Skogsstyrelsen har släppt två rapporter som ska ligga till grund för SKA22 — en ny uppdaterad Skoglig Avverkningsberäkning 2022. Den senaste avverkningsberäkningen gjordes 2015 (SKA15). Den nya avverkningsberäkningen SKA22 ska simulera skogens utveckling och möjliga avverkningsnivåer utifrån ett antal olika scenarier under perioden fram till år 2050. Från idag och knappt 30 år framåt.
Det handlar om att simulera resultatet av olika alternativ beroende på skötselmodeller, klimatförändringar, virkesuttag och ev begränsningar i brukande. SKA22 ska också simulera olika scenarier för virkesförbrukning. Så kallade efterfrågescenarier. Sedan ska de här två grenarna – virkesproduktion och virkesförbrukning – jämföras med varandra för att se om de går ihop. Alltså om det svenska virket från skogen räcker till det man tror att industrin behöver. Eller om vi behöver importera. Om det finns något att importera?
En sak står tydligt klar när man läser igenom de två olika rapporterna som Skogsstyrelsen har presenterat. Svensk skogsindustri, som den ser ut idag med sågverk, massaproduktion och värmeverk, kan inte fortsätta att utveckla sin volymproduktion i samma takt som under de senaste decennierna. Vi har idag passerat den högsta nivån som angavs i SKA15 när det gäller avverkning av barrsågtimmer. När det gäller barrmassaved ligger vi på högsta möjliga nivån.
Stor konkurrens om importvirket enligt SKA22
Precis som flera branschtidningar har tolkat den inledande informationen från SKA22 så räcker virket helt enkelt inte till.
Vi kan heller inte förlita oss på stora, tillgängliga importvolymer från vår närregion. Virkesområdet som kallas ”Östersjöområdet” (och där även Norge ingår) ser inte ut att erbjuda något stort framtida virkesöverskott. Finska bruksutbyggnader kommer att sluka stora volymer massaved framöver.
Sverige driver det mest intensiva skogsbruket
Sverige toppar idag Europaligan om att hugga störst andel av skogstillväxten på tillgänglig ”virkesproduktionsmark”. Det innebär troligen att vi även har en världsledande position inom denna gren. Virkesproduktionsmark är den mark som inte är undantagen från virkesproduktion och som i Sverige motsvarar knappt 75% av all skogsmark. I Sverige hugger vi idag, enligt Forest Europe 2020, hela 95% av tillväxten på denna mark. Motsvarande siffra i Finland och Estland ligger strax över 80% och i Norge kommer man inte ens upp i 60%.
Inte lätt att öka tillväxten
Läser man igenom Skogsstyrelsens rapport ”SKA22 – Bakgrund och motiv till val av scenarier” så är det svårt att se hur vi på något magiskt sätt skulle kunna öka vår tillväxt och därmed tillgängliga avverkningsvolym radikalt. Även om vi använder mer snabbväxande plantor som producerar mer. Flera faktorer pekar istället åt andra hållet:
-Klimatförändringen leder till ökad risk för tillväxthämmande skador (insekter, storm, torka, svamp). Därtill kommer omfattande skador orsakade av klövvilt.
-Ökad hänsyn till biologisk mångfald med mer blandskog och ökad andel brukande med hyggesfria metoder kan minska tillväxten och virkestillgången.
-Ökade krav från EU, svenska politiker och samhälle kan leda till ökade avsättningar.
-Dessutom kan möjligheten att importera virke från grannländer snarare minska än öka.
Mest fokus på fiber i SKA22
I förarbetet till den skogliga konsekvensanalysen SKA22 finns en rapport som på Skogsstyrelsens uppdrag gjorts av konsultfirman AFRY Managemenet Consulting (f d ÅF & Pöyry): ”Marknaden för skogsråvara och skogsnäringens utveckling fram till 2035”.
Här används främst backspegeln för att beskriva utvecklingen för svensk skogsindustri men även kända och planerade investeringar och förändringar tas med enligt AFRY. Kontentan av denna rapport är att svensk skogsindustri idag har ett virkesbehov som är 7-8 miljoner m3fub större än den svenska årsavverkningen. Denna skillnad täcks idag med import från framför allt Norge och Baltstaterna och det handlar i stort sett uteslutande om massaved.
