Den 9 augusti släppte IPCC, som förövrigt är FN:s organ för klimatförändringar, den första delen av den sjätte klimatrapporten kallad IPCC AR6. Rapporten är alarmerande och det kommer krävas extrema insatser om vi ska klara målet om en global uppvärmning på max 1,5 grader Celsius.
50 grader varmt i Kanada, torka i Kalifornien, skyfall i Tyskland och megabränder i Ryssland och Grekland. Listan över extrema väderhändelser sommaren 2021 kan göras lång. IPCC skriver i sin senaste rapport att detta är väder vi får vänja oss vid. Och vi får skylla oss själva då det för första gången fastställs av IPCC att klimatförändringarna är orsakade av oss — människor och förbränningen av fossila bränslen.
Inom 30 år kan vi komma att få uppleva den första isfria sommaren på nordpolen sedan urminnes tider. Detta genererar nya problem med höjda havsnivåer som i sin tur spär på det numer nyckfulla vädret. Om vi vill vända på detta så finns fortfarande chansen. Men då krävs det att vi alla tillsammans agerar direkt och med stor kraft enligt IPCC.
Detta och en hel del till finns i rapporten som förövrigt är på nästan 4.000 sidor och baseras bland annat på att IPCC inför rapporten gått igenom 14.000 vetenskapliga artiklar om klimatförändringarna.
Vad säger IPCC klimatrapport för Sveriges del?
Även om man ur ett klimatkrisperspektiv inte gärna ska se snävt utan globalt så är man ändå sig själv närmast. Så frågan är — hur kommer, primärt, den globala uppvärmningen att påverka Sverige?
Vår tolkning efter att ha skummat och sökt i rapporten är att ändå Sverige, eller nordvästra Europa kommer relativt lindrigt undan. Prognosen är att det kommer bli varmare men inte lika mycket varmare som exempelvis runt Medelhavet. Det kommer mer nederbörd men tyvärr verkar den komma på för denna sommaren beskrivande vis — ej när man tror och inte heller i den mängd man förväntade sig.
Mindre mängd snö och is kommer göra att vårfloden tidigareläggs och försommartorka kan öka som företeelse. Torksomrar som 2018 kommer säkerligen igen och eftersom det brukar komma regn efter solsken så kan vi också vänta oss rejält mer nederbörd. Så pass mycket att det kan finnas risker för riktigt höga vattenflöden, något som säkerligen Göteborgs stad med flera redan nu sitter och funderar över hur de ska tackla.
Vad händer med skogen och skogsbruket?
Det finns inte mycket om skog och skogsbruk i klimatrapporten AR6 från IPCC. Det finns med ett litet stycke om att skogsbruket troligtvis kommer påverkas i Centraleuropa men inget direkt om vår skog eller vårt skogsbruk “här uppe”.
Den svenska skogens armekniv har — krasst sett — hittills bestått av ett verktyg. Gran. Det finns en sannolikhet att denna armekniv nu får modifieras och fler verktyg får läggas till, gärna i kombination.
Närminnet kan vittna om detta och bästa exemplet kan vara torksommaren 2018. Vår gran mådde definitivt inte bra att denna torksommar och det kan vara så illa att den äldre granskogen som fortfarande lever, inte har återhämtat sig ännu.
Granbarkborren är ytterligare ett exempel då den verkar ha frodats i mer eller mindre torkstressade granbestånd. Framtidens vintrar kommer också troligtvis bli milda och genom detta öka risken för stormfällning. Här är granen med sitt ytliga rotsystem och vintergröna också känslig.
Granen är visserligen långt ifrån ensam att ha problem i ett förändrat klimat men eftersom det är ett trädslag vi i Sverige satsat hårt på genom åren så är det viktigt att lyfta upp. Att sprida riskerna, speciellt i ett utsatt läge, är en gammal beprövad metod och troligtvis har vi inte skrivit ordet blandskog för sista gången.
Efter IPCC AR6 — vad kommer hända nu?
Senare i höst genom ett klimattoppmöte, COP26, där samtalsämnet till stor del troligtvis kommer vara IPCC:s senaste klimatrapport AR6. Vad som kommer hända efter detta möte kan man bara sia om men med tanke på det alarmerande läge som målas upp i rapporten så är det kanske inte långsökt att tro att det i alla fall inte kommer bli “BAU” — Business As Usual.
AR6 klargör att vi idag har nått 1,1 grads uppvärmning och om vi inte ska passera 1,5 grads höjning så krävs alltså krafttag. Hur dessa krafttag ser ut återstår att se.
