Idag inviger mjukpappertillverkaren Essity sitt massabruk i tyska Mannheim som använder halm (vetestrå) som råvara. Man gör det för att enligt dem själva vara nytänkande i en bransch som ser goda tillväxtmöjligheter men samtidigt framtida kundkrav på låga klimatavtryck. Har Essity, vars förälder heter SCA, flyttat hemifrån på riktigt och påbörjat en egen resa in i framtiden?
Att Essity sedan också väljer att prata om att nu utveckla den cirkulära ekonomin inom mjukpappersindustrin kan vittna om att branschen i stort håller på att förändras. Enligt dem själva är mjukpapper från halmen av ettårsgrödan vete likvärdig med mjukpapper som har råvara från skogen. Med halmen som råvara kan man dock reducera både energi-, vatten- och kemikalieförbrukningen. Det ekologiska fotavtrycket kan minskas med 20 % trots samma slutpris och produkt ut till kunden.
Essitys styrelse vågade satsa nytt
Företagets globala råvaruchef Donato Giorgio hade efter många år i gemet tröttnat på att det inte hände något inom produktutvecklingen. I princip handlade utvecklingen om att lägga till fler lager på ex. toalettpappret. 2-lager blev 3-lager och skulle detta fortsätta så hade det slutat med 10-lagers toalettpapper.
Han gick istället till styrelsen med förslaget om att utveckla en ny teknik där de kunde göra mjukpapper av halm. Styrelsen köpte idéen och projektet med ett halmmassabruk i Mannheim påbörjades.
VD:n Magnus Groth tror också projektet som nu startas i Mannheim är framtiden:
Denna typ av innovation är vägen framåt för att öka cirkuläriteten och minska vårt klimatavtryck. Att använda halm som en ny råvara i massa gör oss mindre beroende av träfiber och returfiber och gör oss mer resurs- och kostnadseffektiva, medan våra konsumenter kan göra mer miljövänliga val.
Magnus Groth, VD Essity
Ökat behov i kombination med klimatmål
Essity ser ett ökat behov av mjukpapper allt eftersom fler länder utvecklas och kan börja använda mjukpapper. Det finns då risk för en råvarubrist men samtidigt utmanas man av sina klimatåtaganden om produktionen ska öka. Nu tror de att de hittat vägen in i framtiden som både låter dem öka produktionen och samtidigt nå sina klimatmål.
Essity har likt BillerudKorsnäs och Tetra Pak genom “Science Based Targets” förbundit sig att följa Parisavtalet. Genom att ha förbundit sig till dessa mål så styrs stora delar av verksamheten för att dessa mål ska nås.
Halm ska ge både mjukpapper och bioenergi
Det finns enligt Essity ett överskott av halm i Europa och den ses idag som till stora delar som en restprodukt i jordbruket. Stora områden i de centrala delarna av Europa har ett fokus på jordbruk och anläggningen i Mannheim kommer förses med råvara från lokala bönder runtom staden.
Eftersom det idag finns ett överskott så är råvaran billig och det faktum att den är ettårig kan passa bra in med tanke på slutprodukten som i mångt och mycket saknar fossil substitution och kan av hygienskäl vara svår att återvinna. Att den då också enligt Essity producerar en likvärdig slutprodukt till lägre energi-, vatten och kemikalieåtgång och gör slutprodukten 20 % bättre i fotavtrycket kan visa på att Essity hittat ett potentiellt guldägg.
Dessutom har Essity, som samarbetat med ett amerikanskt företag vid framtagandet av processen, en sidoprocess som gör att de kan utvinna lignin som kan användas för att ex. substituera fossil energi.
Inte bara Essity som tänker i andra banor
Essitys globala konkurrent Kimberly & Clark gick tidigare i år ut med nyheten att de genom sina klimatåtaganden avser att minska behovet av råvara från boreala skogar med hälften. Det är således inte exakt samma spår som Essity just nu men frågan är om det inte är samma grundanledningen som driver dem — yngre kunder är mer klimatmedvetna och ramverk för att nå klimatmål tvingar företagen in i nya processer?
Fler mindre aktörer i USA är också igång på samma spår som Essity, men inte på samma amplitud. Satsning i Mannheim är världens första storskaliga massabruk där råvaran är halm och när den nu drar igång kommer den ha en årsproduktion på 35.000 ton pappersmassa. Det är 1,5 % av företagets årliga behov.
