troligt att det har att göra med att det är en mycket gammal benämning och sannolikt är att namnet, likt lövträden, importerats och försvenskats från utlandet.
En kvalificerad gissning är att namnet “ädellöv” kategoriserar lövträdarter som har, helt eller delvis, ett högt ekonomiskt värde, är relativt sällsynt och där råvaran används i speciella tillämpningar såsom musikinstrument, smycken eller fanér. I så fall skulle det vara så att ädellövträd oftast blir ädelträ. Ädelträ är en oklar benämning men härrör med sannolikhet till virke som används för finsnickeri. Ska vi krångla till det så finns ju också ädelgran som symboliserar ett gransläkte. Här ingår dock inte idegran som verkar vara ett av få barrträd som kan bli råvara till ädelträ. Hängde du med?
Huruvida det svenska språkbruket utvecklats eller ej så ska den ursprungliga betydelsen för “triviala lövträd” vara vanligt förekommande. Skogforsk skriver i sin rapport om lövträd att dagens betydelse av ordet trivial är missvisande då det idag mer ska betyda tråkigt, ointressant och banalt. För att koppla tillbaka till hormoslyr och 1970-talet så var det kanske då språkbruket av ordet bytte betydelse? Hur som, alla lövträdslag som inte är bland de 13 ädla är triviala, eller som Skogforsk hellre vill kalla dem, ordinära.
Idag, när klimatet spelar oss ett spratt och börjar ge vår kära gran den gamla betydelsen av ordet trivialt så kanske det kommer krypa in fler lövträd från de triviala till de ädla. Den som lever får se brukar det ju heta.
RAS – “Semiädla lövträd”
För dig som är i skogssvängen så är RASE, som är förkortningen Rönn, Asp, Sälg och Ek, ingen nyhet. Det är viktiga trädslag både för klövviltet men också för den biologiska mångfalden och något som bör sparas vid ex skogsröjning. RASE minus ek (som ju är ädellöv) blir RAS, alltså Rönn, Asp och Sälg. Det som i denna kontext kan vara bra att veta är att dessa tre trädslag kan ses som “semiädla” lövträd och det är faktiskt så att du även kan få (begränsat) stöd för att odla även dessa.
Du kommer då inte få stöd från samma kassa som för ädellöv men ändock är det Skogsstyrelsen som sitter på även detta så det är den skogliga myndigheten du ska kontakta även i denna fråga.
Stöd för RAS kan vara intressant med tanke på klimatförändringarna och om du har problem efter ex avverkning med plantval. Visst, sälg som trädslag har ingen direkt marknad idag men rönn kan genom sitt fina virke ha det och definitivt asp som har egenskaper för konstruktionsvirke likt gran och tall. En annan fördel är att både asp och rönn är riktiga “turboträd” då de har en hög tillväxt så länge inte det finns klövvilt då…
Klövvilt kräver hägn
Dagens höga klövviltstam av främst älg och rådjur gör att en etablering av en ädellövskog kräver vilthägn. Det är till och med så att du troligtvis inte kommer få stöd överhuvudtaget om du inte hägnar in etableringen. Anledningen är givetvis att ädellöv, eller kanske löv i allmänhet, under delar av året är mycket eftertraktat som mat till klövviltet. Hägnar du inte in så har du troligtvis ingen etablering alls.
Stödet för ädellövskog innefattar även ett stöd för hägn och du kan räkna med att få 100 kr i stöd per löpmeter stängsel. Jobbet måste du dock stå för själv så det är främst materialkostnad som avses. Eftersom nyetablering av ädellövskog idag främst sker på skogsmark så kan du dra nytta av befintliga träd och högstubbar när du planerar ditt hägn.
Idag är impregnerade trästolpar eller metallstolpar annars vanligast. De sätts c/c ca 3 m och viltstängsel spikas sedan fast på stolparna. Idag finns anpassat viltstängsel att köpa och en favorit är modellen med små maskor i botten och normala i toppen för att, kanske, också minska risken för att haren är inne och äter på dina plantor. Drygt 2 meters höjd är idag normalhöjd för ett viltstängsel.
Tips för hägn och viltstängsel
Eftersom vi genom vårt Lövskogsprojekt på Skogsforum gjort en resa i att både söka stöd för och sedermera etablera ädellövskog så ger vi gärna några tips för att förenkla.
