Vårvärmen har kommit och gått, men i alla fall hunnit påminna mig om att barkborrarna lever och snart frodas igen. Efter några år av larmrapporter om borrar i skogarna, och sedan Covid-larmen, så börjar många leta efter ljuspunkter i mörkret.
En rapport som kom i januari sa att granbarkborrarna inte förökade sig lika mycket 2020 som 2019. Skäl att tro att populationerna är på väg att avklinga eller krascha? Nej, efter ett snabba samtal till Gunnar Isacsson och andra experter ser jag inget skäl till överdriven optimism:
“Det är för tidigt att slappna av, om det blir en varm sommar kan det ta riktig fart igen”
Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Gunnar Isacsson poängterar också att nivån på skador ändå är så hög, att oavsett om det blir en avmattning i angreppen så kommer ändå skadenivåerna i sommar att bli långt över vad vi varit vana före 2018.
Förvirrat om barkborrarna
Skogsstyrelsen har nu också skickat ut ett pressmeddelande om att fällor visat sig ge tveksam effekt mot barkborrarna. Gunnar Isacsson hänvisar dock mina frågor om detta vidare till författarna bakom rapporten, bland annat Jan-Olov Weslien på Skogsforsk. Jan-OIov bekräftar huvudbudskapet från pressmeddelandet och studien:
Sammantaget visar inte studien på någon tydlig effekt av fällorna.
Jan-Olov Weslien, SkogForsk
Studien har heller inte visat någon negativ effekt av fällanvändning, men nu är frågan vad skogsägaren som vill göra något ska ta fasta på? Att det i mars 2021 kommer ut pressmeddelanden från Skogsstyrelsen och en stor del av den samlade barkborrekompetensen med rubriken “tveksam effekt av granbarkborrefällor”, skapar ju mer frågor än svar? Det finns förvisso inte mycket om fällor på Skogsstyrelsen hemsida med råd om barkborrar ändå, utan det rekommenderas framförallt att hitta och köra ut angripna träd på våren och sommaren.
Det är annars mycket oklart vad man ska göra, och kommer nu snarare fler nyheter om vad man inte ska göra? Skogsstyrelsen har på sin hemsida i oktober 2020 kommunicerat ut meddelandet att man inte rekommenderas plock-hugga på vintern, och innan dess i september 2020 ett press-meddelade om att de lyckats fånga 20 miljoner granbarkborrar i fällor vid skyddade områden:
…om det stämmer, kan insatsen ha inneburit att 5 000 granar med höga biologiska värden har räddats i och intill de skyddade områdena.
Johan Åberg, Skogsstyrelsen
Låter ju som en bra “gissning”, men läser man vidare så verkade varken Johan Åberg eller myndigheten och GD:n så klara över vad 20 miljoner fångade borrar i fällor betydde.
Nu behöver vi analysera och utvärdera denna insats i förhållande till andra åtgärder innan vi tar ställning till om satsningen på granbarkborrefällor ska fortsätta även nästa år.
Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen
Man hoppas att läget har klarnat med den nya studien, på grund av, eller trots den tveksamma effekten? Enligt Jan-Olov Weslien på Skogforsk och Martin Schroeder på SLU kommer det inte några fler eller nya resultat från Skogforsk eller SLU inför våren och sommaren 2021. Med andra ord så gäller nog att plocka fram skördare, motorsågar och barkspadar.
Funkar bekämpningen?
Hittills har bekämpningen av barkborrarna varit långt ifrån framgångsrik. Sök- & plockmetoden som förordats genomförs dåligt enligt Skogsstyrelsen. Sju av tio skadade träd blir kvar i skogen enligt en rapport från Skogsstyrelsen i december 2020. Skadorna från barkborrarna har ökat varje år sedan torrsommaren 2018 då 3 miljoner kubikmeter dödades av barkborrarna. Året efter, 2019, mer än fördubblades angreppen till 7 miljoner kubikmeter och i fjol spreds skadorna även norrut. Skogsstyrelsen summerade ihop 8 miljoner kubikmeter dödad skog 2020 och totalt 18 miljoner sedan angreppen började 2018. Verkar rimligt att fortsätta kraftsamla, och som med coronapandemin kan vi utgå ifrån att faran fortsatt lurar nära.
Randbarkning fungerar
Ska man nå framgång gäller att vara ut i tid för att få iväg av barkborrarna angripet timmer innan det är för sent. Om det är mindre volymer kan man via Skogsstyrelsens hemsida nu lära sig hur och när man ska att barka stockar för att begränsa skador. Den enklare randbarkningen funkar om den görs tillräckligt tidigt så att basten hinner torka mellan spåren som ska göras med 3 cm mellanrum. Annars blir det de mer arbetskrävande metoderna som gäller. Nedan finns en video från Skogsstyrelsen i ämnet.
Jag lovar att försöka hinna med några vindfällen själv, även om jag inte hinner testa isvägen för att köra bort dem, och att fortsätta försöka sortera i de nya råd och rön som kommer.