Har du funderat över varför det kan vara bra med en skogsbruksplan? En skogsbruksplan är allt som oftast knuten till en enskild skogsfastighet och ska fungera som stöd för skogsägaren. I den bästa av världar så kan den bland annat vara skogsägarens att-göra-lista för skogen.
Den kan tala om när det borde vara dags för en röjning, hur mycket som kan avverkas under en given period och den kan underlätta för skogsägaren när det kommer till naturhänsynen. Dessutom blir den väldigt viktig om skogen ska säljas – man kan säga att den är som en lagerbok som enkelt kan visa ett värde för en köpare.
Historiskt har skogsbruksplanen eller SBP:en som den kan förkortas till varit en fysisk pärm med papper som, återigen, i de bästa av världar uppdateras var tionde år (eller när skogen ska säljas). Digitalisering har gjort att digitala skogsbruksplaner börjar bli en majoritet och med start 2023 så kommer sannolikt pappersformatet fasas ut för gott.
En kamp om skogsdata
Lång historia kort; skogsägaren har generellt sett varit dålig på att hålla skogsbruksplanen uppdaterad. Det kan finnas många anledningar till detta men några kan vara att man haft delar av sin plan alltid uppdaterad i sitt huvud eller så har man enkelt inte prioriterat en så kallad ajourhållning av planen – Det har helt enkelt inte funnits incitament.
LRF Skogsägarna gick i slutet av förra året ut med att skogsägarföreningarna (Mellanskog, Norra Skog och Södra skogsägarna) tillsammans nu satsar 1 miljon kronor på att förbättra möjligheterna till bättre och mer frekvent uppdaterade skogsbruksplaner. Jobbet sattes på Skogforsk och SLU som nu i mars startar upp arbetet. Projektet ska vara klart strax innan vi skålar in år 2023.
Paraplyorganisationen LRF Skogsägarna skriver i sitt pressmeddelande att miljonsatsningen ska ge ökad naturvård och mer effektivitet. Bra så, eller?
Genom att digitalisera och standardisera skogsbruksplanen så skapas ett paradigmskifte. Det som tidigare manuellt klottrades ner på papper av planläggare och, i bästa fall, förvarades i farstun, ska nu istället leva ett digitalt liv men ständig uppdatering och sparas i en databas som ägs av, i bästa fall, en planläggare som inte själv förädlar skogsråvara.
Genom digitalisering så startar också en kamp om skogsdatan.
Vad är planen för skogsbruksplanen?
iSkogen fick ett samtal med projektledaren på Skogforsk, Erik Willén. Planen, eller målet, med projektet är att:
- Skapa förutsättning för att skogsbruksplanen kan och ska uppdateras löpande, hur många gånger som helst.
- Data från avverkningar (skördardata) ska kunna användas för att prognostisera tillväxt inom ett område. Man ska enkelt kunna “dela” på data och förenkla planläggningen inom ett område (ex en ruta på 5 x 5 mil).
- Naturhänsynen ska bli bättre bland annat genom att skördarföraren geotaggar ett hänsynsområde direkt i skördaren.
Skogforsks egen standard för digitala skogsbruksplaner kommer användas, Forestand. Två vitala dataproducenter finns här; skördaren och laserskanningen. Laserskanningen som ombersörjs av Skogsstyrelsen kommer användas som en bra startpunkt när en skogsbruksplan ska göras men också som referens när nya skanningar har gjorts.
Ett lappkast värt namnet
När ett omdrev av laserskanningen var nödvändigt för drygt ett år sedan så valde både Mellanskog och Södra att inte vara med och finansiera skanningen. Anledningen som gavs av Södra var att de inte ville vara med och finansiera något som skulle offentliggöra data om en enskilds skog.
Nu, när skogsbruksplaner och ett affärssystem värt namnet kan skapas av samma laserskanning så är det ändå ok.
Vem äger skogsdata och varför är det viktigt?