De stora trenderna som beskrivs i den här rapporten är den kraftiga minskningen av både efterfrågan och produktion för grafiskt papper samt en stor ökning av motsvarande för förpackningsmaterial (papper och kartong) samt avsalumassa. Rapporten pekar också ut hygienprodukter och mjukpapper som ett tillväxtområde.
Vart tog träbyggande vägen?
Rapporten handlar nästan uteslutande om massa- och pappersmarknadens virkesbehov, utveckling och trender. Sågverkens produktion omnämns i förbifarten som stabil med en liten men stabil tillväxttakt. Rapporten tar inte upp någonting om ökade trender kring träbyggande eller den stora tillväxt som finns för t ex träskivor och byggskivor som Skogsstyrelsen pekar på i sin rapport.
AFRY:s rapport är väldigt mycket Business As Usual (BAU) och den känns t o m lite daterad redan nu. Den finska utbyggnaden av massabruk nämns t ex som potentiell men vi vet redan idag att byggstart för massabruket i Kemi är beslutad. Det är en investering som troligen kommer att byta riktning på massavedsflödet i norr. Från massavedsimport idag till export av barrmassaved från Sverige till Finland i morgon.
AFRY utgår också från att eventuellt fortsatta nedläggningar av tidningspappersmaskiner kommer att kompenseras med motsvarande produktionsökning av halvkemisk (CTMP) eller kemisk massa (NBSK). Så kan det säkert vara till viss del men frågan är väl om t ex inlandsbruken Hylte eller Kvarnsveden någonsin kommer att konverteras till ett kemiskt bruk om de sista tidningspappersmaskinerna skulle läggas ner?
Svensk skogsindustri backar i förädlingskedjan
Förarbetet inför SKA22 visar att den svenska skogsindustrin står inför stora utmaningar. Svensk skogsindustri, framför allt inom cellulosasidan, har under några år gått baklänges i förädlingskedjan. Nedlagd produktionskapacitet för tidningspapper eller annat tryckpapper har främst ersatts av ny produktion av massa för export. Såväl AFRY:s rapport som den svenska skogsindustrin har ett starkt volymfokus. Allt räknas i producerade ton eller kubikmeter. Inte i värde.
Tillväxt i skogsindustrin = fler producerade ton massa eller fler sågade kubikmeter trävaror. Ett sätt för svensk skogsindustri att utvecklas i framtiden borde istället vara att investera i ny förädlingskapacitet i nästa affärsled. T ex i utökad produktion av kartong och förpackningsmaterial. Eller mer produktion av byggmaterial och byggkomponenter av trä. Den typen av verksamhet är i och för sig inte direkt ”vedförbrukande” så det är väl därför som såväl AFRY:s rapport som ansatserna i SKA22 fokuserar på massa/papper, trävaror och biobränsle.
Megatrend för trä
Den megatrend för trä i byggande, som det inte bara pratas om utan som är en marknadsrealitet idag, finns inte direkt med som en parameter i SKA22. Skogsstyrelsen konstaterar dock att området trä- och byggskivor internationellt har haft en mycket stark volymtillväxt men någon sådan produktion finns knappt i Sverige idag. Varför? Och varför skulle en sådan inte kunna etableras? Produktion av CLT, eller KL-trä (korslaminerat trä) tar sina första steg här i Sverige men även här är det tyst bland trendspanarna i SKA22. Att utgå från historiska tillväxtsiffror för olika grenar inom skogsindustrin kan ju vara vanskligt om man ska hamna rätt i framtidsspaningen. Även om AFRY har bra prognosverktyg för hur ökad befolkningsutveckling och konsumtion driver efterfrågan på skogsindustrins produkter.
Lövtimmer – finns det?
Nästan allt som skrivs om lövvirke handlar om massaved eller möjligen biobränsle. I Sverige existerar knappt lövtimmer som virkessortiment. Av den svenska rundvirkesproduktionen 2019 (prel 76 miljoner m3fub) så blev tre promille (0,3%) lövtimmer. Ungefär 200.000 m3fub.
