Ett utkast till EU-kommissionens kommande skogsstrategi om framtidens skogar har läckt ut, något som Dagens Nyheter varskodde skogssverige om på fredagseftermiddagen. Det handlar om ett utkast till en strategi för framtidens skogar, inom EU, men också med förhoppningen om att den kan anpassas mer globalt.
Dagens Nyheter har i sin artikel valt att även länka det läckta utkastet. Utan att gå in på hur det läckt ut så kan det vara bra, innan vi går vidare, att nämna att det är ett utkast. Med det sagt så kommer vi försöka hålla dig a ´jour om läget för utkastet ställer saker på sin ända.
Varför en strategi för framtidens skogar?
Enligt EU-kommissionen så är välmående och motståndskraftiga skogar en ödesfråga för klimatet. Du har säkert hört det förr men det handlar om vikten av klimatanpassa skogsbruket, helt enkelt för att värme, torka, vatten, insekter, vind, brand etc. kan orsaka stora skador på en skog, tyvärr också gärna i kombination. Orsakas skada på skog så riskerar det också att påverka klimatet genom bl.a. mindre tillväxt. En ond spiral alltså och det är denna som EU-kommissionen nu stenhårt verkar jobba för att undvika.
Kaskadprincipen framhävs
Kaskadprincipen var något som togs fram i den första skogsstrategin för en handfull år sedan. Denna princip klassificerar produkter från skogen i en fallande ordning baserat på hur viktiga de ur ett klimatperspektiv. Träprodukter, ofta sågade i sågverk anses vara den allra viktigaste produkten från skogen och något som premieras i utkastet. Det måste bli mer timmer i EU: s skogar. Klassificeringen styrs mycket mot livslängd, alltså hur många år det tar innan kolet i produkten släpps ut i atmosfären men också hur produkten var avsedd att användas med tanke på ex. återvinning. Sågade trävaror har annars fått livslängden 35 år, träpaneler 25 år och papper 2 år.
I utkastet står att det måste ske en drastisk förskjutning från idag mest kortlivade slutprodukter från dagens skogar till mer långlivade produkter i framtidens skogar. Dessutom anser EU-kommissionen enligt utkastet att skogsindustrin måste ställa om från att som idag anpassa skogen till industrin till tvärtom. Skogsindustrin måste också anpassa sig för att kunna göra långlivade produkter från timmer av sämre kvaliteter och från mer lövträ.
Trävaror som byggs in i framtidens byggnader framhålls starkt. Anledningen är att det enligt utkastet bara byggs med 3 % trävaror idag och kan man öka detta, och ersätta koldioxidbelastande betong och stål så finns stor potential. Dessutom med den fina vinsten att man flyttar kolsänkan som skogen bundit in i hus och byggnader som håller kolet fast under lång tid.
Bioenergi ses inte heller med blida ögon. Här står det bland annat i utkastet att bioenergi kan användas, om det kommer från bi-produkter från sågverk, såsom ex. sågspån.
I princip förbud mot trakthyggesbruk
EU-kommissionen anser i utkastet att trakthyggen (kalhyggen) släpper ut för mycket kol ur marken vid avverkning för att anse att det är en metod att använda i framtidens skogar. Det kan finnas undantag men å andra sidan så nämns i utkastet att det finns länder i EU idag som lyckats minimera trakthyggesbruket.
Kontinuitetsskogsbruk är exempel på vad som kan användas i stället i framtidens skogar. Trakthyggesbruk föreslås alltså förbjudas såvida “det inte är bevisat nödvändigt av ekosystem- eller miljöskäl”. Vidare föreslås ett avverkningsstopp under häckningstider och att tunga skogsmaskiner som kan orsaka markkompaktering inte bör användas i framtidens skogar.
Mer blandskog och mer löv
Utkastet har identifierat att monokulturer är mindre motståndskraftiga och har lägre biodiversitet än blandskogar. Dessutom anser man att det kan vara befogat att framhäva mer lövträd i Europas skogar. Detta i kombination med att man väljer trädslag med olika biotiska och abiotiska känsligheter. Utöver detta nämner utkastet även att det kan behövas en reglering av viltstammarna och även att det kan finnas fördelar med avsatta områden inuti en produktionsskog.