- Planera hela området och markera med markfärg var och hur hägnet ämnar placeras. Röj noga innan du börjar, detta gäller även strategiska vägar så du når hela sträckan med ex. traktor för material.
- Planera arbetet. Ska du göra det manuellt så kommer det krävas mycket arbete, var förberedd på det. Har du tillgång till ex. stolpslagare eller grävmaskin så måste du se till att man kommer åt med maskiner utefter hela sträckan.
- lägg möda på rejäla grindar vid dina entréer. Du bör enkelt kunna komma in med maskiner nu och i framtiden.
- Staga upp hörn extra noga. Det är här du mest påfrestning också vid montering av stängslet.
- Är området så beläget att vilt, människa eller båda kan missa att det finns ett stängsel så markera stängslet. Vi tror inte att du varken vill ha en älg eller en mountainbike hängandes i ett trasigt hägn.
- Inspektera stängslet med jämna mellanrum. Nästan “vadsomhelst” kan hända i skogen och det är av största vikt att stängslet är helt. Vindfällor över stängsel är vanligt, se även punkten ovan.
Skogsmark mest populärt men nedlagd jordbruksmark en uppstickare?
Estimeringar från Skogsstyrelsen gör gällande att ca 90 % av de nyetableringar av ädellövskogar idag sker på konventionell skogsmark. Vanligt är en normal frisk “granmark” där skogsägaren vill hitta på något nytt och då i att odla ädellöv. Att nyanläggning av ädellövskog på skogsmark fortsatt kommer vara populärt råder det nog inget tvivel om. Men en uppstickare som bör nämnas är ändå nyanläggning på nedlagd jordbruksmark.
En sådan etablering kräver ytterligare pappersexercis i ansökan då man också måste få ett godkännande av sin Länsstyrelse. Men handlar det om ordinär nedlagd jordbruksmark som varken har värden i matproduktion eller biologisk mångfald så är vår bedömning att ansökan till Länsstyrelsen mer är av formalia idag. Icke förty så skapar man oftast en rik biologisk mångfald med en nyanläggning av ädellövskog.
Skogsforums Lövskogsprojekt är just en sådan etablering och hittills, efter ett drygt år, ser det positivt ut. Etableringen blir ofta mer rationell när man kan randplöja och sedan fräsa raderna som sedan är redo för plantering. Det finns dock några fallgropar att ha koll på.
Åkersorken verkar älska en etablering av ädellövskog på åkermark. Även om det i stödet ingår ersättning för stödplantering följande år så är det oönskat att få rötter och nedre delarna av stammarna gnagda på av sork. Flera höga stolpar som rovfåglar kan sitta på inne i hägnet fungerar. Sorkskrämmor i form av rör man stoppar ner i jorden som avger ett störande ljud likaså. Annars ska en räv i hägnet göra underverk. Något som vi tyvärr inte hunnit testa ännu men hoppas kunna göra.
Vidare får du vara beredd på att slå, trampa eller röja gräs under växtsäsongen. Detta gäller främst de första åren då gräset kan växa högre än plantorna. Men, det kan vara bra att slå ändå eftersom gräs dricker hutlösa mängder med vatten och kan det blir vattenbrist så kan det vara värt det.
Lövplantor — ofta barrot som kräver planering
Lövplantor levereras ofta som så kallade barrotsplantor. Det betyder att de oftast är större än täckrotsplantan men i gengäld har plantan ingen jordklump med vid leverans (“bara rötter”). Om än det finns täckrotsplantor för ex hybridasp och kanske björk så verkar det vara tunnsått inom de ädla arterna. Det är marknaden som styr men just nu får vi alltså acceptera barrot.
Ädellövsplantor finns idag att köpa på de flesta plantskolor med ett starkt fokus på skogsek. Siktar du även på att etablera mer udda ädellöv så får du leta lite till. Vi kan tipsa om Nordic Plantcenter där vi köpte plantor till vårt projekt. Naturligtvis får du ha någon form av beaktning på proviniensen men frågan är ändå om inte själva planteringen är viktigast?
En viktig punkt i sammanhanget är regelverket som Skogsstyrelsen har för stöd till ädellövskog. Man ger bara stöd till inköp av ädla lövplantor. Andra får du bekosta själv fast man kan även få mindre stöd för t.ex. björk om de används som amträd till ädellövsplantorna. Minst 50 % av ytan måste varaktigt bestå av ädellövträ och minst 70 % av ytan måste innehålla lövträd. Förutom om det finns några invasiva arter så har Skogsstyrelsen beslutat att inte ge stöd till etableringar som innehåller sykomorlönn, poppel eller hybridasp.