Ett av skälen till detta är givetvis att vi är ett barrskogsdominerat skogsland men ett annat skäl är säkert att massaindustrin behöver det lövvirke som kommer fram. Lövmassaved utgör en betydande andel av importvirket. Trots att lövvirke är det som tydligast ökar i svenskt virkesförråd och avverkningsbar skog så skeppas mycket björk fortfarande hit över Östersjön. I Skogsstyrelsens sammanställning över det svenska virkesutbudet för olika sortiment kan man se ett stort hopp upp för lövmassaveden ungefär samtidigt som Södra la ner sina två lövsågverk i Småland. En tillfällighet?
Totalt sett i Världen växer produktionen av lövsågtimmer snabbare än för barrtimmer. Det finns en efterfrågan på lövträ men de svenska lövsågverken har brottats med dubbla problem. Dels så konkurrerar man med låglöneländer som har lättare att få ekonomi i det mer arbetsintensiva och ibland hantverksmässiga lövsågning. Dels så har man paradoxalt nog, trots minskad efterfrågan, fått allt svårare att få tag i sågbar lövstock. Det verkar finnas begränsat intresse av att jobba med små lövtimmervolymer i Sveriges stora virkesflöden.
Mängden löv ökar i de svenska skogarna och det finns all anledning att anta att denna ökning fortsätter. Skogsvårdslagen från 1993 godkände lövträd som huvudstammar och certifieringen har troligtvis också bidragit till att höja lövandelen. Idag finns ytterligare faktorer som drar mot mer löv och det är t ex intresset för att anlägga mer blandskog. Barkborreskador, torkstressad gran och klimatdiskussionen driver på för mer bland- och lövskog.
Det ska bli intressant att se hur lövskogsresursen kommer att hanteras i SKA22. Ingångsläget för skogsindustrins virkesbehov enligt AFRY:s rapport tar inte direkt höjd för någon ökad förädling av lövvirke och speciellt inte som sågad vara.
Import eller självförsörjning?
Det finns, speciellt i AFRY:s rapport, en underliggande ton av att svensk skogsindustri ska kunna försörjas med svenskt virke. Idag skulle t ex den svenska massaindustrin kunna vara helt självförsörjande på lövmassaved. Trots det så importeras stora volymer från främst Baltstaterna. Åt andra hållet kan vi se att vi inte är (uthålligt) självförsörjande på barrsågtimmer. Men här sker ingen egentlig import utan vi väljer istället att överavverka (om man utgår från tillgängliga volymer enligt SKA15).
Anledningen till att industrin väljer den här virkesförsörjningen kan säkert tillskrivas ekonomiska faktorer. Som att det troligen är billigare att klämma fram lite mer timmer från den svenska marknaden än att försöka hitta motsvarande kvalitéer via import. Eller att det är billigare att köpa (relativt dyr) lövmassaved från andra sidan Östersjön än att försöka klämma ut några miljoner m3fub mer lövmassa ur den svenska skogen.
Att vidareförädla importerade råvaror har aldrig setts som ett problem i ett i-land. Vi kan t ex jämföra med Tyskland som importerar mycket av både pappersmassa och trävaror för att sedan förädla till mer värdefulla produkter. Som inte sällan exporteras vidare med god förtjänst. Om svensk skogsindustri är framgångsrik i att kostnadseffektivt förädla skogliga råvaror till värdefulla produkter så kan mycket väl en del av denna råvara komma från andra länder. Det är bara en hake: tillgången till virke tryter i Östersjöregionen och import via upparbetade kanaler i närregionen kan bli allt svårare och allt dyrare.
Guldålder för skogsägare?
Kommer resultaten från SKA22 att peka ut en kommande guldålder för skogsägare? Brist på råvara och priskonkurrens låter ju som bra ingredienser för att virkespriserna ska koka uppåt. Kombinerat med ökad efterfrågan och starka marknadstrender för trä som material så borde ju möjligheterna finnas, eller? Kanske är det detta vi nu ser ett första tecken på i och med sågverkens starka marknad? Och kanske är det denna framtid som köpare av svenska skogsfastigheter redan tagit höjd för när skogsmark betalas avsevärt högre än avkastningsvärdet?
