Scener ur en Riksskogstaxering – monstret i Gäddede

Riksskogstaxeringen i Sverige firar i år 100 år. Om det är på grund av en festyra eller inte får vara osagt men det visar sig att Riksskogstaxeringen har släppt delar av sin data från sina inventeringar öppet för alla att ta del av. Det handlar om så kallade temporära provytor och ett urval mellan åren 2007 – 2021. Vi har såklart tittat lite på denna data och väljer här att ta upp intressanta delar. Man kan kalla det scener ur en svensk skog.

Den data som använts finns alltså som nedladdningsbar Excel-fil hos SLU. Det handlar om data från 36.172 provytor från hela Sverige och med en radie om 7 m. Vardera provyta innehåller information om bland annat trädhöjd, volym, grundyta, ålder, trädslag, antal stammar med mera. Det finns med andra möjlighet att göra körningar på hela datasetet och sedan få ut intressant information om tillståndet, inom tidsspannet, för skogen som varit föremål för inventering. Eftersom varje provyta också är koordinatsatt så kan man få ut kartdata.

Anledningen att SLU Riksskogstaxering släpper på dessa data är enligt dem själva att de kan användas som referens till fjärranalysdata. Man kan med andra ord jämföra en koordinatsatt provyta med ex. laserdata eller kanske till och med GFC-data. All annan användning är försedd med, typ, en varningstext. Eller för att fritt översätta dokumentation från SLU: “Data kan inte användas för att härleda uppskattningar av totaler eller medelvärden för ett geografiskt område av någon storlek.”.

Hur som, det hindrar inte en friflygande skogsnörd att ändå köra lite funktioner på datasetet. För det är ju ändå spännande med skogsdata.

Alla “scener” nedan relateras till det interna datasetet från Riksskogstaxeringen. Vill man så kan man på eget bevåg pröva att dra slutsatser på den svenska skogen i stort. Vilket som så kan det bli ett bra diskussionsunderlag.

Skog med över 1.000 m3sk virkesförråd

Det finns totalt 11 provytor från Riksskogstaxeringens material som har över 1.000 m3sk i virkesförråd per hektar. Detta motsvarar 0,03 % av alla provytor. Som du kan se på kartbilden nedan så är de utspridda över landet men med en koncentration ikring våra två stora sjöar. Två finns i Norrland, fem i Svealand och fyra finns i Götaland.

Ytan med störst virkesförråd finns utanför Bålsta. Det är (troligtvis) ett ädellövsbestånd som enligt Rikskogstaxeringen håller 2.454 m3sk/ha. Annars ser “listan” ut som följer:

Eftersom inventeringen i datasetet började för ~15 år sedan som längst (2007) så är det osäkert om alla dessa ytor finns kvar i det skick de var när de inventerades. Plats nr 2 ligger bara några kilometer från undertecknad och här kan vi konstatera att denna skog nu är avverkad. För de som känner för en exkursion eller två så finns koordinaterna i datasetet.

Riksskogstaxeringen hittar monstret i Gäddede

På plats fyra ovan hamnar ett bestånd i Jämtland. Faktum är att ytan ska finnas söder om Gäddede som borde indikera att det närmast är fjällskog vi pratar om. Vilket som så finns här, enligt Riksskogstaxeringen, ett 150-årigt granbestånd med en medelhöjd på 23 meter och med ett virkesförråd på imponerade 1.323 m3sk/ha. Grundytan är brutala 193 och medeldiametern är 93 cm.

Detta monsterbestånd kan inte lämnas åt slumpen utan måste dokumenteras. Efter samtal med Anna-Lena Axelsson på SLU så visar det sig också att de själva har denna provyta under bevakning. Det finns skäl att återkomma ang. denna provyta. Har du vägarna förbi så har du exakta koordinater här: https://goo.gl/maps/zSDR44MkskTPXF796

Hur följer provytorna Skogsvårdslagen?

Vår svenska Skogsvårdslag säger bland annat att markens virkesproducerande förmåga ska tas tillvara. Med andra ord ska ett växande bestånd inte utglesas för mycket. För detta finns i Skogsvårdslagen Paragraf 10. Med Paragraf 10 följer även ett virkesförrådsdiagram med en kurva som visar vilka miniminivåer som krävs på ett bestånd i olika trädhöjder.

Man kan säga att diagrammet kan användas som ett “nedre golv” där beståndet inte får gå under linjen. Det finns undantag och det gäller om man ställer en fröträdsställning av ex. tall och idkar naturlig föryngring. Genom att applicera kurvan i virkesförrådsdiagrammet så kan man se hur många provytor som ligger under § 10 samt också hur många som ligger över såklart.

Körningen med data från Riksskogstaxeringen visar att ca. 13 % av provytorna på produktiv skogsmark, över 10 m i beståndshöjd och som är under 80 år i beståndsålder ligger under Paragraf 10-kurvan. Räknar man alla beståndsåldrar så visar körningen att ca. 23 % av alla provytor ligger under Paragraf 10-kurvan. I “gallringsbar höjd” så ligger 15 % av provytorna under kurvan (12 – 19 meters beståndshöjd).

Anledningen till att en av körningarna ovan enbart berör åldrar under 80 år är att göra ett grovhugget försök att ta bort fröträdsställningar. Det är dessa som kan vara enligt lagkraven och därigenom ställa till det i redovisningen.

Nedan finns sammanställningen i tabellform, inkl. de värden som tagits ur virkesförrådsdiagrammet.

Var 5:e provyta följer inte Skogsvårdslagen?

Enligt analysen så klarar inte var femte provyta i Riksskogstaxeringens material paragraf 10-kurvan i Skogsvårdslagen. I denna analys kan det finnas en del provytor som är fröträdställningar eller annat som gör att detta värde sjunker. Men tittar på man på skog som är gallringsbar höjd så handlar det om ca. var 7:e provyta som inte håller § 10-kurvan.

Även om man säkerligen inte kan dra några akademiska slutsatser av detta så är det ändå ytterligare en “flaggning” för att det kan finnas en “gallringskatastrof” i Sverige. Det är klandervärt att Skogsstyrelsen inte har behandlat denna fråga. Otroliga mängder kubikmeter kan ha gått till spillo om det skulle visa sig att vi inte tar tillvara på vår skogsmarks produktionsförmåga. För att inte tala om minskade intäkter för skogsägare och sämre siffror i Sveriges NIR/LULUCF-rapportering.

Vidare finns kanske en risk för en “virkessvacka”. Jämför med ett bankkonto. Det funkar bra så länge man kan ta löpande omkostnader via räntor eller direkta intäkter men börjar man beta av från själva kontot så får man vara beredd på att det kan få konsekvenser.

Målbild för virkesförrådet

Medelboniteten i Sverige är ca. 5,5 m3sk/ha/år. Sverige har ca. 23 miljoner hektar produktiv skogsmark och vi avverkar ca. 1 % av arealen per år. Rotationsperioden blir då ca. 100 år. Ett riktvärde är då enkelt att räkna ut – vilket virkesförråd skulle vi kunna förvänta oss givet vår indata. Svaret blir ca. 6,3 miljarder m3sk ((5,5 x 23000000 x 100) / 2). Vi har idag 3,8 miljarder m3sk så utifrån denna målbild så saknas 2,5 miljarder m3sk i våra svenska skogar.

Man skulle också kunna drista sig att “räkna bakåt” utifrån virkesdiagrammet ovan. Alltså, om vi skulle följa paragraf 10-kurvan, vilket teoretiskt virkesförråd skulle vi ha då? Med lite antagande om virkesvolymer i bestånd under 10 meters höjd och med en spridning av bestånden enligt den data som finns i SLU:s Excel-fil så hamnar vi då på ca. 3 miljarder m3sk. Enligt Riksskogstaxeringens officiella siffror så har vi idag 3,11 miljarder m3sk på våra produktiva skogsmark…

Så kan man inte räkna säger säkert någon. En utopi säger säkert någon annan. Du har räknat fel säger säkert en tredje. Det må så vara men det är egentligen underordnat (även om det är intressant att var femte provyta ovan slår igenom ett redan lågt satt golv och att vi kan ha ett virkesförråd som ligger farligt nära §10). Det viktiga är att vi diskuterar frågan och väcker tankar. Mottot: “Mer slutavverkningsvolym åt skogsfolket” kan vara bra ur många aspekter. Eller vad tycker du?