AirForestry är ett nytt start-up företag med bas i Uppsala som har som verksamhetsidé att tillverka drönare som kan avverka skog i gallring från luften. Drönaren som mäter 6,2 meter i diameter kommer ha ett eget skördaraggregat som kvistar trädet från toppen och ner och när det når roten så kapas trädet och lyfts ur skogen.
Att gallra skog från luften är ett helt nytt koncept som, väl kommersiellt, med ny teknik har potential att skapa både disruptivitet och ett rejält tekniksprång i skogen. En stor del i detta är att drönaren är batteridriven och erbjuder fossilfri avverkning ända till avlägget.
Skogstester med drönaren startar 2022
AirForestry som startats av bland annat Olle Gelin, tidigare på SkogForsk, väljer att släppa nyheten om “skördardrönaren” relativt sent. De bygger nu första fullskaliga prototypen och skördaraggregatet har redan testats. Under 2022 kommer drönaren som komplett enhet att testas i skogen. Förutom Olle Gelin så drivs företaget av Markus Romar, Mauritz Andersson och Caroline Walerud. När vi når Olle på telefon så framkommer det att grundarna tillsammans besitter stor kompetens när det kommer till både gallring, drönare och digital teknik med autonomitet.
Hur går drönargallring till?
Tanken med systemet från AirForestry är att man anländer till ett gallringsobjekt med ihopvikta drönare och batterier på ett bilsläp eller liknande. En drönare väger 80 kg så det kommer räcka med ett vanligt B-körkort. Vid avläggningsplatsen så startas drönarna (det kan vara flera) och skickas fågelvägen till gallringsobjektet. Initialt kan det behövas personal på plats i skogen som synar ut de träd som ska gallras bort men tanken är att även detta ska kunna göras autonomt i framtiden.
När ett träd valts ut sätts skördaraggregatet i toppen på träden och kvistar sedan trädet samtidigt som det vandrar nedåt. Via en vajer är skördaraggregatet fäst i drönaren som hovrar ovanför. När aggregatet når roten så kapas trädet vid roten och lyfts sedan ur beståndet precis som det en gång stod.
Trädet fraktas sedan av drönaren till avläggsplatsen där skördaraggregatet kan aptera upp trädet enligt konventionell metod idag. AirForestry ser dock att detta kan ändras framöver, om konceptet kommer lyfta så kan det vara bättre att leverera gallringsträd i helstam in till främst massaindustrin.
När trädet lagts i vältor är det dags för en ny runda och drönaren sätter av till gallringsskogen igen. Behövs batterier bytas så görs det innan nästa avresa.
Drönargallring förbättrar gallringen?
Genom att en drönare redan idag är utrustad med teknik för igenkänning, koordinering och kamera så kan en drönargallring göras optimalt för varje skog som ska gallras. Optimalt uttag utan stickvägar och utan skador på kvarvarande träd. Grenar och kvistar blir kvar i skogen så optimal tillväxt kan ske.
Drönaren kan också, teoretiskt, alltid vara uppdaterad på gallringsuttaget och se till att även detta är optimalt för optimal tillväxt. Gallringen kan utföras utan risk för körskador, oavsett väderlek och teoretiskt även på natten. AirForestry bedömer att drönaren tål snö och regn samt en vindhastighet upp till 10 m/s.
Produktion AirForestry jämte konventionell gallring
Eftersom AirForestry nu håller på att bygga den första fullskaliga prototypen så är det svårt att säga hur produktionen, mätt i ex. fastkubikmeter per timma, kommer vara. De analyser som de gjort visar dock på att deras system minst kommer vara i paritet med dagens system med en skördare och en skotare. Det har att göra med att drönaren alltid flyger närmsta vägen (fågelvägen) till avlägg.
Det finns också problemträd som kan innebära en produktionssänkning vid gallring. Ett sådan kan vara en yvig björk med kanske 3 – 4 toppar. Även här verkar man ha tänkt till då sågen inte bara kan kapa horisontellt utan kan också vinklas. Man skulle kunna se det som att drönaren kan jobba som en arborist och sektionsfälla svåra träd.
När iSkogen når Olle Gelin på telefon så framkommer det att deras kommande system är anpassat för förstagallring. En medelstam på 0,06 m3fub är optimalt för drönaren även om den kan ta dubbelt så stora träd kapacitetsmässigt.
Bieffekter med gallringsdrönare
Förutom att gallringsuttaget kan göras optimalt för tillväxten i beståndet och att det inte blir några mark- eller beståndsskador så innebär blotta närvaron av en drönare i ett gallringsbestånd att det kan ske en gedigen digital taxering av beståndet. När man ändå gallrar så kan alltså även taxera både före, under och efter och genom detta få en mycket bra ögonblicksbild över hur beståndet ser ut och mår.
Eftersom drönaren är batteridriven så är avverkningen fossilfri. Det är ett stort steg framåt och något som torde ge drönartekniken ett försprång i dagens klimatfokuserade värld. Att man då inte ser något skogsföretag i riskkapitalportföljen hos AirForestry kan te sig konstigt. Att få till fossilfri avverkning som inte ens släpper ut någon grön koldioxid borde vara en våt dröm för skogsindustrin. Kanske är problemet att drönaren följer gallringsmallen?
Oaktat gallringsmallarna så är detta ett spännande grepp som vi kommer följa noga och även om resan till kommersialisering kan vara lång så kan det med grundarnas olika kompetens visa sig bli en spännande produkt i gallringsskogen framöver.