Finns det då något som talar emot högre virkespriser för svenska skogsägare? Ja, för pessimisten går det att hitta moln på himlen även en solig dag. Ett exempel kan ju vara att den svenska skogsindustrin kan öppna nya importkanaler. Det finns ett stort och växande råvaruöverskott i östra delarna av Nordamerika och i USA:s sydstater. Den afrikanska kontinenten är också en stor virkesproducent men där används idag stora virkesvolymer till husbehovsenergi. Ökat välstånd och utveckling kanske frigör en del av denna virkesresurs för export? Sen finns ju alltid jokern Ryssland med sina enorma skogstillgångar men dåliga infrastruktur.
Ett annat scenario som inte ska anses helt otänkbar trots dagens hajp kring träbyggande är att trä (återigen) blir bortsopat från byggbranschen. Denna gången av “grönt stål”. Stålindustrin laddar för att bli klimatsmarta med hjälp av storskalig elanvändning och kan mycket väl använda ett budskap om att det är ”bättre att låta skogen stå för att istället bygga med grönt stål”. Inget är statiskt i dagens snabba Förändringsvärld.
Expansion genom förädling
Kontentan av SKA22 borde bli att framtida investeringar i skogsindustri i Sverige bör ske i värdehöjande vidareförädling i steget efter primärproduktionen. I mer KL-trä, bygg- och snickerikomponenter, möbler, kartong och förpackningsmaterial, hygienprodukter, textilfiber, kemiprodukter etc.
En helt vit fläck på den svenska skogsindustrikartan är produktion av skivmaterial för byggsektorn. KL-trä kan delvis klassas hit men det finns ett stort marknadssegment för olika typer av byggskivor som t ex Oriented Strand Board (OSB) som inte tillverkas i Sverige. Detta marknadssegment är ett av de snabbast växande i Världen enligt Skogsstyrelsens rapport så varför skulle vi inte kunna jobba med sådan produktion i Sverige? Det finns ett gigantiskt flisflöde inom den svenska skogsindustrin varav betydande mängder eldas mer eller mindre direkt i olika processer. Någon del av detta skulle ju mycket väl kunna förädlas till framtida byggmaterial istället?
En produkt som det talas mycket om när Skogsindustrierna ska illustrera framtiden är viskosfiber som kan användas av textilindustrin för att ersätta oljebaserad syntetfiber. Här förutspår dock AFRY en blygsam tillväxt: 100 000 ton i ökad produktion fram till år 2035.
Läs mer och diskutera!
Det ska bli intressant att se vad SKA22 kommer fram till men för er som är intresserade så finns mycket bra läsning i den här rapporten från Skogsstyrelsen. Titta speciellt på de olika scenarierna som anges:
• Skogsbruk med en kombination av mer tillväxt och mångfald – I detta scenario simuleras i huvudsak en ökad kvalitet i skogsbruket både avseende mångfald och tillväxt.
• Skogsbruk med fokus på ökad mångfald – I detta scenario fokuseras på att öka variationen och mångfalden i skogen. Jämfört med dagens skogsbruk höjs ambitionerna för att gynna biologisk mångfald, sociala värden, rennäring m.m.
• Skogsbruk med fokus på ökad tillväxt – Detta scenario syftar mot att öka tillväxten och då mer intensivt än i övriga scenarier.
• Skogsbruk med fokus på klimatanpassning – I detta scenario arbetar vi med klimatanpassning i syfte att reducera risken för klimatrelaterade skogsskador.
Och efterfrågescenarierna som finns under punkt 7.1 på sidan 81:
•Efterfrågescenario 1: Business as usual (BAU)
•Efterfrågescenario 2: Fossilfritt Sverige (FS)
•Efterfrågescenario 3: Industritillväxt om 1 % per år (IND 1 %)
Länkar till mer material för SKA22
Länk till Skogsstyrelsens startsida för SKA22
Länk till rapport: Marknaden för skogsråvara och skogsnäringens utveckling fram till 2035
Länk till rapport: Skogliga konsekvensanalyser 2022 – bakgrund och motiv till val av scenarier
