När Skogsstyrelsen kommer summera angreppen av granbarkborren 2022 så är prognosen att angreppen är omfattande men kanske lite mindre än 2021. Sedan den förrädiska torksommaren 2018 så kan den totala summan dödad granskog av granbarkborren överstiga 35 miljoner kubikmeter. Ett kinderägg brukar marknadsföras som “att det är tre önskningar i en”. För skogsägare kan det vara samma fast tvärtom i denna kontext, tre bedrövelser i en.
Troligtvis var det den extremt torra och varma sommaren 2018 som startade upp denna bedrövelse. Torkan och värmen jobbade ihop då granarna blev stressade av torkan och granbarkborren, som finns med sex eller åtta tänder, frodades i värmen. Den lilla insekten på bara några millimeter är en effektiv grandödare då den med sina gångar i barken skär av näringstillförseln hos granen.
Granbarkborren 2022, en aktuell trippel olycka
Stora svärmar av granbarkborre kan döda och genom detta förstöra hela skogsbestånd av gran. Det är värdefullt timmer som riskerar att, i alla fall för svensk skogsindustri, bli osågbart och till slut endast duga som brännved i ex. kraftvärmeverk. Skogsägare kan genom detta tappa upp till 80 % av den tänkta intäkten.
Men det finns också indirekta olyckor. När bestånd av gran dör så stoppar den årliga tillväxten i detta bestånd. Detta kan på sikt påverka skogsägare genom Sveriges åtagande att upprätthålla kolsänkan i skogen. Det handlar både gentemot EU med LULUCF men också FN och Kyotoprotokollet. Till denna årliga kolsänka kan man sedan lägga till att kolsänka för hela trädets livslängd snabbt går upp i rök när angripna granar blir brännved istället för ex. sågade trävaror.
Frågan med granbarkborren har också aktualiserats i dagarn då Sveriges Radio i flera reportage tagit upp både angreppen och vad det riskerar att leda till på sikt.
Granbarkborreangrepp, också ett symtom?
Om värmen sommaren 2018 gjorde det gynnsamt för granbarkborren så kan torkan samma år ha skapat mer långsiktiga problem. Det har att göra med att granar, med sina ofta ytliga rötter, lätt blir torkstressade. Om en gran blir stressad så blir den mer lättangripen av granbarkborre. Även om det inte finns belagt i vetenskapen ännu så kan det vara så att torkan 2018 gjorde så delar av granarnas rötter förtvinade. Enligt experter vi pratat med kan det ca. 5 år innan rötterna har byggts ut igen och under denna tid så är vattenupptaget lägre.
Även här kan det i så fall bli flera olyckor i en. Dels så kan hela granbestånd bli mer mottaglig för angrepp och om beståndet inte blir angripet så riskeras ändå tillväxten att avstanna. Mellan 2018 och 2020 enbart så kan kombinationen av angrepp av granbarkborre och minskad tillväxt gjort att den svenska granskogen tappat så mycket som 50 miljoner kubikmeter i tillväxt.
Åtta, sex och noll tänder?
Granbarkborren finns i Sverige i två varianter, sex- eller åttatandad. Generellt kan man säga att den sextandade oftast angriper yngre granar medans den åttatandade under rätt premisser kan ta kål på präktiga monstergranar. Oavsett antal tänder kan man säga att båda typerna frodats sedan 2018.
Sveriges statliga myndighet i skogsfrågor – Skogsstyrelsen, har såklart jobbat med problemen med granbarkborrar sedan 2018. I slutet av samma år startade myndigheten ett så kallat samverkansprojekt under namnet “Stoppa borrarna”. Det är ett projekt som lever än idag och har till syfte att:
- sprida kunskap om granbarkborren till skogsbruket och skogsägare
- bekämpa skadeinsekten med gemensamma resurser
- övervaka och inventera angrepp och skador av granbarkborren
Hur har det då gått för detta samverkansprojekt? Ett storskaligt utbrott av granbarkborre som nu skett är förstås ett rejält projekt att ta sig an. Men trots detta så finns kritik mot projektet. Vissa kallar det till och med tandlöst (noll tänder). Anledningen till denna kritik bottnar i att Skogsstyrelsen, som projektsägare, valt att enbart satsa på en metod för bekämpning av granbarkborren. Det handlar om metoden som populärt kallas “sök och plock”. Helt enkelt identifiera angrepp och snabbt därefter avverka de angripna träden och frakta dem ur skogen. Har man tur så har inte angreppet varat så länge att man kan få lite bättre betalt för virket än brännvedspris.
