Nu har Skogsstyrelsen presenterat sin senaste skogliga konsekvensanalys: SKA22. Det är en ansats att visa hur skogsbruk enligt sex olika tänkta scenarier skulle påverkar avverkningsmöjligheter, förrådsuppbyggnad, kolsänka, åldersfördelning och biologisk mångfald under en lång tidsperiod framöver. Underlaget består till stora delar av data från Riksskogstaxeringen och simuleringen är gjord i samarbete med SLU och i deras simuleringsverktyg Heureka.
Resultaten kommer nu att användas av skogsdebattens olika falanger för att driva på för utveckling i sina önskvärda riktningar. Tyvärr så finns det ett stort problem i rapporten av SKA22: Det scenario som kallas ”Dagens skogsbruk” är ett missvisande alternativ. Om man granskar siffrorna kan man se att detta alternativ inte speglar dagens skogsbruk utan snarare hur det såg ut för 10 år sedan. Siffrorna är inaktuella eftersom detta scenario helt enkelt baseras på för låga ingångsvärden för avverkning. Vi hugger sedan flera år tillbaka en betydligt större del av tillväxten än vad som anges som ingångsvärde i scenario “Dagens skogsbruk”!
Det scenario-alternativ som kallas för ”Dagens skogsbruk” kommer att användas av många som argument för hur vi kan fortsätta med BAU (buisness as usual). Det är nämligen ett scenario som ser förhållandevis bra ut. Det ger möjlighet till hög avverkning (underförstått dagens nivå) samtidigt som det fortsätter att bygga upp virkesförrådet. Det ger också ökad andel äldre skog, ökad biologisk mångfald och en stor kolsänka, både på kort och lång sikt. Problemet är att vi redan har passerat möjligheten att köra efter scenariot “Dagens skogsbruk”. Definitionen i SKA 22 av “Dagens skogsbruk” avser som sagt ett utgångsläge som vi hade för 10 år sedan. Om det här scenariot ska kunna användas som modell för framtidens skogsbruk innebär det att avverkningsnivån direkt måste minskas med mer än 10 miljoner m3sk per år. Det virke som därmed försvinner måste den svenska skogsindustrin då istället anskaffa på en allt hårdare och dyrare importmarknad.
Avverkningsnivån 10 miljoner m3sk för låg i SKA22
Avverkningssiffrorna som används i ”Dagens skogsbruk” kommer från perioden 2011-2015 och anges till 82 miljoner m3sk. Det ger ett uttag motsvarande ca 79% av nettotillväxten på virkesproduktionsmark. Om vi istället använder dagens avverkningssiffror från Skogsstyrelsen om ca 96 miljoner m3sk så blir läget ett helt annat. Då är det snarare scenariot ”Dagens potential” som är det mest relevanta att använda och vi ligger redan i överkant här. ”Dagens potential” innebär att all möjlig nettotillväxt tas ut i form av avverkning.
Under avsnittet Virkesbalanser redovisade Jonas Paulsson från Skogsstyrelsen avverkningsnivåer från 2016-2020 års avverkningsdata och då blir avverkningsutrymmet mer begränsat. Den avverkningsnivån motsvarar 92 miljoner m3sk/år vilket då ligger några miljoner m3sk lägre än dagens höga avverkningsnivåer (och 10 miljoner m3sk högre än i scenario “Dagens skogsbruk”). Jonas konstaterade att det i scenario “Dagens potential” fram till 2035 finns ett teoretiskt virkesöverskott om ca 6 miljoner m3fub av främst björkved i främst nordvästra Sverige. I Götaland ger 2016-2020 års avverkningsnivåer en tydlig överavverkning, inte minst på gran. Men då har inte hänsyn tagits till att vi idag avverkar ännu större volym än vad som var fallet 2016-2020 som Jonas har utgått från.
Skillnad mellan Dagens skogsbruk och Dagens potential
Tittar man på hur det påverkar olika parametrar att vi går från scenariot Dagens skogsbruk till scenariot Dagens potential så ger det ganska stora effekter på flera bedömda parametrar. Inte minst när det gäller förrådsuppbyggnad och kollagring. Även skogens åldersfördelning påverkas. Skogsstyrelsen beskrev det vid sin presentation av SKA 22 att det finns allt mindre “vingelutrymme” kvar. Med det menar man att vad man än gör, och vad som än händer i skogarna framöver så får det direkta konsekvenser för något annat. Ökar avverkningarna så minskar den biologiska mångfalden. Ökar avsättningarna så minskar avverkningsmöjligheterna osv.
