Bio-CCS: I Regeringens budgetproposition som kommer den 20 september 2021 så kommer det finnas med ett förslag som ska stimulera till aktörer i Sverige ska satsa på Bio-CCS. CCS står för Carbon Capture and Storage och syftar till att fånga in koldioxid från atmosfären och lagra den samma.
Genom en omvänd auktion ska de aktörer som tar fram den mest effektiva lösningen vinna auktionen. Vinner man så får man vara med och dela på totalt 6 miljarder kronor mellan åren 2026 – 2040.
Vilka system finns för Bio-CCS?
Idag finns testanläggningar för CCS-teknik som är tänkta att kunna skalas upp och installeras på skorstenar hos industrier som har stora koldioxidutsläpp. Eftersom Regeringens förslag avser Bio-CCS (Bio) så går tankarna främst till bioeldade kraftvärmeverk och massaindustrier i Sverige.
Troligtvis är också detta Regeringens avsikt, alltså att massabruk och bioeldade värmeverk nu genom en “tävling” ska komma på den bästa lösningen för att fånga in koldioxid från atmosfären, eller som i detta fall kanske mer rätt, koldioxid som annars skulle nått atmosfären.
Något som inte diskuteras lika mycket är det faktum att främst träd och skogar är fenomenala på att binda koldioxid. Kan man sedermera garantera att den i skogen inbundna koldioxiden stannar där under lång tid så kanske detta kan vara en typ av Bio-CCS också?
En tredje typ av Bio-CCS skulle kunna vara värmeverk som genererar biokol, helt enkelt ett biokolvärmeverk. Man får sämre effekt i ett sådant värmeverk men i gengäld produceras högvärdigt kol som är stabilt i tusentals år. Också med den stora fördelen att kolet kan användas ex. på åkrar och då fungera som en reservoar för både näringsämnen och vatten. Som klippt och skuret kanske med tanke på klimatförändringarna?
Regeringens förslag om Bio-CCS — vigt åt skogsindustrin?
Om skogar ska kunna fungera som Bio-CCS känns som en utopi så klassar kanske biokolet in där idag också. Eftersom Bio-CCS har lyfts fram av skogsindustrin i Sverige i några år så är troligtvis Regeringens satsning en skräddarsydd lösning för massabruken och kanske också de bioeldade värmeverken. Det har också lyfts fram som förslag i utredningar att några av Sveriges massabruk skulle på Bio-CCS installerat för utvärdering.
Det finns dock hinder på vägen varav det främsta skulle kunna vara att tekniken att fånga in koldioxid via en skorsten inte är särskilt mogen. Världens hittills största anläggning för CCS lades ner tidigare i år. Effektiviteten var låg och det krävdes mycket energi för att den skulle fungera. Låt oss hoppas att tekniken i så fall gör rejäla hopp framåt inom ett år.
Ett ytterligare problem är det faktum att den flytande koldioxiden som skapas måste kunna lagras säkert. Här anar Norge morgonluft genom att kunna ta betalt för att pumpa ner koldioxiden i gamla borrhål där de pumpat upp fossil olja. Vare sig man vill eller inte så finns risken att systemet kan förknippas med så kallad “greenwashing”.
Bio-CCS — en del för att tackla klimatkrisen
Anledningen till att Regeringen nu väljer att satsa på Bio-CCS stavas klimatkrisen. Genom bl.a. senaste rapporten från IPCC så är läget akut och det kommer inte räcka att enbart fasa ut fossila utsläpp. Vi måste även minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Här har då skogsindustrin till synes ett gyllene läge då man genom den svenska industristrukturen idag eldar upp i runda slängar hälften av det som avverkas årligen. Det som eldas går ut via ett fåtal skorstenar.
Om än detta troligtvis är en vigd satsning för att massabruk och kanske värmeverk ska montera “koldioxiddammsugare” på sina skorstenar så är det ändå svårt att förbise biokolet som Bio-CCS. De mervärden som finns i att i samband med att skapa energi och värme även skapa biokol känns för stora för att negligera.
Ett storskaligt biokolvärmeverk som kan generera värme och kanske också el för att sedan sälja biokol som kolsänka och jordförbättrare känns helt enkelt på pappret som en lösning som skulle kunna generera intäkter i flera lager, förbättra matsituationen i en begynnande klimatkris och dessutom på ett stabilt sätt binda koldioxid över lång tid. Vem vågar utmana Regeringen i den omvända auktionen med biokol?