Naturnära skogsbruk med EU-certifikat
I utkastet om framtidens skogar så finns ett avsnitt om “naturnära skogsbruk” (Close-To-Nature). Denna typ av skogsbruk har liknats med ett skogsbruk där skogen själv får bestämma i mångt och mycket i sin utveckling och en strävan mot höga miljövärden. En idé som funnits är att naturnära skogsbruk skulle kunna eliminera den indelning som idag finns med ex. biotopskyddsområde om produktionsskog.
Utkastet föreslår ett kommande system där skogsägare skulle kunna certifiera sitt naturnära skogsbruk. Hur detta skulle gå tillväga verkar dock mer oklart.
Kolsänkeodling med betalning
Som vi skrivit om i vår artikel om EU-taxonomin så ämnar EU-kommissionen att jobba för att skogsägare ska kunna få betalt för den koldioxid som deras skogar binder in via sin tillväxt. Ett helt avsnitt sätts av till skogsägarnas ekonomiska framtid och det faktum att lönsamhet är av vikt för utveckling. Förutom att man “tittar på” ett certifikat som kan möjliggöra försäljning av kolsänka så tar de även upp en förändrad CAP, alltså jordbruksstödet, där mer vigs åt skogen när det kommer till speciella avsättningar som ex. vattenvård och biotopområden.
Välmående skogsägare är en förutsättning för framtidens skogar enligt utkastet. Också att förslagen som läggs fram i utkastet ställer saker på sin ända med tanke på hur skogsägarna brukar skogen idag. Här tror man dock lyckas i framtidens skogar genom att erbjuda ytterligare intäktskällor i kolsänka och naturturism. I kombination med ordinär timmerförsäljning, om än inte från ett trakthygge.
Grundfrågan – klimatet
Utkastet till denna skogsstrategi för framtidens skogar i EU kan man säga inte passar vår nuvarande svenska skogsbruksmodell värst bra. Att, krasst sett, ta bort både trakthyggesbruket och kanske också massabruken är att ta bort majoriteten av det svenska skogsbruket. Ska man drista sig till en tolkning så torde det vara lätt att “bli godkänd” med fröställning av tall. Men där går nog också gränsen. Fröställning av tall ska vi kunna bedriva på 60 % av produktionsmarken då 60 % av våra skogsmarker är lämplig för tall men resterade 40 %, ja, där blir det ändring som heter duga.
Det kan alltså vara enkelt att tappa fattningen. Något vi vill skicka med i den framtida diskussionen på Skogsforum och andra ställen är grundfrågan som allt verkar vila på. Det handlar alltså om klimatkrisen och Parisavtalet. Det är viktigt att ha med sig detta även om man vill diskutera “stolligheterna” i kojan eller på ledarplats.
Anledningen är att man får en känsla, återigen, att klockan är slagen i Bryssel och det är panik att få bukt med klimatkrisen. Kort och gott, gör vi inte stora omställningar nu så har vi inte några skogar alls i framtiden. Rätt eller fel angående detta kan vara grundfrågan att diskutera. Anledningen? EU med sin Gröna Giv har siktet inställt och det är att klimatkrisen är på fullaste allvar. Ska man få dem att ändra riktning i några frågor som rör klimat och skogsbruk så är det klimatfrågan som måste diskuteras.
Utöver detta, eller kanske en delorsak(?) så finns konsumenterna. De som köper produkterna som tillverkas. Alltså vi människor på jorden. Hur vi i stort agerar och förändrar våra mönster och ideal är troligtvis en av de större mekanismerna. Ska man ur ett perspektiv som speglar dagens svenska skogsbruk så kan det finnas tecken på att det är en ändring på gång. Vi har skrivit om att Kimberly Clark börjat välja bort råvara från boreala skogar och detta är också något som Essity testar på genom sitt “halm-massabruk” i Mannheim för att ta två exempel.
Eftersom pengar styr världen och konsumenterna (oftast utan att veta det) har en stor makt när de göra sin inköpsval så är företag som tillverkar slutprodukter oftast ganska känsliga för förändringar. Nu har vi en generation människor som är födda efter år 2000 som kommer in som större konsumenter. Frågan är nog inte vad vi äldre gjort tidigare utan hur de nya konsumenterna gör sina val när de konsumerar?
