Skogsstyrelsen säger i år att utvecklingen för miljömålet Levande skogar nu är negativ, och inte neutral som förra året. Nyheten kom redan i början av veckan för att någon läckt till Altinget. Tittar man närmare på vad som ändrat sig och vad Skogsstyrelsen skrivit i sitt pressmeddelande är känslan att myndigheten vänt kappan efter vinden, och lyfter fram saker som ansetts vara miljöstrategiskt bäst i det allmänna opinionsläget, eller i relation till förslagen i Skogsutredningen?
Maktbalansen i regeringen kontra januari-avtalet spelar kanske också roll för vindriktningen? År 2020 hade det en uppenbar effekt på hur ökade medel fördelades ut från regeringen via Miljödepartementets utgiftsområde till skydd av skog. Nära noll till Skogsstyrelsen och en bra pott till Naturvårdsverket.
Enligt Skogsstyrelsens pressmeddelande är de faktorer som påverkar utvecklingen för Levande skogar i negativ riktning framförallt:
- en stor del av Skogsstyrelsens anslag för områdesskydd har gått till intrångsersättningar i fjällnära skog istället för till biotopskydd och naturvårdsavtal
- livsmiljöer för hotade och känsliga arter minskar
- det fortsatt saknas kunskapsunderlag om skogar med höga naturvärden
- inventeringar visar en hög andel skadade kulturlämningar
- mycket arbete återstår för att skapa en fungerande grön infrastruktur, vilket är centralt för bevarandet av biologisk mångfald och flera viktiga ekosystemtjänster.
Den första faktorn verkar inte ha att göra med vad som hände i skogen förra året, utan är en administrativ budgetfråga. Inget lär i praktiken ha hunnit förändras eftersom man inte slutade inventera eller föreslå skyddsområden i övriga Sverige tills helt nyligen, men nu styrt om resurser och reserverat medel inför kommande år? Huruvida fråga två om livsmiljöer minskar mer just nu än tidigare år, med eller utan de berömda skogsbrandsområdena från 2018, är debatterat. Tredje punkten känns som en positionering kontra nyckelbiotoper och de nya förslagen från Skogsutredningen?
En hög andel skadade kulturlämningar låter mer konkret och allvarligt om det går åt fel håll? Har det kanske att göra med att Skogsstyrelsen häromåret själva beslutade att inte längre vara ingång för kulturmiljösamråd vid avverkningsanmälningar, utan sedan dess hänvisar skogsägarna direkt till länsstyrelserna?
Skogsstyrelsen om Levande skogar 2021
Kommentarerna från Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna till det ”nya läget” har varit sparsamma. De verkar hänvisa till mer positiva analyser av läget som tidigare presenterats av dem själva.
Övrig branschmedia verkar inte att gått på djupet heller men flera har återrapporterat Skogsstyrelsens pressmeddelande. Många i branschen är förstås nu upptagna med att svara på Skogsutredningsremissen och att lusläsa de dryga luntorna innan den 30 April.
Vi gör ändå lite fridykning i den nu aktuella delen av Miljömålsrapporten där Skogsstyrelsen i alla fall från början själva suttit bakom tangentbordet. Det är bara cirka 25 sidor. Vår utgångspunkt är förstås att kritiskt granska, och att försöka förstå om den negativa rapporterade förändringen i pressmeddelandet kan höra samman med en strategisk positionering? Ja, det kan liknas med hur ”fan läser bibeln”, men om ”fan” är nära på ateist.
Mycket liknar det som stod i förra årets rapport, men de två textsidorna med sammanfattning och analys har skruvats, vilket ett tränat ögat med hjälp av ”jämför dokument” kan se. Det är förstås inte enkelt med nyanser i ett ”politiskt” språkbruk som utvecklats i politiska förhandlingar innan det landar hos myndigheterna.
Skogsstyrelsen skriver också löptext till stöd för att analysen att läget är bistert och utvecklingen negativ. De använder i vissa stycken många referenser. De lyfter fram mycket detaljerad forskning bland referenserna vilket känns ”nytt” för en före detta centralbyråkrat, men ”knepigt att förstå” för en före detta forskare. Referenshanteringen skiljer sig generellt dessutom åt mellan de 16 olika miljömålsuppföljningarna i rapporten. Förra året använde Skogsstyrelsen själva inte alls ett lika detaljerat urval av forskningsreferenser?
