Skogsägarna lämnas ensamma i Regeringens budget 2023

Regeringens budget 2023 med Elisabeth Svantesson och våtmarker i bakgrunden.

I Regeringens budgetproposition för 2023 skärs det rejält i anslagen för skydd av värdefull natur. Samtidigt visar Regeringen själva att miljömålen inte nås. Risken är stor att skogsägare kommer få skydda skogsmark med mindre eller ingen ersättning.

Regeringens budgetproposition för kommande år innehåller ett ökat anslag för att skydda mer våtmarker. Pengarna tas dock ifrån skydd för värdefull natur. Det handlar om 200 miljoner kronor för våtmarker men samtidigt stramas budgeten åt rejält för skydd av värdefull natur. Regeringens budget föreslår att utgiftsområde 1:14, Skydd av värdefull natur, minskas med nästan ⅓ eller 32 %. Från 1,71 miljarder kronor till 1,17 miljarder kronor.

Regeringens budget, en 60 % minskning på sikt

Prognosen är sedan att samma utgiftsområde 2025 minskas till 686 miljoner kronor, en minskning från idag med 60 %. Regeringen skriver i sin budgetproposition bl.a. att miljömålet för Levande skogar inte uppnås och att:

Kvarvarande områden med höga naturvärden minskar och är utspridda och i hög grad påverkade av kanteffekter. Avverkning av sådana områden påverkar hotade arter negativt.

Vidare skriver Regeringen att det enligt EU:s art- och habitatdirektiv finns utmaningar:

Enligt rapporteringen för EU:s art- och habitatdirektiv har 13 av 15 skogliga naturtyper dålig eller otillräcklig bevarandestatus i samtliga biogeografiska regioner på grund av för liten eller minskande förekomst samt bristande kvalitet. Av direktivets 32 skogslevande arter bedömdes 23 ha dålig eller otillräcklig bevarandestatus.

Skogsägarna i en rävsax

Att budgeten stramas åt i en tid där troligtvis mer skydd av skogar kommer krävas kan ses som en omöjlig ekvation. Risken är överhängande att svenska skogsägare hamnar i en rävsax där politiska krav måste genomföras med reducerad ersättning.

Skogsägare i Sverige
Skogsägare i Sverige 2023, en utmaning? Foto: Unsplash.

I Regeringens budget finns en hint om att skogsägarna får ta ett större ansvar under kategorin “frivillighet”:

Den 30 mars 2022 behandlades propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) i riksdagen (bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:206). De förslag och bedömningar som presenterades i propositionen innebär bland annat att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna.

Det värmer för stunden

Att Regeringen minskar budgeten för skydd av värdefull kan vid en första anblick ses som en välgärning för skogsägare. Detta då i kontexten att skogsägare inte behöver skydda så mycket produktiv skogsmark och istället kan fortsätta med sin skogsproduktion och avverkning.

Det finns dock en överhängande risk att det blir som att kissa på sig – det värmer bara för stunden. Tunga internationella, mellanstatliga och statliga propåer gör det svårt att blunda för miljökraven oavsett EU-medlemsskap eller inte och Regeringen kan stå bakbunden allt eftersom kraven ska införlivas. Då riskerar skogsägare att få “betala kalaset” genom att frivilligt och med låg eller ingen ersättning få ta produktiv skogsmark med höga naturvården ur skoglig produktion.

Fokus på virkesproduktion

Trots att Regeringen i sin budget tar upp att det finns utmaningar inom miljöområdet så förväntar man sig att avverkningen hålls på högsta möjliga nivå enligt Skogsstyrelsen. De använder de siffror som Skogsstyrelsen angivit i SKA22 med en årlig avverkning om ~100 miljoner kubikmeter. Förhoppningsvis fortsätter inte den skogliga tillväxten att minska och Sverige kan fortsatt nettobinda kol i den svenska skogen.

Våtmark i Sverige
Våtmark i Sverige. Foto: Unsplash.

Skulle tillväxten fortsätta gå krabbgång så får vi sätta vår tilltro till Bio-CCS. I Regeringens budget finns anslag för just detta och teoretiskt skulle Sverige då kunna avverka över tillväxten och ändå nettobinda grönt kol. Det finns dock utmaningar med detta. CCS-tekniken har det laborerats med i minst 30 år men fortfarande finns ingen anläggning som fungerar storskaligt.

Naturens egen CCS – fotosyntesen, berörs inte värst mycket i Regeringens budget. Det hade varit intressant att se förslag på kombinerade mål med ersättning för skogsägare som både binder kol och skapar stora miljövärden.

Artikelns ingressbild är ett fotomontage med skärmklipp från Regeringens pressvideo föreställande finansminister Elisabeth Svantesson och en Våtmark i bakgrunden.

Föregående artikel
Ska22-oslagsbild

SKA22 – Dagens skogsbruk redan historia?

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack