När rusar även cementpriset hos byggvaruhandlarna uppåt, eller de cementtunga byggaktierna nedåt? Än så länge verkar det ganska lugnt på båda marknaderna trots larmrapporterna om att Slite och hela svenska byggsektorn ska behöva stänga ned? Litar marknaden på att övriga 99,9% av den globala cementproduktionen ändå ska hitta till Sverige för att täcka vår egen “promillekonsumtion”, eller att regeringen ska “fixa biffen”?
Givet fakta i senaste IPCC-rapporten som kom häromdagen, och att diskussionen om att cementpriset borde bli mycket högre för att kunna vara rimligt miljövänligt, undrar man dock vem som också ska belysa att vi tydligen har ett cementmonopol med tillhörande priseffekter i Sverige? Hur mycket det är som verkligen är “gjutet i cement” kommer kanske fram nu i samband med Slitefrågan, även om det inte verkar vara många som nu vågar säga ett ont ord om cementtillverkning?
Miljörörelsen har ibland kritiserat betong- och cementtillverkning för sina jämförelsevis enormt höga koldioxidutsläpp. I alla fall har kritiken hörts när det inte gällt att bygga nya snabbtågsbanor på betongpelare, och givet att tåg kan liknas med en “helig ko” för vissa. Nu är det väldigt tyst kring klimataspekterna på betongen och det är grundvatten, förutom att just Slite av någon anledning anses kunna producera grönare cement än andra runt om på klotet?
Regeringen har lagt mycket åt sidan för att fokusera på Slitefrågan, och de har satt en “oberoende” konsultfirma (Ramboll) på att göra en snabbutredning. Ramboll har förövrigt passande nog en bild på Guldbron på sin svenska hemsida, som de gjort konstruktionsritningarna till, och som Skanska bygger. Via den danska ägarstiftelsens hemsida framgår också hur bolaget utvecklats genom åren, och vad som nu är affärsverksamhet och -idé: “Sedan förvärvet av Henning Larsens arkitektfirma 2020 uttrycks det som att säkerställa positionen som den “ett globalt ledande ingenjörs-, design- och konsultbolag”.
Hur mycket som ligger i potten för den skandinaviska delen av Ramboll:s verksamhet om cementtillgången i Norden drastiskt minskar, eller om cementpriset rusar uppåt i höst, är ganska uppenbart. Visst, det går inte att hitta oberoende firmor, och som kan ställa upp snabbt och tillräckligt billigt för att kunna hantera upphandlingsreglerna. Men ska utredningen verkligen kallas “oberoende”, såsom den tydligen görs av statsrådet Baylan enligt TT/SVD?
Cementpriset i bygghandeln verkar vara stabilt, trots att Finjas och andra mer “no brand” säckar verkar komma från hjärtat av Sverige och Skövde? Cementpriset i 25 kg säck är fortfarande på många håll 50 kr. Vis av hur prishöjningstrappan såg ut för trävarupriserna under vår och sommar, kanske det smäller till när byggvaruhandlarna ska köpa in cement till nästa kvartal? Priset i butik är förvisso på flera håll fortfarande cirka 2 kr kilot i 25 kg:s säckar, och om behöver cirka 300-450 kg cement till en kubik betong så är kostnaden nu en bit under 1000-lappen, liksom sågtimmerpriset?
Tar det slut på cementen i butikerna är det värre? Är lugnet ett tecken på att hela marknaden räknar med att Sveriges speciella regeringskonstellation och parlamentariska röra, med en stark grön prägel, ska rädda den på många sätt tveksamma cementtillverkningen i höst?
Ja, det hoppas förstås även skogsnäringen och träbyggnadsindustrin? Den här krisen visar att för vissa saker är trä inte mer lämpat än betong? Det finns många områden där trä borde ersätta betong ur ett miljö och -klimatperspektiv, men det bör beslutet ska helst tas av en välinformerad marknad? Det finns knappast något som tyder på att den Svenska betong- och cementmarknaden fungerar så bra om ett globalt företag har 75 % av marknaden, men å andra sidan använder vi massor av cement och betong i Sverige (80 % av stommarna till flerfamiljshus). Trots att cementpriset i Sverige borde vara för högt i en internationell jämförelse om ett företag har nära på monopol?