Vem som äger data från ex skördaren är idag oklart. Kanske är det så att det måste avgöras i en domstol innan vi vet svaret. I all villervalla så har just nu ett race påbörjats och de skogsbolag och skogsägarföreningar som köper virke bygger just nu databaser med skördardata efter bästa förmåga.
Värt att veta är att Biometria/SDC som ombesörjer datahanteringen av allt rundvirke i Sverige har den största databasen med skördardata. Detta genom produktionsrapporteringen som sker till Biometria dagligen från nästan varenda skördare i Sverige.
Detta kan bli problematiskt för skogsägaren, i värsta fall så ger du iväg data kostnadsfritt som du senare får köpa tillbaka som en skogsbruksplan. Att du sedan gör det av den du själv säljer virke till kan vara negativt för din lönsamhet. Jämför med att du skyltar med ditt kontoutdrag innan du börjat pruta på en begagnad bil på Blocket.
Ok, 28.000 kr så tar jag den direkt!
Du på parkeringen
– Haha, med 120.000 på kontot så blir det inget prutande, 35.000 kr ska jag ha!
Säljaren
Data är viktigt, att den är öppen ännu viktigare
Data från ex skördare är högvaluta. Teoretiskt kan sådan data i framtiden bli mer värt än virket som genererar den samma. Ska skogsbruket som bransch utvecklas och hänga med i en global konkurrens så krävs förutsättningar för en transparent, konkurrensutsatt marknad. Kort och och gott; den som gör bäst produkter tjänar mest pengar.
Vår bastuälskande granne i öst ska enligt utsago ha identifierat problematiken och öppnar genom ett statligt system upp bland annat skördardata. Men å andra sidan så sägs det också att skogsägare i Finland får betalt genom skördarmätning, utan vrak, på bark, så man vet inte vad man ska tro…
Istället för att skapa ett race där den som insamlar mest skördardata vinner, så samlas data ihop och kan presenteras öppet.
Detta gör att alla får samma möjlighet i “tävlingen” att göra bäst produkt, något som också då skapar riktigt bra slutprodukter. Vips så är man med i den globala konkurrensen på allvar. Som skogsägarförening så borde detta vara punkt 1 i kravspecifikationen till Skogforsk och SLU.
Är det lagkrav på skogsbruksplan?
Det enkla svaret är nej. Kravet på skogsbruksplan avskaffades genom den nya skogsvårdslagen 1993. Däremot, siktar du att vara certifierad enligt FSC eller PEFC så krävs en skogsbruksplan och den måste då vara målklassad.
Ta kontrollen, annars gör någon annan det
Digitaliseringen är bra och projektet ovan kommer garanterat att göra så skogsbruksplanen kommer fungera bättre, kanske också blir den billigare. Men det finns underliggande saker i digitaliseringen som måste diskuteras.
Ska skogsbruket i Sverige, du som skogsägare, skogsentreprenörer och skogsindustrin utveckla sin konkurrenskraft och välmående så måste branschen vara transparent, rakt igenom. Anser du att detta är viktigt så bör du göra din röst hörd. Agera genom att diskutera på Skogsforum eller dela denna artikel så fler kan informeras – det tjänar alla på!
Detta är en artikel som återfinns i kategorin för skogsbruk.
Vad är ett CRM?
CRM är en förkortning för “Customer relationship management”. Fritt översatt kan man säga att det är ett system för att underlätta relation och affärer gentemot ett företags kunder. Ett bra exempel på en ingående del i ett CRM är ett lojalitetsprogram, alltså ett system där företaget kan se till att premiera lojala kunder och belöna dessa med fördelar som rabatter, exklusivt innehåll eller data som skapar fördelar för kunden. I grunden tjänar det syfte att behålla befintliga kunder och samtidigt locka in fler nya. Ett CRM kan också kallas säljstöd.
I denna kontext kan skogsbruksplanen bli ett CRM i den bemärkelse att virkesköparen har full tillgång till ditt skogsbestånd och dess utveckling. Fördelarna för en köpare är då givna.
