Granen befinner sig i en föränderlig tid i det svenska skogsbruket. Både när det gäller det politiska klimatet och när det gäller det faktiska klimatet. Planterad gran har blivit miljörörelsens sinnebild av “monokultur” i skogen. Samtidigt som priserna på sågat granvirke rakar i höjden så krymper toppskotten på granarna som växer i skogen. Torkåret 2018 har satt djupa spår i den svenska granskogen och nu senast bekräftar SLU och Riksskogstaxeringen i Skogsdata 2021 att granen tappar i tillväxt och att tallen håller på att gå om granen som andel av det svenska virkesförrådet. Mängden döda granar ökar i skogen.
Vilka trädslag ska ersätta granen?
På grund av barkborreangrepp så avverkas idag många äldre granbestånd och svenska skogsägare har all anledning att fundera över vad som ska planteras istället. Tittar vi på lite torrare marker så har beskogningen med tall definitivt ökat. Trots fortsatt stor viltbetesproblematik. Föryngring av tall är ett utmärkt alternativ där så är möjligt. Tidigare i år kom statistik från Skogsstyrelsen som visar att det nu säljs fler tall- än granplantor och idag släppte Södra information om att deras produktion och försäljning av tallplantor slår rekord. Tallplantor överstiger nu för första gången 20% av det totala antalet plantor som Södra förser skogsägare i Götaland med.
Det är absolut ett trendbrott men frågan är om det räcker? Vilka trädslag ska t.ex ersätta granen på de lite bättre markerna? Den frågan är lite av en “Elefant i rummet” för tillfället. D.v.s något som många ser och uppfattar som påtagligt men som ingen egentligen pratar om eller agerar utifrån. Nej, huvudparten av svenska granhyggen planteras med…just det: gran! Även om Södra levererar en rekordvolym av tallplantor så är fortfarande åtta av tio av deras plantor som planteras gran.
60 procent är inte granskog
Om man utgår från dagens fördelning av beståndstyper i just Götaland så står enligt SLUs Skogsdata 2021 (sid 80) granskog för 40% av den produktiva skogsmarks-arealen och tallskog för 24%. Därutöver finns även barrblandskog som motsvarar ytterligare 11 % av arealen. I denna kontext så sker alltså 80 procent av planteringarna med granplantor. Trots att gran på torrare marker i östra Götaland och på delar av Sydsvenska höglandet lider svårt av sviterna från torksommaren 2018.
Granen trivs i väst…än så länge
I västra delarna av Götaland mår granen bättre tack vare mer nederbörd. Vi kan även se det i hur barkborreangreppen slagit i Götaland. Regnrika Halland och västliga delar av Småland och Västra Götaland har klarat sig bra. I torrare regioner som östra Småland och Blekinge har angreppen varit omfattande.
Det finns en tydlig öst-västlig gradient när det gäller nederbörd i både Götaland och Svealand där de västra delarna får, i alla fall hittills, betydligt mer nederbörd än vad som kommer längre österut. SMHIs väder- och klimatkartor är tydliga på den här punkten.
Granen trivs alltså relativt bra i västliga delar av Götaland och Svealand. Tyvärr kan det bli ändring på den punkten allt eftersom klimatet blir varmare. Tidigare har t.ex Skogsstyrelsen (i bl.a SKA 15) utgått från att Sverige ska få ökad nederbörd med gynnsam påverkan på skogen p.g.a klimatförändringarna. Nu, i förarbetet inför den kommande, nya konsekvensanalysen (SKA 22), är man inte lika säker utan det kan t.o.m bli så att årsnederbörden minskar under växtsäsongen, när vattnet behövs som mest. Lägg därtill att klimatforskare anser att sannolikheten för nya torkår som 2018 ökar. Spolar vi fram tiden några decennier så kommer arealerna med bra förutsättning för granen sannolikt att dra sig norröver och västerut.
Löv? – Vad är det?
Vad är då alternativet till granen på bördigare marker där tallen inte passar in? Visst sliter forskarna nu sitt hår för att kartlägga och utveckla framtidens alternativ på bördig mark i ett varmare klimat? Samtidigt som plantskolorna planerar för massiv uppodling av tåligare trädslag? Nej, tyvärr är det nog inte så. Förädlingen och forskningen kring lövträd har gått på sparlåga eller varit obefintlig i Sverige under lång tid även om det börjar ses något trevande initiativ nu i elfte timmen.
SLU planerar att starta upp ett större lövforskningsprojekt i söder och äldre förädlingsprojekt för björk har räddats och återstartats. Både SkogForsks förädlingsverksamhet och Svenska Skogsplantors fröavdelning vittnar om att intresset för löv är i ökande men att det tar tid att möta upp med nytt frömaterial.
Svenska plantskolor levererade under 2020 över 400 miljoner plantor till skogsbruket. Noll komma sex (0,6) procent av dessa plantor var lövplantor (2,6 miljoner st) vilket är mindre än hälften av antalet Contortaplantor och ungefär lika många som antalet lärkplantor som leverades under 2020. Antalet levererade lövplantor har tvärtemot vad man skulle kunna tro minskat under senare år. Toppen låg runt 2013 med 3,9 miljoner levererade lövplantor.
Vi befinner oss alltså i en situation där det är mer än uppenbart att vi behöver ersätta en hel del av dagens granskogar med andra trädslag. Men vi förmår inte att agera utan kör huvudet i sanden och planterar gran igen. Varför är det så?
Granen regerar när viltet styr
En förklaring till det historiskt bristande intresset för att föryngra med löv från både skogsägare och skogsföretag kan ju vara att det varit svårt med avsättning för annat än lövmassaved. Hela virkesflödes-kedjan är trimmad för maximalt flöde av barrtimmer och massaved. En annan och väl så viktig förklaring är att det varit minst lika bortkastat att sätta en lövplanta som att plantera en tall. Med det höga viltbetestryck som finns på de flesta ställen i landet är det meningslöst att plantera löv om man inte samtidigt är beredd att lägga pengar på ett rejält stängsel.
Ingen tradition
Därtill ska läggas att vi inte har varken tradition eller speciellt mycket kunskap om lövskogsodling och skötsel här i Sverige. Det räcker att gå över Östersjön till Finland för att hitta en helt annan förmåga när det gäller att förädla, odla och sköta björk till högkvalitativa skogsbestånd. Eller till Danmark för den delen om vi pratar om ädlare lövträd.
Intresset finns bland skogsägarna
Diskussioner på bl a Skogsforum visar att intresset för löv ökar bland skogsägarna. En drivande kraft bakom detta intresse är ett upplevt behov av att ersätta gran med andra trädslag. Inte minst då med lövträd av olika slag. För en skogsägare som vill satsa på ädellöv finns möjlighet att få bidrag till både stängsel och plantor idag. Problemet kan dock vara stort att få tag i plantor och att hitta plantor som förädlats i Sverige ännu svårare. Vi på iskogen.se kommer att gräva djupare för att titta på alternativ till granen så håll utkik här efter nya artiklar.