Skogsstyrelsen hänger inte upp analysen för att utvecklingen vridit sig från neutral till negativ på så mycket konkret, men skriver som vanligt (kommer en dylik rapport varje år) att förändringar i skogen tar tid. De flesta faktorer och indikatorer som de får från Riksskogstaxeringen är sådant som redovisas med löpande femårsmedel. Dock inte inventering av skador på kulturlämningar som är statistik de tar fram själva. Resultaten från dessa inventeringar av Skogsstyrelsen ingår också i Sveriges officiella statistik. Statistik från SCB om vilka som är i skogen skrev vi om häromdagen att det inte verkar vara någon kvalitetsstämpel.
Det som Skogsstyrelsen kallar ”inventeringar visar en hög andel skadade kulturlämningar”, visar sig i alla fall ha en tydlig referens till en specifik inventering, och den som gjordes 2020 på hyggen från 2017. Det resultat och den graf de visar i miljömålsrapporten, visar också att de två föregående åren hade mycket ”bättre” utfall, även jämfört med tidigare år. Gör man ett löpande femårsmedel på detta så finns heller ingen trend, åt något håll? Det finns massor mer att säga om dessa data och analyser, eller varför Skogsstyrelsen förra månaden valde att skicka ut ett pressmeddelande om hur mycket mindre av just de här skadorna de hittade 2020 på hyggen från 2017, i norra Norrland? Förvirringen liknar den som pågår kring barkborrar? Inte heller ett ord om att Skogsstyrelsen själva ändrat sina egna rutiner och överlåtit åt skogsägarna att samråda direkt med Länsstyrelserna om kulturmiljövärdena?
Skogsstyrelsen i Altinget
Skogsstyrelsens del av årets stora miljömålsrapport hade begärts ut av Altinget som en allmän handling. Det verkar bara vara denna del om Levande skogar, av Naturvårdsverkets 508 sidor långa rapport över tillståndet för alla de 16 miljömålen, som Altinget valt att ta upp i förtid. Sundqvist tackade själv korrekt, vänligt och bestämt nej till att kommentera uppgifterna till Altinget i förtid för allt skulle släppas vid samma tillfälle av Naturvårdsverket. Snyggt! Vi vet förstås inte om Skogsstyrelsen medvetet låtit sig påverkas av vindarna när bedömningen går från ”neutralt” till ”negativt” avseende Levande skogars utveckling. Inte desto mindre har vi så här i påsktider valt att illustrera artikeln med en vindflöjel i formen av en färggrann tupp.
Hösten 2020 vinklade Altinget (en slags efterföljare till Riksdag och Departement) en artikel på att Skogsstyrelsen då skrivit att utvecklingsläget för Levande skogar var neutralt, men sedan hade ”Regeringen” skrivit i Budgetpropositionen att utvecklingen var negativ. Altinget med en hög svansföring i att återge hur arbetet i riksdag och departement fungerar låtsades inte om att de vet hur texter författas numer i Regeringskansliet. De verkar mena att exempelvis det som skrivits under Miljödepartementets budgetområde av den Miljöpartistiska miljöministerns stab skulle varit ”gemensamt berett” på allvar och godkänts av alla departementen och statsråden, eller avdömt av Statsrådsberedningen? Visst, så är det egentligen tänkt att vara i teorin, men det var nog längesedan det fungerade på det sättet i praktiken. Vet inte Altinget det, bör de kanske sluta marknadsföra sina ”lobbyseminarier” med goda ingångar till riksdag och departement? Låtsas de inte veta det så kanske de inte så hårt ska marknadsföra att förmedlar politiska nyheter på ett opartiskt och öppet sätt?
Miljömålsrapporten och de referenser som anges innehåller mycket mer intressanta kulturspår och diken att dyka ner i, men innan vi återkommer till dem önskar vi er en Glad Påsk!
