Överavverkningen som försvann

Torbjörn Johnsen
timmertravar avverkning

Ordet överavverkning har inte varit relevant i det svenska skogsbruket sedan 70-talet. Men nu sjunker tillväxten i skogen samtidigt som avverkningen har ökat. Statistiken visar att kurvorna över tillväxt och avverkning snart skär varandra. Sist det skedde var i början av 70-talet. Eller gjorde de verkligen det?

När jag började min skogliga karriär och fattade intresse för den här näringen i slutet av 70-talet, då pratade man om en del företeelser som sedan försvann. En sådan var den befarade virkessvackan som skulle uppstå p g a den svenska skogens åldersfördelning. En varningsklocka var att vi hade överavverkat skogen i början av 70-talet och att det behövdes åtgärder för att öka tillväxten. Grafer över tillväxt och avverkning visade tydligt hur avverkningskurvan skar och översteg tillväxtkurvan.

Nu, när man tittar på grafer över tillväxt och avverkning över tid, så ser man aldrig några bilder där avverkningskurvan skär tillväxtkurvan. Varken under tidigt 70-tal eller ens efter stormen Gudrun som la ner en hel svensk årsavverkning bara i Götaland.

Riksskogstaxeringens graf avverkning-tillväxt-avgång
Så här presenteras tillväxt, avgång och avverkning sedan 1955 fram till idag av Riksskogstaxeringen (2022). Källa: slu.se

Vad beror detta på? Vad har ändrats sedan 70-talet? Har vi reviderat upp tillväxten eller justerat ner avverkningen i efterhand? Eller mäter vi på annat sätt nu? Frågan är intressant av den anledningen att kurvorna för avgång och tillväxt åter närmar sig varandra. Jag bestämde mig för att gräva lite i detta och har nog egentligen inte blivit så mycket klokare. Men jag ska delge er vad jag kommit fram till här.

Tillväxt – avverkning – naturlig avgång

Sammantaget är det tre olika värden som är viktiga i den här ekvationen: Den totala tillväxten, den årliga avverkningen och den årliga (naturliga) avgången. Sammanräknat ger dessa värden den årliga nettotillväxten i skogen. Alltså hur mycket av årets tillväxt som bidrar till ett ökat virkesförråd. Om avverkningen och den naturliga avgången överstiger tillväxten så minskar virkesförrådet och därmed även kolet som lagras in i växande skog.

När det gäller tillväxten så mäts den av Riksskogstaxeringen som utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Det finns data sedan lång tid tillbaka och jag har valt att börja 1956. Då har jag fått fram data som omfattar ”all mark” och “skogsmark”. På senare tid har denna data förfinats och redovisas separat för Skogsmark och Produktiv skogsmark. Numera särredovisas data även för produktiv skogsmark utanför formellt avsatta områden. Sättet att beräkna tillväxt har ändrats några gånger p g a att SLU har hittat beräknings- eller programmeringsfel. Dels 2002 och dels nu senast 2022. Vid båda tillfällena har SLU justerat tillväxtvolymer både momentant men även tillbaka några år. Nu senast 2022 ökade tillväxten enligt SLU med ca 2 miljoner m3sk per år när enligt SLU felaktig programmering/beräkning justerades.

Bruttoavverkningssiffror från Skogsstyrelsen

Naturlig avgång redovisas också av Riksskogstaxeringen. Den faktiska avgången av döda träd mäts av RT sedan 1971 men det finns även uppgifter om avgång innan dess. Siffrorna före 1971 har SLU i efterhand räknat ut som en andel av virkesförrådet. När det gäller siffror över årlig avverkning har jag använt mig av officiell statistik i form av Skogsstyrelsens redovisade bruttoavverkning. Dessa siffror baseras på industrins redovisade rundvirkesförbrukning, justerad för export/import samt lagerförändringar. I siffrorna för bruttoavverkning ingår även rundved som går till stugved samt stamdelar som blir kvar i skogen, t. ex nedröjda träd.

Riksskogstaxeringen redovisar också avverkningssiffror men då dessa skiljer en del från Skogsstyrelsens siffror (som dessutom är och har varit SBCs officiella statistik) samt redovisas som femårsmedelvärden har jag valt att använda de mer korrekta siffrorna från SKS.

Tydlig överavverkning under 70-talet

Om man sätter in Riksskogstaxeringens siffror över tillväxt på all mark respektive produktiv skogsmark och jämför med den totala avgången beskriven som Skogsstyrelsens bruttoavverkning plus naturlig avgång enligt RT. Då ser man att avgången låg en bra bit över tillväxten flera år i mitten av 70-talet. För att inte tala om hur det ser ut Gudrunåret 2005.

Graf som visar överavverkning under 70-talet
Så här ser det ut när man använder Riksskogstaxeringens siffror för tillväxt och naturlig avgång och använder Skogsstyrelsens officiella statistik över bruttoavverkning. Källor: slu.se och skogsstyrelsen.se

Gudrunavverkningen som försvann

Om man däremot tittar på den senaste grafen från Riksskogstaxeringen över hur det sett ut historiskt så har det inte skett någon överavverkning. Inte ens under Gudrunåret 2005 avverkades mer än tillväxten trots att vi tog ut mer än 120 miljoner m3sk det året.

Riksskogstaxeringens graf avverkning-tillväxt-avgång
Så här presenteras tillväxt, avgång och avverkning sedan 1965 fram till idag av Riksskogstaxeringen (2022). Källa: slu.se

Hur kan det vara så stor skillnad? Förklaringarna ser ut att vara flera. Dels så verkar man använda Riksskogstaxeringens siffror för avverkning trots att det är Skogsstyrelsens siffror som har utgjort den officiella statistiken. Dels så redovisas dessa avverkningssiffror som glidande femårsmedelvärden vilket tar bort och jämnar ut alla toppar (och dalar). 

Här kan ni se hur förhållandet ser ut mellan Skogsstyrelsens och Riksskogstaxeringens avverkningssiffror. Båda presenterade som bruttoavverkning + naturlig avgång. Här syns tydligt hur topparna från både 70-talet och Gudrunstormen i stort sett försvinner.

graf som visar skillnad mellan RT och SKS avverkningssiffror
Så här ser skillnaden ut mellan Skogsstyrelsens och Riksskogstaxeringens avverkningssiffror. OBS att båda visar total avgång inklusive RT siffra för naturlig avgång respektive år. Källor: Skogsstyrelsen.se och slu.se

Många siffror för tillväxt

SLUs ändringar av tillväxtberäkningar gör att det nu, i Riksskogstaxeringens webbdatabas, finns ett antal olika tillväxtsiffror för olika tidsserier och för olika urval av marker: all skogsmark, produktiv skogsmark samt produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden. Några av dessa datakällor har parallella data för samma år, men med olika värden. Tittar man t ex på tillväxten för produktiv skogsmark så redovisas olika värden avseende samma urval av mark i tabellerna 3.30 och 3.31a. Den senare ger högre tillväxtvärden för de senaste åren och avser troligen uppdaterade värden efter förändrad beräkning/programmering 2022. Om man dessutom bemödar sig med att ladda ner äldre upplagor av SLUs förnämliga publikationer “Skogsdata” eller “Skogsstatistisk årsbok” och jämför de tillväxtsiffror som anges för olika år så spretar det ännu mer. Jag har dock inte använt dessa siffror i några grafer utan enbart använt den data som presenteras på Riksskogstaxeringens webb.

Här nedan kan ni se en jämförelse över Riksskogstaxeringens olika tillväxtsiffror. Den totala avgången/avverkningen i rött. Blå tillväxtkurvor avser all mark och gröna avser tillväxten på produktiv skogsmark. Heldragna kurvor är värden från tabellerna som innehåller äldsta dataserierna (tabell 1.12 och 3.30). De streckade kurvorna visar de senaste (troligtvis reviderade) tillväxtsiffrorna (tabell 1.13 och 3.31a). Det förfaller att den mer “slagiga” förändringen av tillväxt i äldre kurvor har jämnats ut?

Graf som visar olika värden för skogstillväxt
Det finns flera olika tillväxtsiffror från Riksskogstaxeringen. Den röda linjen visar total avgång (bruttoavverkning enl SKS och naturlig avgång enligt RT). Blå linjer visar tillväxt för All mark och gröna linjer för produktiv skogsmark. Heldragna linjer visar data från äldre tidsserier (tabell 3.30 och 1.12). Streckade linjer visar nyare tidsserier (tabell 1.13 och 3.31a). Källor: slu.se och skogsstyrelsen.se

Fem eller nioårsmedelvärden för tillväxt? 

En annan sak som ställer till det i jämförelserna av tillväxt är vilket år man anger för de medelvärden som redovisas. Inventeringsår eller tillväxtår? Tillväxten redovisas som glidande femårsmedelvärden men varje femårsmedelvärde har sitt ursprung i tillväxtdata från nio växtsäsonger. Ibland redovisas mittenåret för de fem inventeringsåren (tabell 3.30) och ibland redovisas mittenåret för de nio tillväxtåren (tabell 3.31a). I det första fallet betyder det att “2019” innebär inventeringsår 2017 till 2021 och i det senare fallet betyder det att samma inventeringsperiod redovisas som “2016” avseende tillväxtåren 2012 till 2020. Låter det krångligt? Vänta bara, det är bara början! 