Här nedan finns några exempel där ni kan se skillnaden mellan scenariot “Dagens skogsbruk” och “Dagens potential”. Och det är alltså Dagens potential som mest motsvarar det skogsbruk som bedrivs just nu och den inriktning vi just nu håller:
Lägre förrådsuppbyggnad – lägre kolbindning
Jämfört med scenariot “Dagens skogsbruk” så ger “Dagens potential” en tydlig påverkan på den så kallade förrådsuppbyggnaden. Alltså hur mycket virkesförrådet i stående skog kommer att öka. År 2050 kommer skogen att ha 500 miljoner kubikmeter lägre virkesförråd på virkesproduktionsmark om vi fortsätter den inslagna vägen jämfört med alternativet “Dagens skogsbruk”. Om hundra år skiljer det 1,5 miljarder kubikmeter. Som vi driver skogsbruket nu så planar den historiska förrådsuppbyggnaden som vi har haft sedan början på 1900-talet ut och enligt SKA22 ser vi bara några hundra miljoner kubik i förrådsökning på en hundraårsperiod när det gäller den virkesproducerande marken tillgänglig för avverkning.
Så här ser virkesförrådets utveckling ut på virkesproduktionsmark enligt de olika scenarierna. Källa: skogsstyrelsen.se
Kolbindningen följer mer eller mindre linjärt med virkesförrådets utveckling. Det innebär att “Dagens skogsbruk” ger en avsevärt större kolbindning än “Dagens potential” och det gäller även i ett kort tidsperspektiv. Skillnaden i kolsänka, på all skogsmark och med alla kolpooler inräknade, blir 2025 nästan 20 miljoner ton C02.
Alternativet “Dagens Skogsbruk” ger den största kolsänkan av alla scenarie-alternativ utom “Fokus mångfald” på en 50-60 årig tidshorisont och störst av alla på ett längre perspektiv. “Dagens potential” ger en av de sämsta värdena på kolsänka, både på kort och lång sikt. Det här troligen en fråga som det kommer att bli diskussioner och då måste man ha med sig att skillnaden mellan Dagens skogsbruk och Dagens potential är att avverkningarna måste minskas med drygt 10 miljoner m3sk/år för att nå de högre målen.
Tittar vi på scenariet “Fokus mångfald”, som innebär större arealer avsättningar och en större andel (30%) kontinuitetsskogsbruk så måste avverkningarna minskas med ytterligare ca 10 miljoner m3sk/år, Drygt.
Äldre skog försvinner
En av de största skillnaderna mellan de här två alternativen (Dagens skogsbruk och Dagens potential) är hur skogens åldersfördelning utvecklas. Går man på avverkningsnivån i Dagens skogsbruk (82 miljoner m3sk) så kommer andelen skogar äldre än 80 år successivt att öka. Det gäller både skog på virkesproduktionsmark men även äldre skog inom avsatta områden. Om vi istället utgår från avverkningsnivån i Dagens potential om 92 miljoner m3sk så kommer skog äldre än 80 år utanför avsatta områden näst intill försvinna på en hundraårsperiod. Minskningen i åldersspannet 81-160 år motsvarar ca 80% av arealen jämfört med hur det hade sett ut enligt alternativet i Dagens skogsbruk.
Som en följd av detta kommer arealen skog som är äldre än dagens LSÅ (lägsta ålder för slutavverkning) att minska drastiskt om vi fortsätter med dagens avverkningsnivå. Om vi kör avverkningsnivån enligt Dagens skogsbruk (82 miljoner m3sk/år) så kommer arealen skog äldre än LSÅ att öka. Kör vi istället vidare på den inslagna vägen (med 92 miljoner m3sk/år i avverkning) sjunker den arealen drastiskt.
Sänka avverkningsnivån eller släppa miljömål?
Slutsatserna av att ha gjort en första genomgång av SKA 22 är att Sverige som EU-medlem och svensk skogsindustri står inför utmaningar. Vi förbinder oss till en nivå av kolsänka, miljöhänsyn och hållbart resursutnyttjande som borde komma att påverka den svenska avverkningsnivån. I alla fall om vi vill fortsätta bygga upp virkesförråd, sänka kol och som minst behålla skogens nuvarande åldersfördelning. Alternativet är att Sverige lyckas förhandla ner våra LULUCF-kvoter, överge en del miljömål och fortsätta med Business As Usual. Vilket då i SKA 22:s definition då inte ska misstas med “Dagens skogsbruk” utan som “Dagens potential”.
Läs mer
Här hittar ni hela sammanställningen och alla rapporter om SKA 22 på Skogsstyrelsens sajt.
Här finns en tidigare artikel här på iskogen.se inför planeringen av SKA22. Den är fotrfarande läsvärd: Virkesbrist enligt SKA22 – dags att investera i förädling?
