Skogforsk presenterade i dagarna sin enkät om skogsbrukets lönsamhet i Sverige. Strax innan kom annan statistik från Skogsstyrelsen och Skogforsk om hur skogsbrukets kostnader utvecklats. Kostnaderna har ökat och intäkterna har sjunkit. Resultatet blir att skogsbrukets lönsamhet fortsatt har försämrats. Det här i tider då skogsindustrins produkter når nya rekord både vad gäller efterfrågan och inte minst priser.
Glappet mellan priset på produkterna och avkastningen på skogen ökar. Undersökningen om skogsbrukets lönsamhet avser förvisso fjolåret och den skenande lönsamheten för skogsindustrin kan tillskrivas 2021. Men svenska rundvirkes-priser har inte justerats upp ännu i den omfattning som krävs för att bryta den långsiktiga och nedåtgående trenden. Spelar skogsindustrin rysk roulette med råvaruförsörjningen?
Två faktorer avgör skogsbrukets lönsamhet
Skogsstyrelsen kunde i sin rapport konstatera att avverkningskostnaderna har ökat något i både gallrings- och slutavverkningsarbete. Man skulle kunna tro att skogsentreprenörerna därmed ändå får lite bättre betalt och att en liten del av corona-boomens manna har sipprat nedåt i näringskedjan. Men i rapporten från Skogforsk tillskrivs den ökade avverkningskostnaden delvis att mer resurser har ägnats åt gallring i norra Sverige. I söder är det minskande virkesvärden på grund av barkborreskador som sänker lönsamheten.
Lars Eliasson på Skogforsk konstaterar att det är en lång utvecklingstrend vi ser:
Intäkterna för avverkat virke har stagnerat i hela landet de senaste 20 åren samtidigt som kostnaderna i skogsbruket har ökat
Lars Eliasson, Skogforsk
Undersökningen om skogsbrukets lönsamhet görs med en enkätundersökning bland landets största skogsägare och virkesköpare. Uppgifterna som sammanställs ska enligt Skogforsk motsvara ca två tredjedelar av den årliga avverkningsvolymen i Sverige. Uppgifterna tas in på landsdelsnivå men sammanställs för södra respektive norra Sverige ”…då uppdelningen på landsdel medför risk för röjande.”
Södra Sverige utgör i det här sammanhanget både Götaland och Svealand. Ganska trubbiga uppgifter med andra ord och svåra att göra detaljerade studier på.
Vill ni fördjupa er i siffrorna om skogsbrukets lönsamhet kan ni läsa Skogforsks rapport här.
Skogsråvaran hänger inte med andra producentpriser
Skogsbrukets lönsamhet hänger inte med utvecklingen i andra industrigrenar när det gäller utveckling för producentpriser visar grafer som Skogsforsk presenterar. Skogsbrukets nettotäckningsbidrag (kr/m3fub netto efter att alla kostnader dragits) ligger plant eller t o m sjunkande sedan år 2000 samtidigt som den totala svenska industrins kurva för producentpriser har ökat med sisådar 40 procent under samma period. Virkespriserna har inte ökat i samma omfattning som kostnaderna har ökat.
Låga priser = stark konkurrenskraft?
Skogsbrukets lönsamhet i Sverige må vara ett problem för skogsägarna men för skogsindustrin har de låga virkespriserna gett en stark internationell konkurrenskraft. Frågan är bara hur länge den här utvecklingen håller? Skogsindustrins virkesförsörjnings-organisationer är effektiva och lyckas få fram tillräckliga volymer till rimliga priser. Det här syns extra tydligt i dagens situation där skogsindustrin, både sågverk och massabruk, säljer sina produkter till rekordpriser. Utan att det spillt över i märkbart högre rundvirkespriser annat än lokalt.
Alternativa intäktskällor
Om den här utvecklingen fortsätter, med sjunkande nettointäkt per kubikmeter för skogsägarna, så ökar motivationen för skogsägare att hitta alternativa intäktskällor. Här kan troligen större skogsägare utan koppling till skogsindustri plöja ny mark. Ersättning för att lagra koldioxid i växande skog kan troligen framstå som allt mer intressant för en nytänkande skogsägare. Det låter onekligen frestande att få betalt för kubikmetern som växer samtidigt som den finns kvar i skogen. Den kommersiella marknaden för kollagring finns redan och den växer snabbt, oavsett vilka beslut och riktlinjer som dras upp av EU eller svenska politiker. Inget tyder på att den trenden minskar framöver.
Rysk roulette med virkesflödet?
Tröskeln för att en skogsägare ska komplettera eller byta ut virkesintäkter mot ersättningar för ekosystemtjänster eller avsättningar sjunker också i takt med att virkesaffärens lönsamhet försämras. Samtidigt som alla tecken pekar på att omvärlden, EU och klimatpolitiken ökar sitt fokus och sin spendering för att investera i klimatnytta. I den meningen kan det vara lite av rysk roulette av skogsindustrin att med alla till buds stående medel pressa virkespriserna till lägsta möjliga. Spelar man tillräckligt länge (eller har otur direkt) så smäller det. Och då pratar vi inte om ett skott i foten!
Läs mer om Skogsbrukets lönsamhet på Skogforsks sajt och rapporten från Skogsstyrelsen om kostnadsutvecklingen i svenskt skogsbruk hittar du här.
På Skogsforum.se kan du diskutera skogsbrukets lönsamhet och där finns även ett intressant verktyg där du själv kan räkna på lönsamheten i din skog. Du hittar det här.
