Med data från FAO blev svensk bruttoavverkning 2020 över 100 miljoner kubikmeter

Bruttoavverkning. Ett räkneexempel där vi använt data över producerade varor från skogen via FAO för 2020 visar att den så kallade bruttoavverkningen i Sverige kan ha varit över 100 miljoner skogskubikmeter. Det är 8,7 % mer än officiella siffror från Skogsstyrelsen. Frågan som uppkommer är – vem har mest rätt?

Varje land rapporterar årligen statistik över producerade varor från jord och skog till FAO – FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Genom att använda de siffror som Sverige rapporterat till FAO för 2020 så valde vi att “räkna bakåt” för att se hur bruttoavverkning ser ut från producentledet. Resultatet visar att med denna uträkning så steg den svenska bruttoavverkningen till över 100 miljoner skogskubikmeter för 2020.

Vad är bruttoavverkning?

Med bruttoavverkning avses alla fällda stammar under en given period. I denna kontext gäller det för Sverige som land och under ett kalenderår. Nettoavverkning å andra sidan är den del av bruttoavverkningen där de fällda träden tas om hand och förädlas på något sätt. Skillnaden är “Kvarlämnade hela träd”, helt enkelt fällda träd som av ena eller andra skälet lämnas kvar i skogen.

M3sk är oftast enheten som bruttoavverkningen redovisas i och står för “skogskubikmeter”. Med detta menas volymen av ett träd exklusive stubbe, rötter och grenar. Bruttoavverkningen presenteras årligen av Skogsstyrelsen och sett över tid har utvecklingen enligt deras statistik varit som följer på bilden nedan.

Idag finns två mätningar av bruttoavverkningen i Sverige. Båda mätningarna är numer så kallad officiell statistik fast de har olika ursprung. Riksskogstaxeringens data tas fram genom taxering av provytor i skogen. Man räknar stubbar i dessa provytor och kan utifrån detta få fram statistik över bruttoavverkningen. SLU Riksskogstaxeringens data baseras på femårsmedelvärden. Det är därför kurvan i bilden ovan slutar 2018, Riksskogstaxeringen har ingen “nyare” data p.g.a. medelvärdet.

Skogsstyrelsen tar fram sin statistik med hjälp av Biometria och enkäter som skickas ut till “virkesförbrukande industri”. Med förhoppningen om att skogsindustrin rapporterar korrekt så får man sedan, tillsammans med data från Energimyndigheten statistik över bruttoavverkningen. Skogsstyrelsens statistik har inte medelvärde och det är därför man kan t.ex. kan se toppen 2005 då stormen Gudrun inföll.

Man torde kunna få ett spännande diskussionsunderlag genom att räkna på ett tredje sätt. Som vi har gjort i denna artikel genom att räkna bakåt med hjälp av data från FAO. Källorna torde inte vara exakt lika som de som SLU Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen använder. Därigenom kan vi få en spännande diskussion.

Hur vi räknat

FAO redovisar sin statistik i olika enheter, allt från kubikmeter till ton. För att kunna göra en omvänd uträkning för hur mycket skoglig råvara som behövs så behövs omvandlingsfaktorer. De är flera till antalet och de kommer också från flera källor. I tabellen nedan har vi sammanställt de omvandlingsfaktorer vi använt och även angett källa.

Vi har sedan använt omvandlingsfaktorerna på rådata från FAO samt Energimyndigheten. Att vi valt att ta med Energimyndigheten i detta har att göra med att FAO inte sammanställer produktion av energi. I Sverige är det Energimyndigheten som har statistikansvaret för detta och data för brännved och stamvedsflis finns i tabellen nedan. Värde för energi behövs för att kunna räkna på bruttoavverkning.

Resultat

I tabellen nedan återfinns vår beräkning med formel för varje omvandling. På slutraderna finns den beräknade totala volymen inkl. officiell statistik från Skogsstyrelsen. Våra resultat visar att vår omräkning av data från FAO ger 8,7 % mer volym än statistik från Skogsstyrelsen.

Resultatet visar att över hälften (knapp 52 %) av råvaran från skogen gick till massabruk 2020.

Så kallat returträ och återvinning av papper finns inte med i uträkningen. Vi antar att båda dessa poster inte belastar någon av posterna ovan då det kan vara osannolikt att de används varken av sågverk eller massabruk. Returpapper används dock av tillverkare av papper men dessa torde ligga utanför primärtillverkarna av massa, oavsett typ av tillverkare.

Sammanfattning

Att räkna omvänt utifrån de varor som skapas från skogen kan vara ett nytt sätt att räkna i Sverige. Vi valde att göra denna uträkning för att väcka diskussion i ämnet men också för att ex. England verkar räkna på just detta sätt när de sammanställer statistik.

Naturligtvis är det också intressant att diskutera vidare Sveriges bruttoavverkning ur ett klimatperspektiv. Det är bruttoavverkningen från SLU Riksskogstaxering som idag ligger till grund för Sveriges klimatrapportering och LULUCF. Oavsett vilka siffror som är “mest rätt” är det då intressant att lyfta frågan och diskutera vidare om hur vi brukar skogen i Sverige.