Sedan igår cirkulerar en nyhet om att det i vårändringsbudgeten för 2021 finns ett förslag om att tillföra medel till Skogsstyrelsen. Medlen ska används som ersättning till skogsägare som nekas avverkningstillstånd i fjällnära skogar. Förra veckan kom en annan nyhet som fått stor spridning, nämligen att utvecklingen för miljömålet Levande skogar plötsligt blivit negativ i Skogsstyrelsens årliga utvärdering. Två sidor av samma mynt, eller samma mynt två gånger?
Det vi skrev förra veckan, när vi ifrågasatte en del slutsatser och bevisföringen i Skogsstyrelsens rapport om miljömålet Levande skogar, fick plötsligt ny näring. Veckans pressmeddelande om 365 miljoner till de fjällnära skogarna kan i det sammanhanget kanske liknas med att se en stekt sparv komma flygande? Både för myndigheten, och för journalister i skogen.
Medel för inlösen av fjällnära skog
Regeringen skriver i sitt pressmeddelande att medlen skjuts till för att möjliggöra utbetalning av ersättningar för skydd av fjällnära skog och att regeringen föreslår en förstärkning med 365 miljoner kronor under 2021, vilket bedöms leda till att en majoritet av de berörda fjällnära skogarna i förlängningen skyddas formellt.
Vad betyder det då i praktiken i relation till att Skogsstyrelsen förra veckan som första och största punkt i sin lista över framlagda “bevis” och faktorer för den negativa utvecklingen för Levande skogar listade att de saknade medel för fjällnära skog, och att de nu får de medel de äskat? Som vi skrev förra veckan så handlar ju inte ersättningsfrågorna om snabba processer i praktiken, i alla fall brukar inte skogsägarna vars skog ska lösas in säga det?
Enligt Skogsstyrelsens pressmeddelande lyftes dessa faktorer fram som påverkat utvecklingen i negativ riktning:
- en stor del av Skogsstyrelsens anslag för områdesskydd har gått till intrångsersättningar i fjällnära skog istället för till biotopskydd och naturvårdsavtal
- livsmiljöer för hotade och känsliga arter minskar
- det fortsatt saknas kunskapsunderlag om skogar med höga naturvärden
- inventeringar visar en hög andel skadade kulturlämningar
- mycket arbete återstår för att skapa en fungerande grön infrastruktur, vilket är centralt för bevarandet av biologisk mångfald och flera viktiga ekosystemtjänster.
Vad som hör ihop med vad och vilket år som avses för respektive faktor verkar variera. Vi har skrivit konkret om den speciella dataanalysen som lett till slutsatsen att “inventeringar visar en hög andel skadade kulturlämningar”. Vi arbetar också för att förstå rapporten och författarna av övriga delar, men har inte riktigt kommit kontakt med “pudelns kärna”, så vi återkommer till det nästa vecka.
När det gäller de fjällnära skogarna så är det också intressant att regeringen lyfter fram att tillskottet “bedöms leda till att en majoritet av de berörda fjällnära skogarna i förlängningen skyddas formellt”.
Den som måste läsa Skogsutredningen i dessa dagar för att kunna skicka in ett remissvar till regeringen noterar möjligen att Skogsutredningen på sidan 1156 skrivit att ersättningen till enskilda fjällskogsägare som beräknas behöva betalas ut ska landa på 8,2 Miljarder, förutom den fjällskog som ska skyddas med andra medel. 365 Miljoner är 4,5 % av 8,2 Miljarder. Efter kontroll med pressekreteraren hos landsbygdsminister Jennie Nilsson har vi dock fått bekräftat via SMS att “regeringen har gjort bedömningen baserat på Skogsutredningen och Skogsstyrelsen”. Vi får också reda på att “vårändringsbudgeten” som ska lämnas till riksdagen blir offentlig först 15 April.
Det finns förvisso mycket i den senaste skogsutredningen som jag inte förstår hur det bedömts och av vem, men det ber vi att få återkomma till. En av alla frågor är förstås hur, när och varför tidigare bedömningar inte längre verkar gälla. Vilka är det som numera verkligen anser att så stor andel av statens budgetmedel ska gå till att skydda de fjällnära skogarna, där det redan finns en stor del formellt skyddad skog? Jag vet inte om regeringens pressmeddelande med bedömningen om att medlen ska räcka till en “majoritet av behoven” är en ledtråd, men sannolikt inte.
En överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna
Budgetförslaget sägs också bygga på en “överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna”. Om ingen ny överenskommelse finns gäller det sannolikt punkten i januariöverenskommelsen som Centern fortsatt presenterar på sin hemsida i detalj och som återges i en faktaruta nedan. En av punkterna är:
“Värna och stärk den privata äganderätten till skogen. Stärk rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställ att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten. Nationella skogsprogrammet ska främja en växande skogsnäring, särskilt fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn.“
Redan innan regeringen fått ut sitt pressmeddelande hade Centern skickat ut ett pressmeddelande om budgetförslaget, kanske som del av uppgörelsen:
Vi behöver se till att vi har en välmående skogsnäring och ett hållbart skogsbruk, inte minst när det gäller en ökad rättssäkerhet för alla de skogsägare som gör ett enormt viktigt jobb runtom i landet.
Peter Helander, Centern
Många av Sveriges skogsägare uppskattar säkert dessa ord, men de som inte finns i de fjällnära områdena väntar kanske med större spänning hur den politiska verkstan ser ut på andra områden. Visst anser många att den fjällnära skogen är en gökunge för skydd av skog i andra delar av landet, och Skogsstyrelsen valde ju att beskriva den så i miljömålsuppföljningen. Vi och andra har skrivit om Skogsstyrelsens hemställan om mer medel tidigare, och kommer säkert att återkomma till vad som är hönan respektive ägget i denna fråga.
Aktuell Hållbarhet har valt att komplettera regeringens pressmeddelande om de extra medlen till fjällskogen i en artikel med följande text, vilket kanske ger lite djup till frågan?
“Bakgrunden till beslutet är ett antal mål där Mark- och miljööverdomstolen i maj förra året slog fast att ett antal skogsägare som nekats avverkningstillstånd av Skogsstyrelsen hade rätt till ersättning för pågående markanvändning. Domarna innebär enligt regeringen att kostnaderna för ersättning tills skogsägare beräknas öka kraftigt.”
“Frågan har varit kontroversiell eftersom det ifrågasatts om det verkligen handlat om pågående markanvändning, samt att ersättningsnivån varit 125 procent av marknadsvärdet, något som alltså domarna slagit fast. När domarna i Mark- och miljödomstolen kom i maj förra året sa Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, till Aktuell Hållbarhet att han bedömde att även Högsta domstolen skulle få ta ställning i målen, eftersom det rörde sig om en central fråga för naturvården i skogen och handlade om stora belopp. Men Skogsstyrelsen som drev målen, företrädd av Kammarkollegiet, valde att inte överklaga. Nu får myndigheten alltså ett kraftigt utökat anslag för att kunna betala ut kommande ersättningar.”
Faktaruta Januariavtalet
Januariavtalet som också kallas fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen eller 73-punktsuppgörelsen är en skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet för att kunna utse socialdemokraten Stefan Löfven som statsminister och regeringsbildare efter riksdagsvalet 2018. Avtalet publicerades den 11 januari 2019. Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven.
Olika delar av avtalet kopplar till frågor som ansågs viktiga för respektive parti, och Socialdemokraterna och Miljöpartiet fick framförallt förtroendet att sitta kvar som regering från föregående mandatperiod om de lovade genomföra de 73 punkterna i programmet.
Socialdemokraterna lyfter på sin hemsida fram att Januariavtalet göra att regeringen kan se till att det ska anställas fler poliser, sjuksköterskor och lärare. Minska klyftor genom jobb, utbildning och höjda pensioner, etc.
Miljöpartiet skriver på sin hemsida mycket kortfattat att januariavtalet är ”En sakpolitisk överenskommelse mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.”
Centern lyfter på sin hemsida fram att det är mycket centerpolitik i januariavtalet och verkar lista alla 73 punkterna uppdelade på olika ämnesområden, varav de fyra första punkterna under ”Landsbygden får bättre villkor” syftar på utredningarna som beskrivs i denna artikel.
Liberalerna har å sin sida helt enkelt länkat avtalet i sin helhet på hemsidan.