Andra metoder för bekämpning av granbarkborre finns. Det handlar kanske främst om så kallade barkborrefällor där den vanligaste fällan lockar granbarkborrar med hjälp av ett doftämne, feromon, och där sedan granbarkborrarna kryper in i fällan och sedan inte kan komma ut. Skogsstyrelsen tog 2021 ett beslut om att inte använda dessa feromonfällor för bekämpning av granbarkborre och de grundade sitt beslut på en arbetsrapport från Skogforsk.
Men redan då fanns ett stort fokus på metoden “sök och plock”. Kritik har framförts att Skogsstyrelsen har lagt för stort fokus på just denna metod och det har även framförts kritik att Skogsstyrelsen vikt sig i förhandlingarna med sina partners i samverkansprojektet.
Sök och plock, enkelt och billigt virke till industrin
Metoden Sök och Plock är som skräddarsydd för skogsindustrin. Det har att göra med att Skogsstyrelsen i princip allt sedan starten endast förespråkat denna metod. Ihop med en stressad skogsägare som precis blivit varse ett angrepp i sin skog så blir det lättköpt, och oftast extra billigt, virke till svensk skogsindustri.
Under åren som gått sedan 2018 så vittnar allt fler skogsägare att virkesköpare använder metoden sök och plock vid virkesköp. Det kan handla om färska angrepp där det gäller att snabbt och effektivt få det angripna virket ur skogen och dessutom ta lite extra runt om för att vara säker. Men det handlar också om frisk granskog där skogsägaren skräms att avverka fort innan granbarkborren kommer.
I detta har Skogsstyrelsen ett ansvar. Det borde ha gjorts en riskanalys och en utvärdering av de risker som uppkommer genom att bara förlita sig på att svensk skogsindustri ska rädda svenska skogsägare från granbarkborren. Att Skogsstyrelsen sedan tagit sitt beslut på endast en kortare arbetsrapport där Skogforsk även skriver om sin rapport att:
Avsikten är inte primärt att minska beståndet av granbarkborrar över ett större område
Skogforsk har testat två fällor intill hyggeskanter och kommit fram till att de förvisso fångar granbarkborrar och att angreppen faktiskt sjönk där de testades men att resultatet inte är statistiskt signifikanta.
Vad händer nu?
Troligtvis kommer Skogsstyrelsen under vintern med en rapport som säger att ~7 miljoner kubikmeter granskog dödats av granbarkborre 2022. Omfattning av angreppen är så stora att metoden “sök och plock” inte fungerar. Vi går mot allt färre privata skogsägare i Sverige som dock äger allt större areal. Detta gör i sin tur att metoden sök och plock urvattnas än mer då större skogsägare har svårare att greppa skadorna i sin skog.
Ur ett nationellt kolsänkeperspektiv så pekar kurvorna åt fel håll och svensk skog minskar inbindningen just nu. Detta samtidigt som EU-parlamentet ihop med EU-rådet preliminärt bestämt att de nya nivåerna för kolsänka i bland annat skogen ska börja gälla från och med 2026.
Positivt kan vara att den granskog som ändå finns kvar kanske nu har börjat repa sig och inte är lika stressad. Stämmer teorin om rotförtvining så är vi i år inne på sista året innan granarna byggt ut rotsystemen igen.
Svenska skogsägare som har kvar skog med i detta fall hög risk – monokultur av gran, kanske ändå ska fundera på feromonfällor, det har ju fungerat förr, och en italiensk studie som gjordes efter torksommaren 2003 i Italien visade på att feromonfällor minskade angreppen med 80 %, något som Skogsstyrelsen själva skrev om 2014. Utöver detta är frågan om det inte är bra att lägga en strategi för framtidens skogar. Det är inte bara i Sverige som vi nu sett medaljens baksida med monokulturer utan stora skador finns också i Centraleuropa.
Kanske vinner sköldpaddan över haren även i skogen? I så fall kanske det handlar om riskspridning med blandskogar och hög andel självföryngring? Mest frisk skog vid 80 år vinner.