Ädellövsplantering med barrotsplantor är, tyvärr, inget för den absoluta novisen. Anledningen är att lövträd generellt har stora rotsystem och plantskolorna tvingas beskära dem innan leverans. Kanske inget större fel i själva beskärningen men det är av yttersta vikt att hela rotsystemet planteras omsorgsfullt i jorden. Minsta rotdel som har luftkontakt och plantan blir stressad. Den växer då sämre och risken för avgång ökar.
Som lök på laxen så är rekommendationen oftast att man planterar ädellövsskog med täta förband och gärna där “triviala” lövträd planteras intill ädellövet som amträd. Detta är för att dana ädellövet till att få en rak och fin stam. Har du dock gott om naturligt uppslag så kan det räcka med så lite som 2.000 plantor per hektar. Som du förstår vid det här laget så har man också ett finlir i röjningen allteftersom.
Det är också viktigt att du planerar planteringen väl och också inser att du har en viss tidsram på dig innan plantorna ska vara i backen. Vi själva planterade under ett par dagar i maj månad och satte 2.400 plantor per hektar. Plantorna kommer oftast nedkylda i säck eller häck. Planera leveransen och var beredd på att vattenslå dem direkt. Då har du sedan några dagar på dig att plantera ut dem.
Även om du planterar ut dagen efter vattenslaget så är vår egen bedömning att det ger plantorna en bra start. Ett eller flera stora kar med vatten där du lägger ner plantorna så rötterna är i vatten är bra. Täck sedan själva stammarna så de skyddas mot direkt solljus. Allra bäst kan pappersäckar som på bilden ovan vara. Då kan man stoppa ner hela säcken i karet.
När det är dags för plantering så ska du som sagt vara noggrann vid själva planteringen som kan göras med barrotsborr, vanlig spade eller liknande. Transportera ut plantorna så de är skyddade mot solljus och kanske viktigast — minimera solljus på rötterna!
Planera framtidens ädellövskog med förbandet
Innan du planterar bör du också ha en plan på vilket förband du ska ha och vilka träd som ska sitta vart. Eftersom skogseken är allra vanligast och dessutom lever längst är en bra tumregel att utgå från denna. Här valde vi att märka ut planteringspunkter för skogseken med förbandet 7 x 7 meter jämnt över hela hägnet.
När detta val är gjort så blir det enklare och det man bör ha i åtanke är att man kan skapa zoner för trädslag man verkligen tror på så långt från ekförbandet som möjligt. Inom förbandet så är det ju så att du nästan får se de andra träden som amträd till skogseken och det vore troligtvis tråkigt att behöva våndas över trädval om och när ädellövskogen växt upp till just en skog.
Vid varje planteringspunkt för ek så satte vi sedan tre ekplantor relativt tätt (ca 1 m radie). Detta skapar en framtida valmöjlighet i att röja fram de allra bästa ekarna. Vi blev också rådda till att inte plantera fågelbär intill varandra. Det finns en risk att en av individerna blir härskade och kan då eliminera andra fågelbär i närheten. Vi har inte hittat stöd för denna tes ännu men har vilket som försökt att sprida ut dem.
Varför ädellöv?
En relevant fråga som vi genom våra egna erfarenheter tror oss har bra svar på. Även om det är en del jobb med stängsel och plantering så bryter det den normala skogsnormen. Besöksbegäret är högt och det är helt enkelt kul och intressant. Detta visar sig också på det gensvar vi fått både på Skogsforum men också lokalt i Säffle där vårt hägn är. Många frågar och vill hemskt gärna besöka hägnet. Så, även om du som initiativtagare kanske inte kan vara med och skörda några “timmerfrukter” så blir det en positiv del i vardagen.
Förutom att du också bidrar till biologisk mångfald (gäspa inte) så är också en ädellövskog en riskspridare men också någon form av försök i en tid med ett ändrat klimat. Lövträd har oftast rotsystem som går djupt. Detta gör att de kan hämta vatten djupare i marken och att träden blir mer stormfasta än främst gran. Torkstress och stormfällning kan alltså minska. Något du också kan ha med i beaktning är att det enligt SLU finns upp till 7 miljoner hektar skogsmark inom EU som idag “felplanterad” med gran. Det är alltså gran som är planterad utanför sitt naturliga utbredningsområde och oftast mark som är både lämplig och naturlig för lövskog.
I frågan “Varför ädellöv” vill också ta med den unika möjlighet som skapas i att testa både andra trädslag och dessutom bedriva försök på ditt lokala betestryck. Värdet av ett skogshägn relaterar alltså inte bara till att odla upp ädellövskog. Du kommer troligtvis redan år ett se vilken otrolig skillnad det är på tillväxt i den naturliga föryngringen om inte klövviltet kommer åt det. Kanske kan du också testa en och annan exot i hägnet? Eller varför inte lite masurbjörk?
Väljer du någon exot så får du dock inte bryta mot lagen. Mindre anläggningar under 0,5 hektar kan fungera men rådet från Skogsstyrelsen är att du anmäler om detta om du tänkt göra det i större skala. Alltså även om det handlar om 0,5 hektar. Det är ganska rimligt om det skulle visa sig i framtiden att den exot du testat med visade sig vara invasiv.
Mitt i all eufori så passar jag även på att ta med det negativa med ädellöv. För givetvis finns det även en baksida på detta mynt. Tar du emot stöd för din etablering så förbinder du att hädanefter bedriva ädellövskogsbruk på området. Givetvis blir du inte ersättningsskyldig om ex. etableringen skulle bli en katastrof. Men då kan du inte heller bara beställa några tusen granplant och plantera. Du får istället ta kontakt med Skogsstyrelsen och be om kanske både expertishjälp och mer stöd för hjälpplantering. Under 10 år har ansvar för att det sker en etablering av ädelskog. Marken är sedan konverterad till ädellövskog och då ska det växa ädellöv där. Minst 50 % för att vara mer exakt.
Ädellövskogsbruk har sedan ett eget regelverk vid avverkning. Kanske inte “ditt problem” med tanke på att livet är ändligt men kanske ändå värt att veta. Plantering, röjning och gallring kräver ingen anmälan till myndigheter men planerar du att avverka ett moget bestånd av ädellöv så startar en speciell process som inte är lika liberal som en konventionell. Inga konstigheter egentligen men du (eller dina barnbarn) kan få vara beredda på att det inte bara är “sopa omkull”, markbereda och plantera.
Påbörja processen med ädellövskog
Känner du att ädellövskog vore intressant? Kör i vind säger undertecknad. Innan du påbörjar ansökan om stöd så är det dock några saker som kan vara bra att ha planerat. Dels hur marken ser ut där du planerar ädellövskogen. Vilka trädslag kan tros utvecklas bäst där? Använd gärna Skogsforum om du är rådvill och ställ frågor. Skogsek och skogslönn fungerar i nästan hela Sverige. Sedan får du själv bilda dig en uppfattning om vilka arter som kan passa just ditt projekt. Börja också tänk i banorna hur du ska genomföra projektet. Vägar, avstånd, ev. skuggning osv.
När du kommit så långt så är vårt tips att ladda ner ansökningsblanketten och börja fylla i. Den är lite snårig, det ska medges, men i gengäld så är dagens tips att utnyttja det lokala kontor som finns i ditt område. Handläggarna finns där för dig och vi har bara positivt att säga om vår kontakt, så också med stödansvarig Ingmar Eriksson på Skogsstyrelsen som jag hämtat mycket information om till denna artikel.
Tar man upp vilka frågor och spörsmål man har så får man svar på hur man ska göra. Detta kommer förenkla avsevärt och göra ansökan till en barnlek. När sedan till ansökan är inskickad så får du hålla tummarna i några veckor i avvaktan på beslut. Starta inget fysiskt med projektet. Dels för att det går emot grundprincipen och dels att du kan bli arg och ledsen om den inte skulle gå igenom.
När det kommer till stöd och ersättning så är detta givetvis unikt för varje ansökan. Baserat på Skogsforums Lövskogsprojekt så kan vi säga att vi efter att ha skickat in kopior på våra utgifter + lite schablonkostnader som Skogsstyrelsen hjälper dig med så betalade stödet i princip materialkostnaden. Det blir alltså fortfarande en kostnad när du räknar in egentid med mera, men summa summarum mångt mycket billigare än att etablera “vanlig” granskog. Och roligare dessutom, där du får en egen liten “försöksyta” i ädelt format, men det kanske redan har framgått?
