För första gången sedan Skogsstyrelsen började föra statistik över skogsplantor så levererades fler tallplantor än granplantor under fjolåret, 2020. Ett definitivt trendbrott som kan visa på att kampanjer som ”Mera tall” nu kan ha fått önskad effekt, eller?
Statistiken som finns i sin helhet i Skogsstyrelsens statistikdatabas bygger på webbenkäter som Skogsstyrelsen skickar ut till berörda i skogsbruket. Baserat på svaren, eller kanske hur frågorna ställts, så finns kanske inte allt man kan önska för att få en bred helhetsbild.
Tallplantor i positiv trend
Grafen nedan visar den starka utveckling som tallplantor haft i princip i tio års tid och att 2020 var ett trendbrott då det var första gången sedan mätningarna startade som det levererades fler tallplantor än gran dito.
Anledningen till den positiva trenden kan inte Skogsstyrelsen ange utifrån svaren i webbenkäten. Inte heller finns data över hur den regionala fördelningen ser ut. Magnus Fürst som är inventeringsledare på Skogsstyrelsen säger till iSkogen att det kan bero på kampanjer såsom projektet ”Mera Tall” men det kan också ha att göra med de stora skogsbränderna som härjade 2014 och 2018 — mycket av brandområdena är tallmark.
Oavsett anledningen till att allt fler tallplantor spettas ner i den svenska skogen så visar statistiken att det levererades 203,7 miljoner täckrotsplantor av tall under fjolåret. Vi skriver täckrotsplantor eftersom det är en absolut majoritet för tall. Vidare så levererades 189,6 miljoner granplantor, 7,3 miljoner contortaplantor, 2,7 miljoner lärkplantor, 1 miljon sitkagransplantor, 0,4 miljoner övriga trädslag av barr samt 2,6 miljoner lövträdsplantor (1,5 miljon av dessa var björkplantor).
Summerar man ovanstående så levererades totalt 407 miljoner skogsplantor till den svenska skogen under fjolåret, det är en ökning med 26 miljoner skogsplantor från 2019. Vill man drista sig till en höftning om den totala kostnaden för dessa plantor så skulle man kunna säga att de betingar ett värde om ca 1,5 miljard kronor.
Mera tall!
Närapå exakt 50% av plantleveranserna var alltså tallplantor i fjol. Utifrån den svenska skogsstrukturen så är detta ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Upp till 60% av vår skogsmark kan vara mest lämplig för tall. Det kan alltså vara något att ha med sig då en 60%-ig andel av årsleveranserna borde vara tall då, samtidigt som många anser att tall helst ska självföryngras för att bli fina kvalitetsfuror, och tillräckligt många för att kunna stå emot älgskador med mera. Mer tall krävs dock om vi vill odla skog ståndortsanpassat vill säga.
Barrot och annat negativt
Barrotsplantor är större, dyrare och mer svårplanterade. De har dock den fördel att de klarar angrepp av olika slag bättre och kan vara mer beståndskraftiga. De har dessutom några fler ”år på nacken” som gör en, om än liten, positiv effekt på tillväxten.
Statistiken visar nu att andelen levererade barrotsplantor sjunker, detta efter att ha haft en positiv trend mellan 2013 – 2017. Barrot har definitivt sin plats i skogsbruket, speciellt när det kommer till vissa grandominerande områden, ofta med hög tillväxt. Huruvida den nedåtgående trenden av barrotsplantor kan härledas till en nedåtgående trend för granplantor generellt går då tyvärr inte att kontrollera i statistiken, vi kommer dock hålla ett öga på detta.
Under stora delar av 2000-talet och egentligen fram till 2015 så har granen dominerat med en majoritet över 50% i andel. Största anledningen till detta har varit att gran, till skillnad från både tall och löv, inte är så attraktiv för klövviltet och genom detta hålls viltskadorna i någorlunda schack. Nu, när tallen gått om granen i antal levererade skogsplantor så infinner sig frågan — väntar en, kanske än värre, viltbeteskatastrof runt hörnet?
Den som lever får se brukar det heta och det får nog gälla även denna fråga. Att klövviltstammen är stor och genom detta också ett problem för skogsbruket är väl känt. Vi får nu helt enkelt se hur avskjutningen kontra planterad tall kommer forma framtidens skogar i Sverige. Som sagt, den som lever får se.
Att det blir mer tall på, förhoppningsvis, tallmark är bra för framtidens skogar. Troligtvis också ur ett klimatperspektiv där vi mer eller mindre blir lovade ett både varmare och kanske torrare klimat framgent. Att då inte lövplantorna tar fart kan tyckas synd. Endast 0,5% av de levererade skogsplantorna var av lövsort i fjol. Det är lågt och man kan bara hoppas att det framöver kan bli i alla fall 5%. Till en början. För lövet är dock direkta kostnader kontra möjliga framtida intäkter och viltbetesproblem ännu mer komplicerade för den som ska investera.