Vem sätter cementpriset i Sverige?
Även om trästommar nu står för cirka 20 % i flerfamiljshusbyggandet, så är resten sedan länge betongstommar. Det gäller även i byggandet av infrastruktur, hallar och förstås grunder. Den mesta cementen (> 60%) i Sverige kommer också från Slite på Gotland. Beslutet att inte godkänna miljökonsekvensanalysen för fortsatt drift i Slite föranleder alltså nu alla möjliga analyser av vad som kommer hända, och varför, om Slitefabriken stängs sista oktober? En fråga som inte diskuterats så mycket är cementpriset i Sverige och varför vi verkar ha nära på ett monopol?
Under våren steg framförallt priserna på trävaror och stål till den svenska byggproduktionen vilket iSkogen och många andra skrivit om, nu kanske också cementpriset? Skogsindustrierna publicerade i början av Juli en graf som visade att trävarupriserna (exportpriser) trots höjningarna inte var ikapp det svenska betongpriset (starkt kopplat till cementpriset) som stigit stadigt sedan 1990. När det gäller stålet vi använder på byggena, “grönt” eller inte, har vi också i andra artiklar berört att det sällan tillverkas i Sverige.
Insatsvaran zink till varmförsinkade reglar och IKEA-hyllor bryts och exporteras från Sverige i hög utsträckning sedan länge. Vad som är rätt priser, och vilka kostnader som ska påföras grund av miljöbelastning är förstås inte givet. Skillnad i pris för byggen med trä eller betong är dock viktigt för de som ska bygga och därefter bo, och även om “sanningen” att även höga trähus är billigare än betonghus kan ändra sig igen och igen.
Alla vet i princip att det krävs kunskaper och rätt information på marknader för man ska hitta ganska “rätt” prisnivåer. Alltså- ska man inte jämföra äpplen med päron- och det ska förstås också gälla cementpriset? Ska väl nämnas att produkter utvecklas och att det skiljer rätt mycket på cement och betong, och mellan olika stålprodukter, så grafer med prisjämförelser är vanskliga. Även om de bara ska beskriva utvecklingen över tid.
Den enorma miljöbelastningen och koldioxidutsläppen från cementtillverkningen kommer ibland upp till ytan och diskussion, men glöms också ofta bort när det exempelvis planeras snabbjärnvägar på betongpelare genom den svenska skogen. Ofta pratas det grönt stål och grön betong, både i Grönköping och andra delar av Sverige. Man kan tro att allt i Sverige i princip grönt snart, och vissa politiker, inte minst i Miljöpartiet, förespråkar numer mer eller mindre planekonomi för att komma till rätta med klimatfrågan. Då spelar inte cementpriset någon roll förstås?
Ser man det så är det kanske inte något problem med att vi bara har en cementleverantör i Sverige, trots att övriga världsproduktionen är flera 1000 gånger större än den svenska men tyskägda produktionen på Gotland? Cement och betong är förövrigt förutom vatten det material som vi människor använder mest av på jorden, så det borde ju vara väl undersökt och analyserat så att resursen används optimalt, marknaden fungerar och att cementpriset är rätt, eller inte?
Cementen från Slite anses unik av vissa och specifikationerna påstås vara oerhört viktiga för betongkvaliteten, så det forskas intensivt på hur man ska förändra de färdiga produkterna och betongrecepten för att göra produkten till en mindre belastning för miljön. Bland annat har Peabs betongdotterbolag Swerock satsat på att blanda in “slagg” från Oxelösund för att göra ECO-betong vilket anses gå utmärkt. Går det ihop?
Man kan i alla fall konstatera att både aktuell cementtillverkning i Slite och SSAB “stål- och slaggtillverkningen” i Oxelösund syns på EU:s brandövervakningssystem sommaren 2021, och att det indikerar klimatpåverkan och att fabrikerna finns i topp på utsläppslistorna i Sverige.
Cementen kommer till de svenska betongmakarna med båt från Slite till fastlandet i Sverige, men sägs inte kunna köpas från något annat cementverk i världen. Det trots att Slitefabriken står för långt mindre än en promille av världsproduktionen. Förutom den unika kvaliteten så anses transportkostnaderna vara ett hinder. Tills för ett år sedan exporterades det dock en hel del cement från Slite-fabriken, och ända till USA? Nu sägs jänkarna vara nöjda med att få cement från Turkiet istället, från en annan av Heidelberg cements fabriker. Går det ihop?
Cementpriset och pris på betong i Sverige verkar inte ifrågasättas eller skrivas om i övriga media? Priset har dock enligt SCB stadigt gått uppåt i decennier trots många förändringar och prishack på cementpriset globalt och i Europa. I Tyskland har det dessutom pågått domstolsförhandlingar i olika instanser sedan två decennier när sju bolag avslöjades med att ha bedrivit en priskartell. Frågan sen en tid verkar vara om kartellböterna på totalt cirka 7 miljarder kronor var rimliga?
Spotcementpriset fritt på fartygen (Fob) är ofta låga på världsmarknaden, inklusive i Turkiet. I vilket fall är priserna lägre ofta lägre jämfört med listpriserna i Sverige. Kan man bara säkra leveranserna av rätt kvaliteter, eller att hantera stora lager, så betalar de lägre priset ofta transportkostnaderna med råge.
Regeringen får gärna rädda Sliteproduktionen för min del och för att hålla igång byggena i höst så att cementpriset stiger, och trävarupriserna inte störtdyker kortsiktigt. Däremot verkar det egendomligt att det skulle vara omöjligt för ett land som Sverige, eller våra stora företag som LKAB att köpa in cement från annat håll, eller att köpa kalksten till Slitefabriken? De “oberoende” Ramboll utreder i alla fall detta, så ett svar kommer snart till regeringen.
Sverige inklusive statliga LKAB exporterar för övrigt enorma volymer bulkvaror på båt själva, så varför ska det var så svårt att få cement till det Svenska fastlandet från andra ställen än Slites hamn på Gotland, eller kalksten dit? Visst, numera bryts det mer kalk och produceras cement i Kina och Asien med långt över 50 % av produktionen, men som jämförelse kör ju våra Svenska statliga bolag dit en massa järnmalm, och börspriset för järnmalm i Kina är cirka 1,5 SEK per kg trots goda tider?
Med mer eller mindre stora båtar av rätt sort kan man också lasta in “kalkliknande” produkter till Vänerhamnar, dessutom i princip på samma båtar som man i år exporterar timmer med från Sverige. De är inte lika stora som de största specialiserade “cementtransportfartygen” men räcker ju i alla fall för att köra svenskt sågtimmer till kontinenten med priser per ton som motsvarar ungefär det svenska cementpriset?
Fakta
Följande bakgrundsfakta är hämtat från en rapport från Lunds universitet som Göran Fagerlund skrivit om ett möjligt alternativ med magnesiumbaserad cement:
“Dagens cement är så gott som alltid baserade på s.k. portlandklinker. Denna produceras i en kontinuerlig process i en cementugn. Utgångsmaterialet är kalksten som bränns vid hög temperatur i ugnen. Processen är energikrävande samtidigt som stora mängder koldioxid drivs ut ur kalkstenen och ur bränslet. Koldioxidutsläppet från världens totala cementproduktion anses uppgå till ca 5% av alla koldioxidutsläpp globalt.
Stora ansträngningar, inte minst i Sverige, görs numera att reducera utsläppet av koldioxid. Detta sker genom att man i större utsträckning använder olika restbränslen och biomassa för cementbränningen samt genom att industriella restmaterial, som flygaska från kolförbränning och masugnsslagg, blandas med portlandklinkern vid cementtillverkningen.
Därvid minskar behovet av klinkerbränning. Det vore naturligtvis önskvärt om man kunde ersätta dagens portlandklinkerbaserade cement med något alternativt energisnålt och ”koldioxidneutralt” bindemedel, som skulle kunna produceras till ungefär samma kostnad som dagens cement och med samma goda användningstekniska egenskaper.”