De nio olika tillväxtåren viktar nämligen inte lika mycket i medelvärdet. Principen är att man för det första inventeringsåret (2017 i exemplet ovan och nedan) räknar de fem senaste årens hela årsringar. Alltså genomsnittlig årsringsbredd för årsringarna 2012-2016. Nästa inventeringsår, 2018 i exemplet, så räknas årsringsbredden på årsringar från 2013-2017 osv. Det här innebär att årsringar från nio olika tillväxtår ingår i underlaget men att de nio olika tillväxtåren viktar olika i det s k femårsmedelvärdet. Nedanstående tabell visar hur de olika tillväxtårens årsringsbredder viktar i femårsmedelvärdet för inventeringsåret 2019.

tabell som visar Riksskogstaxeringens modell för tillväxt
Så här räknar Riksskogstaxeringen ut skogstillväxten för året 2016 enligt tabell 1.13 och 3.31a. Varje inventeringsår mäter tillväxt för fem senaste hela tillväxtår. Dessa viktas sedan som ett femårsmedelvärde för fem inventeringsår. De nio olika tillväxtåren som ingår i medelvärdet blir inte proportionerliga. Källa: slu.se

Spelar det här någon roll då? Utsmetat över tid så blir det kanske rätt i slutändan? Det man gör med femårsmedelvärden på all Riksskogstaxdata är att man jämnar ut och minskar felmarginaler. Över tid. Däremot så syns inte snabba förändringar som faktiskt har skett lika tydligt. Ett bra exempel är hur överavverkningen enstaka år i början av 70-talet “trollas bort” med hjälp av Riksskogstaxens femårsmedelvärden för avverkningsdata. Eller hur avverkningstoppen efter Gudrun nästan försvinner om man jämför Skogsstyrelsens årliga bruttoavverkningsdata med Riksskogstaxens femårsmedelvärden. Men över tid så blir det väl mer rätt?

Tork- och missväxtåren 2018 och 2019

Nja? Det som är väldigt intressant att analysera där vi befinner oss nu är att tillväxten har minskat så pass snabbt trots Riksskogstaxens utjämnande nioårsmedelvärden. Man kan anta att torkåret 2018, med efterföljande skogliga “missväxtår” 2019, haft en dramatisk effekt med minskad tillväxt. Egna, högst ovetenskapliga tillväxtmätningar i några granbestånd i Värmland i fjol sommar visar att tillväxten minskade 2018 och framför allt 2019. Ett resultat som stämmer väl överens med effekten som nu syns i RTs tillväxtdata.

Eftersom torkåret 2018 och “missväxtåret” 2019 ännu inte fått sitt maximala genomslag i Rikskogstaxens femårsmedelvärde (baserat på nio tillväxtår) så kommer den här tillväxtminskningen att eskalera ytterligare för att kulminera om 2-3 år beroende på hur bra växtsäsonger det blir under kommande år. Nedanstående graf visar hur tork- och missväxtåren 2018 och 2019 ökar sin andel av medelvärdet från 20 till 36 procentenheter när det blir dags att presentera siffrorna i Skogsdata 2024 (för inventeringsåren 2019-2023). En ökning med 80%. Resultatet i Skogsdata 2025 kan bli ännu sämre givet att tillväxten 2019 verkar vara sämre än tillväxten 2018.

Så här kommer det att se ut när Skogsdata 2024 släpper sina tillväxtsiffror. Missväxtåren 2018 och 2019 får då en 80% större påverkan på medelvärdet än vad de hade i den senaste Skogsdata 2022. Källa: slu.se

Det här innebär att oavsett hur bra det kommer att växa under kommande år så kommer tillväxten enligt Riksskogstaxeringen ändå att fortsätta sjunka fram tills dess. Något som kommer att få stark påverkan bl. a på Sveriges redovisning av marksektorns kolbalans (LULUCF). Nu flaggar Naturvårdsverket för minskad kollagring i skog, baserat på Riksskogstaxeringens siffror. 

Kommer SLU att ändra beräkningsmodellerna för tillväxt?

Min prognos är som sagt att det kommer att bli ännu värre. Om inte SLU väljer att ändrar inventerings- eller beräkningsmodell för tillväxt. Om den årliga tillväxten visar sig öka under kommande år går det ju alltid att basera data på enbart det senaste inventeringsårets borrkärnor och minska inflytandet av missväxtåren 2018 och 2019.  Det blir ju ändå ett femårsmedelvärde. Det gick uppenbarligen att trolla bort överavverkningen från 70-talet och då kanske trolleritricket kan göras om igen när kurvorna riskerar att skära varandra på nytt när Skogsdata 2023 och 2024 ska presenteras?

Källor:

Årlig avsatt tillväxt, total avgång, avverkning av levande träd och naturlig avgång (1954-idag), Graf, SLU

Tillväxt, avverkning och avgång, all mark 1956-2018, tabell 1.12, Riksskogstaxeringen

Tillväxt all mark, 2002-2016, tabell 1.13, Riksskogstaxeringen

Tillväxt produktiv skogsmark, 1956-2016, tabell 3.30, Riksskogstaxeringen

Tillväxt produktiv skogsmark inkl formellt skyddade områden, 2002-2016, Tabell 3.31a, Riksskogstaxeringen

Tillväxt produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden, 1987-2016, Tabell 3.31b, Riksskogstaxeringen

Årlig bruttoavverkning 1956 – 2021, Skogsstyrelsen

Föregående artikel
Slutavverkning i Sveriges dysfunktionella virkesmarknad

Sveriges dysfunktionella virkesmarknad – en dyr historia

Nästa artikel
Ska22-oslagsbild

SKA22 – Dagens skogsbruk redan historia?

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack